Syftet med denna empiriska studie är att frambringa en ökad kunskap och förståelse för samspelet mellan de anställda och de boende i ett äldreboende, samt hur personalens förhållningssätt gentemot de boende kan komma att få olika konsekvenser. Vi vill vidare belysa betydelsen av den sociala interaktionen i förhållandet anställda - boende. Vår frågeställning lyder: Vilken betydelse har social interaktion i förhållandet anställda-boende för trivsel och mående?  Datainsamlingen bygger på tre övergripande metoder; observation, intervjuer samt enkätundersökning. Dessa metoder skall dels komplettera varandra men även ge oss olika data som kan vara lämpliga i närmandet av att besvara vår frågeställning.  Tolkningen och analys vi gör har sin utgångspunkt i socialpsykologiska teorier och begrepp hämtade ur Asplunds begrepp/teori social responsivitet, Alvessons organisationskultur och Scheffs sociala band. Den kultur som präglar det äldreboende vi studerat karaktäriseras av en individanpassad vård där man tillsammans med de fysiska förutsättningarna strävar efter att skapa och därmed bevara utrymme där den sociala responsiviteten kan komma till uttryck.  Konsekvenserna av detta kan bli att de boende upplever trivsel och mående. Äldreomsorgen är och har varit en aktuell fråga i många år, inte minst inom den politiska världen.

Syftet med denna empiriska studie är att frambringa en ökad kunskap och förståelse för samspelet mellan de anställda och de boende i ett äldreboende, samt hur personalens förhållningssätt gentemot de boende kan komma att få olika konsekvenser. Vi vill vidare belysa betydelsen av den sociala interaktionen i förhållandet anställda - boende. Vår frågeställning lyder: Vilken betydelse har social interaktion i förhållandet anställda-boende för trivsel och mående?  Datainsamlingen bygger på tre övergripande metoder; observation, intervjuer samt enkätundersökning. Dessa metoder skall dels komplettera varandra men även ge oss olika data som kan vara lämpliga i närmandet av att besvara vår frågeställning.  Tolkningen och analys vi gör har sin utgångspunkt i socialpsykologiska teorier och begrepp hämtade ur Asplunds begrepp/teori social responsivitet, Alvessons organisationskultur och Scheffs sociala band. Den kultur som präglar det äldreboende vi studerat karaktäriseras av en individanpassad vård där man tillsammans med de fysiska förutsättningarna strävar efter att skapa och därmed bevara utrymme där den sociala responsiviteten kan komma till uttryck.  Konsekvenserna av detta kan bli att de boende upplever trivsel och mående. Äldreomsorgen är och har varit en aktuell fråga i många år, inte minst inom den politiska världen.

Syftet med denna studie är att redogöra för hur man i den vetenskapliga debatten ser på en europeisk säkerhets- och försvarspolitik och en gemensam säkerhets- och försvarspolitik för EU under 2000-talet, vilket möjliggör för en oinsatt läsare att kunna bilda sig en egen åsikt i frågan. Den valda metoden är en tankeskoleanalys som tar fram de olika åsiktslägren som finns i debatten, och redogör översiktligt över vilka åsikter dessa läger innehåller. Resultatet av denna studie är fem tankeskolor som har en liknande syn på EU och motiven bakom den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken.Tankeskolorna är emellertid mer olika när det gäller den framtida utvecklingen för politiken och EU, där allt från civil krishantering till militära insatser förespråkas med djupare integrering. Slutsatsen till varför det finns så många olika sidor och åsikter kring EU:s säkerhets- och försvarspolitik i debatten under 2000-talet är att det politiska läget och EU:s roll idag är förändrad. I tidigare debatter under det kalla kriget dominerade synpunkter om  USA:s roll för det internationella säkerhetsläget.

Uppsatsens syfte är att mot bakgrund av Sveriges implementering av Århuskonventionen art. 9.3 diskutera miljöorganisationers roll i miljöprocessen, och miljöprocessens funktioner. Århuskonventionen art. 9.3 ger en ganska vid rätt för miljöorganisationer att överklaga myndighetsbeslut med anknytning till miljön. När Sverige ratificerade konventionen 2005 ansågs det i Sverige att vår lagstiftning i stort stämde överrens med konventionen.

