Varje dag insjuknar ungefär 30 000 människor utav cancer världen över och det vill säga elva miljoner varje år. I Sverige drabbas var åttonde kvinna utav bröstcancer och idag lever ungefär 80 000 kvinnor med bröstcancer. Många kvinnor genomgår ett kirurgiskt ingrepp och förlorar hela eller delar av sitt bröst. Den subjektiva kroppen har sin utgångspunkt ifrån vårdvetenskapen. Den subjektiva kroppen förklaras som en helhet där begreppen fysisk, psykisk, existentiell och andlig ingår och de påverkas när ett besked som bröstcancer meddelas eftersom bröstet står för en del av kvinnligheten och att kvinnan inte längre känner sig som en helhet efter att ha förlorat ett bröst.

Upp till 30 % av de patienter som besöker primärvården består av personer med medicinskt oförklarade symtom (MOS). Forskning har visat att MOS-patienter känner sig ?medicinskt föräldralösa? inom vårdssystemet och upplever djup besvikelse då deras subjektiva symtom inte kan förklaras och förstås ur medicinskt perspektiv. Forskning har påvisat betydelsen av vårdpersonalens förhållningssätt i detta sammanhang Och det framhålls att, för att kunna åstadkomma en effektiv vård och behandling av patienter som har MOS behövs ökade kunskap om hur patienterna själva upplever och tolkar sina symtom.Syftet med föreliggande studie var att studera innebörden av möten med vårdpersonal utifrån patienternas eget perspektiv. Studien har baserats på tio narrativa intervjuer med patienter med MOS i åldrarna 24-61 år utifrån en intervjuguide med öppna frågor.

Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur IFRS 3 och IAS 36 påverkat redovisningen i noterade koncernbolag. Studien kommer att analysera hur nedskrivning av goodwill påverkar redovisningens kvalitativa egenskaper. Syftet är även att analysera hur praktikerna upplever att IFRS 3 och IAS 36 bidragit till harmonisering av redovisningen.Studien är genomförd med en kvalitativ forskningsmetod och en abduktiv ansats. Tolkningarna i uppsatsen är gjorda utifrån ett hermeneutiskt synsätt. Den teoretiska referensramen är uppbyggd på data från litteratur, lagstiftning, artiklar och internetsidor.

Denna undersökning har som avsikt att ta reda på om åsikts- och beteendeförslag runt mat och livsstil förmedlas via texter tillhörande tre företag som säljer matkassar med recept och ingredienser för middagar till ett visst antal personer i en vecka via sin hemsida. Metoden som används är textanalysmodellen Appraisal som fokuserar subjektiva attityder i text. Studien utgår från en konstruktivistisk språksyn där social praktik och språk anses sammanlänkade. Resultatet visar att matkasseföretagen antyder att individen inte kan påverka eller lastas för tidsbrist i vardagen och att medvetenhet i matfrågor anses viktigt, specifikt hur mat ska betraktas definieras dock endast i vaga och allmänna beskrivningar..

Amputation innebär en kroppslig förändring som inte enbart medför en funktionsnedsättning utan även påverkar den subjektiva upplevelsen av kroppen. De personer som genomgår en benamputation utgör en relativt liten patientgrupp sett ur ett samhällsperspektiv, trots detta är den påföljande rehabiliteringen både tidskrävande och kostsam. I sjuksköterskans arbete ingår att tillgodose patienters unika behov samt att i rehabiliteringsarbetet, understödja patienters egna resurser. Det är således viktigt för sjuksköterskan att nå ökad förståelse för de upplevelser som är förenade med en amputation samt att ha kunskap om de faktorer som kan bidra till en hälsosam rehabilitering. Syftet med denna studie är att utifrån ett patientperspektiv belysa upplevelser av benamputation.

Landskapsarkitekturen kommuniceras idag i de flesta fall med hjälp av bilder. Bilden är ett oexakt kommunikationsmedel då den tolkas utifrån personliga erfarenheter. Detta innebär att kommunikationen av landskapsarkitektur är uppbyggd av personliga tolkningar. Uppsatsens syfte är att uppnå en djupare förståelse för hur landskapsarkitekturen påverkas av att använda bilden som medel för kommunikation. Detta uppnås genom att i en litteraturstudie undersöks de konsekvenser som följer då landskapsarkitektur kommuniceras med hjälp av bilder. Litteraturstudien har visat att landskapsarkitekten är verksam i en värld som är uppbyggd av representationer. Ända från det att vi får ett uppdrag till att det är färdigställt så kommunicerar, diskuterar och arbetar vi oss fram med hjälp av representationer. Representationer är att betrakta som tolkningar och utelämnar därmed alltid information, men de hjälper oss också att förstå komplexa sammanhang. Landskapsarkitekturen rymmer subjektiva och objektiva värden, de subjektiva värdena är de vi har svårt att sätta ord på medan de objektiva för oss är lättare att kommunicera.

Njuren är det organ som är vanligast att transplantera och det är även det organ flest personer står på väntelistan för att transplantera. Njuren har en viktig funktion i regleringen av kroppsvätskorna och den har även en viktig endokrin funktion. Efter transplantationen förändras vardagen för den transplanterade. Syftet med litteraturstudien är att belysa patientens upplevelse av att leva som njurtransplanterad de första åren efter transplantation. Litteraturstudien är baserad på analyser från nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.

