Bakgrund: Humor är ett komplext fenomen som är vanligt förekommande i sociala sammanhang, därmed således också i omvårdnaden. Den generella uppfattningen om humor är dess positiva inverkan på individen men användning av humor vid fel tillfällen kan få konsekvenser för sjuksköterskans omvårdnad av patienten. Syftet med studien är att belysa användningen av humor i omvårdnaden av patienten utifrån ett sjuksköterskeperspektiv. Metoden som använts är en kvalitativ litteraturstudie med granskning och sammanställning av åtta vetenskapliga artiklar. En innehållsanalys gjordes.

Idag blir det allt vanligare att en döende människa tillbringar sin sista tid i hemmet där de närstående ansvarar för en stor del av omvårdnaden. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelse av att vårda en döende person i hemmet. Studien har baserats på 12 vetenskapliga artiklar som analyserats med kvalitativ innehållsanalys, som resulterade i sex kategorier: Att vårda är krävande och innebär stora förändringar, att vilja vårda trots begränsningar och uppoffringar, att få och att sakna stöd, hjälp och information, att uppleva svåra känslor och leva med det oförutsägbara, att bevara familjelivet och att finna mening, att känna stolthet och att glädjas över tiden tillsammans. Resultatet visar att närstående är i stort behov av stöd, hjälp och information för att klara av den många gånger svåra situationen. I diskussionen behandlas aktuella omvårdnadsinterventioner samt målsättningen med den palliativa hemsjukvården och hur samarbetet mellan sjuksköterskan, närstående och den sjuke kan förbättras.

Denna studie har som syfte att undersöka olika lärares ledarstilar, deras syn på ledarskap och framgångsrikt ledarskap. Studien gjordes på ett kvalitativt sätt med hjälp av semistrukturerade intervjuer och observationer av fyra högstadielärare. Resultaten visade att de flesta lärarna använde en situationsanpassad ledarstil. Lärarna ändrade sin ledarstil beroende på vilken elevgrupp som undervisades. Det som även kunde konstateras var att ledarstilen var beroende av den uppgift som eleverna utförde och i vilken utsträckning som läraren ansåg sig känna elevgruppen.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur könsfördelningen ser ut på tre revisionsbyråer i Jönköping. Intresset för undersökningen väcktes genom ett seminarie där en liknande undersökning hade gjorts i England för ett antal år sedan. Vi blev då nyfikna på att se hur situationen såg ut i Jönköping. Vi undersökte om det var en jämn könsfördelning på de tre olika byråerna, samt hur många män respektive kvinnor det fanns på de olika befattningarna, dvs. assistent, godkänd, auktoriserad och delägare.

De flesta organisationer är beroende av kommunikation mellan olika individer både inom och utanförorganisationen för att fungera. Effektiviteten speglas ofta av kvalitén hos denna kommunikation. Detfinns många parametrar som påverkar kommunikationssituationen (fackspråk: interoperabiliteten)inom en organisation, t.ex. företagskultur, arbetsrutiner, språk, IT-system ochkommunikationsmedium. För att kunna påverka situationen krävs att man identifierar de involveradeparametrarna och sambanden emellan dem.

Uppsatsen handlar om att hitta skillnader i hur personer känner inför ett generationsskifte i lantbruket jämfört med de som har genomgått ett. Genom att belysa känslor som kan uppstå i ett generationsskifte så ska det underlätta för kommande generationer att förstå emotionella svårigheter som kan uppstå. Faktorer som undersöktes i studien var hur de deltagande personerna uppfattade sina relationer till olika närstående och olika moment man ställs inför som familjeföretagare. I studien har semi-strukturerade intervjuer använts som hjälpmedel vid personliga möten och via telefon. Resultatet som studien genererat visar på att det finns skillnader mellan de som står inför ett generationsskifte och de som genomfört ett. En skillnad som observerats är att de emotionella svårigheterna skjuts från relationen med familjen till att handla om känslor kring den ekonomiska situationen efter generationsskiftet.

Det uppskattas att ca 2 barn av 1000 har autism (AST) i Sverige idag, vilket innebärgenomgripande störningar i utvecklingen. Barn som drabbas av denna störning har ofta ettstort hjälpbehov från sin omgivning och att som förälder få ett barn med denna diagnosinnebär stora förändringar i det dagliga livet. Syftet med denna studie var att beskrivaföräldrars erfarenheter och upplevelser av att leva med barn med autismspektrumtillstånd.För att besvara studiens syfte har en litteraturöversikt genomförts, där sammanlagt 9artiklar har analyserats. Vid analysen framkom 5 olika områden: outtaladansvarsfördelning, att känna sig isolerad, oro, stress och depression, strategier för att kunnahantera situationen och vikten av socialt och professionellt stöd. Det framkom av resultatetatt de föräldrar som lever med ett barn med AST upplever att de bär en tung börda som ärrelaterad till barnets problem och svårighetsgrad.

 Fotboll är en av världens mest utövade idrotter och innefattar en miljardindustri där målet många gånger är att vinna, bli bäst och stå längst upp på pallen. Just eftersom det ställs så otroligt höga krav på idrottare anser jag den situationen är intressant att närmare undersöka.Den här studien belyser manliga idrottare inom fotbollen samt deras uppfattning angående krav respektive kontroll. Den utreder också om det finns ett positivt samband mellan optimism och uppfattningen angående krav och kontroll.Studien är genomförd med en kvantitativ metod baserad på 44 enkäter ifrån 3 lag. Då idrottsvetenskaplig forskning idag är ett stort fält finns det följaktligen mycket litteratur att läsa men jag har valt att fördjupa mig i teori angående stress, krav och kontroll. Utefter dessa teorier sker sedan en analys och diskussion av det empiriska materialet.Resultatet av studien pekar på att det finns ett positivt samband emellan kontroll och optimism vilket innebär att en optimist presterar bättre än en pessimist. .