Titel: Lantisen som blev partiledare och näringsminister ? en analys av hur Maud Olofsson gestaltas i mediernaFörfattare: Anna AnderssonSyfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kvinnliga politiker gestaltas i medierna. Detta med Maud Olofsson som exempel.Metod: Hermeneutisk metod samt kritisk diskursanalys.Teori: Gestaltningsteori samt teori kring politisk kommunikation och genusteori.Material: 31 nyhetsartiklar i dagstidningar som ges ut i de tre storstäderna, Stockholm, Göteborg och Malmö från åren 2001, 2004-2006 samt 2009-2011.Huvudslutsatser: Mediernas gestaltning av Maud Olofsson utgår ifrån stereotypa bilder av hur hon som kvinna inom politiken förväntas vara. Maud Olofsson gestaltas i medierna utifrån tre olika stereotyper; bondmora, husmoder och järnlady. Då medierna är en viktig arena för politisk kommunikation är det av vikt att även titta på den politiska kommunikationens system utifrån ett genusperspektiv.Universitet: Medie- och kommunikationsvetenskap, LinnéuniversitetetNyckelord: Gestaltning, Politisk kommunikation, Medier, Genusperspektiv, Maud Olofsson.

Syftet med studien är att genom en jämförande kvalitativ textanalys av politiskt strategiska dokument studera i första hand hur valda strategier uttrycker idéer avseende antiterror-strategier, och i föreliggande fall om, USA:s terrorismstrategier har påverkat EU:s och Sveriges utformning av sina respektive strategidokument avseende synen på fenomenet terrorism. Syftet breddas för att om möjligt visa på om Sverige kan ses som närmare USA än EU i det institutionella antiterrorarbetet avseende de politiska uttrycken som används kring terrorism och antiterrorstrategier. Teorier som ligger till grund för analysen kommer från Giddens, Gramsci och Kagans tankar kring makt, hegemoni, påverkan och inflytande. Metoden för att genomföra analysen bygger delvis på Faircloughs diskursanalys. Resultatet indikerar att USA intar en proaktiv hållning i sin antiterrorstrategi och blir på detta sätt tongivande över sin egen såväl som över andras utformning av antiterrorstrategier.

Uppsatsen har till syfte att belysa sydafrikanska ungdomars syn på demokrati och jämföra denna med ungas syn på demokrati under 70-talet, när de stod i främsta ledet i kampen mot apartheid. Genom att intervjua ett litet antal ungdomar i Kapstadens förorter har jag fått en aning om hur de tänker omkring det nya politiska system som styr Sydafrika idag. Jag har jämfört dessa intervjuer med material från litteratur om ungdomars kamp mot apartheid för att försöka se om synen på demokrati förändrats något medan landet gått från apartheid till demokrati. Utifrån intervjuerna tycker jag mig kunna se ett missnöje med den demokrati som vuxit fram i Sydafrika efter apartheid. Efter tio år kan man se att processen har börjat men också att det går väldigt långsamt, något som är frustrerande när man är ung.Under kampen mot apartheid fanns en fiende, den rasistiska vita maktstrukturen, som man med alla medel försökte förgöra.

Ända sedan det kalla krigets slut har diskursen om den liberala demokratin varit hegemonisk. Det, menar vi, har skapat en osund situation där demokratins utformning och innehåll inte längre diskuteras. Därför har vi valt att undersöka den globala rättviserörelsens demokrativision, den enda som idag skulle kunna representera ett legitimt alternativ till den liberala demokratin. Eftersom det är en ostrukturerad grupp av diverse organisationer, rörelser och aktivister är det svårt att nå fram till en samlad vision. Vår analys bygger huvudsakligen på World Social Forums ?Charter of Principles?, en samling grundläggande principer som bildar en gemensam grund för alternativa politiska forum.