Begravningsplatser är områden som upptar stora ytor av stadens rum men som kansägas vara något förbisedda i samhällsplaneringen. Det finns få studier, speciellt i ensvensk kontext, som har studerat begravningsplatsens rumsliga praktik. Studiensövergripande syfte har varit att undersöka begravningsplatsen roll i staden med Norrabegravningsplatsen i Solna kommun som utgångspunkt. För att göra detta på ettmeningsfullt sätt inspirerades analysen av Henri Lefebvres rumsskapande teori som serrummet som en helhet där det uppfattade, tänkta och det levda samspelar för att skapaplatsen. Teorin influerade i sin tur de använda metoderna som bestod av djupintervjueroch intervjuer med besökare, ostrukturerade och strukturerade observationer samtdokumentanalys.

Introduktion: Sjögrens syndrom (Ss) är en kronisk reumatisk sjukdom som förstör de exokrina körtlarna i kroppen. Detta leder till minskad salivproduktion. Nio av tio av de drabbade är kvinnor i medelåldern. Sjukdomen finns som primär Ss och som sekundär Ss. I dagsläget finns inget botemedel mot sjukdomen därför riktar sig behandlingen mot att lindra symtomen.

Uppsatsens syfte är att undersöka medarbetare och cheferssubjektiva syn på för- och nackdelar med behovsarbetsrotation ochdet nuvarande arbetssättet på ett bildelslager.Uppsatsen utgår från en kvalitativ ansats där det empiriskaresultatet baseras på tio semistrukturerade intervjuer medmedarbetare och chefer på ett bildelslager om deras syn på för- ochnackdelar med sitt nuvarande sätt att organisera arbete samtarbetsrotation.Resultatet visar att medarbetare och chefers subjektivauppfattningar om de två arbetssätten ofta skiljer sig åt, men att enviss samstämmighet kan urskiljas inom flera områden. Det blevockså tydligt att medarbetares inställningar till förändring skiljdesig åt mellan och inom olika arbetsgrupperna. Intervjupersonernaser bland annat trygghet för medarbetaren och ensidighet i arbetetsom för- och nackdel med det nuvarande arbetssättet. En fördelrespektive nackdel med arbetsrotation är enligt chefer ochmedarbetare ökad flexibilitet och att medarbetare kan få rotera tillmer slitsamma uppgifter än tidigare.Utifrån teori och resultat kunde tendenser till att organisationenskulle gynnas av att införa behovsarbetsrotation urskönjas. Främstpå grund av att medarbetare då kan få bättre insikt ihelhetsprocessen, utöka sin kompetens och bli mer motiveradesamt för att organisationen kan lära sig mer om de anställda.

SYFTE: Vårt övergripande syfte är att undersöka hur företag tillämpar RR 17. Vi beskriver, analyserar och jämför de värdeminskningsindikationer som företagen beaktar samt de subjektiva bedömningar som företagen gör i samband med en värdenedgångsprövning. METOD: Vår studie präglas främst av det induktiva angreppssättet eftersom den tar sin utgångspunkt i verklighet och praxis, och våra slutsatser grundar sig på empiri. I vår empiri har vi använt oss av den kvalitativa metoden, vilken ger oss en djupare förståelse för de problemkomplex som vi studerar. Vi har undersökt företag inom skogsindustrin, och då framför allt de som tillämpar RR 17, för att se hur tillämpningen av denna rekommenation ser ut.

Bakgrund: Ischemiska hjärtsjukdomar leder till att hjärtmuskulaturen drabbas av försämrat blodflöde och därmed syrebrist. Sjukdomar representerade i denna grupp är exempelvis kärlkramp, hjärtsvikt och hjärtinfarkt. Ungefär en procent av Sveriges befolkning, cirka 90 000 individer drabbas årligen av någon form av ischemisk hjärtsjukdom. Den vanligaste orsaken är fetthaltiga ämnen ansamlats i hjärtats kranskärl så kallad åderförkalkning. I vissa fall kan skadan som orsakats av ischemiska hjärtsjukdomar behöva åtgärdas genom operation.

Mina slutsatser i mitt arbete är att rollen som finns inom Ithna Ashery inte är homogeniserad när man jämför olika individers subjektiva upplevelse av fenomenet. Däremot om man tittar på en metanivå så kan deras roll se tämligen lika ut. Men på individnivå, som detta arbete försökt behandla, så är den subjektiva upplevelsen av rollerna olika. Det som till stor grad påverkar den subjektiva upplevelse av rollen är sådana saker som den omgivande kontexten i samhället. Men även de mål den enskilda individen har med sin roll när det gäller framtiden för individen.

Bakgrund: Ischemiska hjärtsjukdomar leder till att hjärtmuskulaturen drabbas av försämrat blodflöde och därmed syrebrist. Sjukdomar representerade i denna grupp är exempelvis kärlkramp, hjärtsvikt och hjärtinfarkt. Ungefär en procent av Sveriges befolkning, cirka 90 000 individer drabbas årligen av någon form av ischemisk hjärtsjukdom. Den vanligaste orsaken är fetthaltiga ämnen ansamlats i hjärtats kranskärl så kallad åderförkalkning. I vissa fall kan skadan som orsakats av ischemiska hjärtsjukdomar behöva åtgärdas genom operation.

Mina slutsatser i mitt arbete är att rollen som finns inom Ithna Ashery inte är homogeniserad när man jämför olika individers subjektiva upplevelse av fenomenet. Däremot om man tittar på en metanivå så kan deras roll se tämligen lika ut. Men på individnivå, som detta arbete försökt behandla, så är den subjektiva upplevelsen av rollerna olika. Det som till stor grad påverkar den subjektiva upplevelse av rollen är sådana saker som den omgivande kontexten i samhället. Men även de mål den enskilda individen har med sin roll när det gäller framtiden för individen.