Att drabbas av smittsam sjukdom är fysiskt, psykiskt krävande och har en stor påverkan på det dagliga livet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med en smittsam sjukdom. 15 kvalitativa artiklar låg till grund för litteraturstudien och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: Att vara rädd, inte ha kontroll och känna sig uppgiven: Att bli invaderad och hindrad av trötthet: Att oroa sig för att smitta andra och därmed ha behov av information och stöd: Att känna sig utstött, straffad och att inte räcka till: Att acceptera sin sjukdom och gå vidare. Hela individen och dennes vardag påverkades och det fanns ett behov av stöd och information för att kunna hantera situationen på ett tillfredställande sätt.

Rapporten syftar till att belysa en kriminalvårdsanstalts organisation och verksamhet samt de intagnas subjektiva upplevelse om livet i anstalt. Valet av anstalt där studien utförts grundar sig på att författaren arbetar extra som kriminalvårdare där. Studien kommer att redogöra för hur svensk kriminalvård är uppbyggd, vilket mottagande man får samt hur vårdare respektive intagna upplever situationen i anstalt. Den behandlar även hur en vanlig dag inne på anstalten kan se ut och om hot/våld förekommer och i så fall hur det hanteras. Vad finns det för möjligheter att ta itu med missbruksproblematik? Hur jobbar vårdarna för att skapa förtroende och tillit gentemot de intagna? Hur mår man egentligen som intagen när man dras ifrån familj, vänner och tvingas vistas bland andra intagna, blir man då mer kriminell? En av respondenterna säger: ?Det bästa på dagen är när man bli inlåst, då vet man att dagen är över?.

Idag rör sig fler människor än någonsin i vår fjällvärld. Erfarna som mindre erfarna personer fjällvandrar, åker ?off-pist?, eller kanske tar del av naturens alla smakupplevelser. Men för att möjliggöra detta måste det finnas en trygghet hos oss alla när vi är där ute. Gånger då vi själva inte kan kontrollera situationen, vi kanske är skadad, har gått vilse, eller inte har krafter kvar, finns fjällräddningen.

I sitt dagliga arbete möter sjuksköterskan ständigt olika former av lidande, sorg ochmänniskor som befinner sig i svåra situationer. Sjuksköterskan utsätts för stress ocholika typer av emotionell påfrestning. Forskning visar att emotionell överbelastning kanleda till att sjuksköterskan utvecklar en känslokall distans till patienten. Det är enbalansgång för sjuksköterskan att vara personlig men inte privat i mötet med patienten.För att vården ska bedrivas på ett engagerat och empatiskt sätt bör det finnas ettkänslomässigt engagemang, men ändå med en professionell distans från sjuksköterskansida, för att hon inte ska riskera att bli emotionellt utmattad. Syftet med dennalitteraturstudie var att underöka vilka copingstrategier sjuksköterskor använder sig avför att hantera den emotionella stress de utsätts för i sitt dagliga arbete.

Bakgrund: Att vara anhörig till någon som vårdas palliativt innebär ofta en komplicerad livssituation. Inom vården är bemötandet av stor vikt då det är avgörande för den anhöriges upplevelser av omvårdnad, trygghet och delaktighet. Syfte: Studiens syfte var att ur anhörigas perspektiv belysa sjuksköterskans bemötande av anhöriga till patienter som vårdades palliativt på sjukhus, hospice eller i hemmet. Metod: Litteraturstudie där materialet granskades och analyserades efter Graneheim & Lundmans (2003) analysmodell. Resultat: Viktigt för anhöriga var klar och tydlig information, rak kommunikation, delaktighet och en lämplig miljö för patienten.

Medvetenheten har ökat hos svenska folket om att det är viktigt att motionera och att det till viss del krävs funktionell utrustning. Situationen idag för svensk friidrott är att sporten är het med alla internationella framgångar samt att tillgången till träningsmöjligheter är stor. Trots detta är det svårt för friidrottare att hitta ett brett sortiment av friidrottsartiklar, speciellt för de som inte bor nära storstäderna. Vår affärsidé är att starta ett e-handelsföretag som ska sälja ett brett sortiment av friidrottsartiklar över Internet där marknaden är Sverige och på sikt kanske även övriga skandinaviska länder. Även om marknaden ofta är för liten i enskilda svenska städer för ett stort sortiment av friidrottsartiklar tror vi att marknaden ändå är tillräckligt stor sammantaget i Sverige.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företag kan arbeta för att förebygga skada på varumärket, samt undersöka hur återuppbyggnadsarbetet av ett skadat varumärke kan utformas. Vi har gjort en fallstudie av återuppbyggandet av Skandias Varumärke. För ett par år sedan råkade Skandia ut för en krissituation som skadade deras varumärke, vi har undersökt hur de arbetade för att återuppbygga sitt varumärkesvärde. Vi fann att riskanalyser och intern kommunikation är en viktig grund för att undvika varumärkeskriser. Detta förarbete minskar risken för negativa konsekvenser för varumärket när en kris inträffar, det förenklar även återuppbyggnadsarbetet.