Doktriner utgör väpnade styrkors viktigaste beskrivning avseende hur man avser använda militära medel för att uppnå politiska mål. För att tjäna sitt syfte bör doktriner utvecklas med rationella utgångspunkter som omvärldens utveckling och senaste forskning. Dock menar många att andra faktorer sprungna ur kulturella traditioner och organisationers särintressen påverkar tillkomsten av doktriner.Civil-militärt samarbete har i moderna konflikter blivit allt mer betydelsefullt. Strategier för fredsfrämjande insatser i dagens komplexa konflikter bygger i allt högre grad på integrerade insatser mellan flera olika funktioner och aktörer. Civil-militärt samarbete har dock traditionellt haft en underordnad, stödjande roll i militära organisationer.I denna uppsats undersöks forskningens roll i doktrinutveckling.

Vår uppsats omfattar en fallstudie med flera analysenheter (olika tidpunkter)under den 25-årsperiod då Saddam innehade den totalitära makten i Irak. Ämnet berör Saddam som beslutsfattare, hur han valt att agera vid olika krissituationer.De politiska besluten kommer att diskuteras utifrån Yacoov Vertzbergers teori om beliefsystem och Graham Allison´s Rational Actor Model.Mycket har skrivits om Saddam, det mesta i negativa ordalag, han harutmålats som allt från demonisk, psyksjuk, irrationell galning till en krigsälskande landsfader. Vi blev nyfikna på att ta reda på mer om Saddam, hur kan man förklara hans handlingar? Finns det ett rationellt tankemönster och hur kan manförstå hans person? Är det för enkelt att i likhet med John G. Stoessinger avfärda honom som en irrationell galning? Vi menar på att Saddam många gånger agerar rationellt utifrån sina värderingar, mål och tillgång på information då hans politikofta styrs av viljan att maximera sitt egenintresse, vi har sett en tydlig påverkan på Saddams handlingsmotiv utifrån hans beliefsystem..

Det kommunala självstyret står under svenskt grundlagsskydd och har historiskt blivit allt starkare. Sveriges kommuner är idag fria att själva besluta om den största delen av statsbidragets fördelning på kommunal verksamhet. Statsbidragens syfte är att utjämna strukturella skillnader mellan kommunerna och uppfylla principen om ?likvärdig service? för alla invånare oavsett i vilken kommun man bor. I denna uppsats undersöker vi hur den genomsnittliga kommunen väljer att fördela det kostnadsutjämnande statsbidraget på olika kommunala verksamheter.

Syftet med denna empiriska studie är att frambringa en ökad kunskap och förståelse för samspelet mellan de anställda och de boende i ett äldreboende, samt hur personalens förhållningssätt gentemot de boende kan komma att få olika konsekvenser. Vi vill vidare belysa betydelsen av den sociala interaktionen i förhållandet anställda - boende. Vår frågeställning lyder: Vilken betydelse har social interaktion i förhållandet anställda-boende för trivsel och mående?  Datainsamlingen bygger på tre övergripande metoder; observation, intervjuer samt enkätundersökning. Dessa metoder skall dels komplettera varandra men även ge oss olika data som kan vara lämpliga i närmandet av att besvara vår frågeställning.  Tolkningen och analys vi gör har sin utgångspunkt i socialpsykologiska teorier och begrepp hämtade ur Asplunds begrepp/teori social responsivitet, Alvessons organisationskultur och Scheffs sociala band. Den kultur som präglar det äldreboende vi studerat karaktäriseras av en individanpassad vård där man tillsammans med de fysiska förutsättningarna strävar efter att skapa och därmed bevara utrymme där den sociala responsiviteten kan komma till uttryck.  Konsekvenserna av detta kan bli att de boende upplever trivsel och mående. Äldreomsorgen är och har varit en aktuell fråga i många år, inte minst inom den politiska världen.

Titel: Ledarens identitetskris ? en studie av argumentationsteknikens utveckling på ledarsidorna iAftonbladet och Dagens Nyheter, år 1967-2012Författare: Mai Nestor, Victoria von Heideman och Veronica PetterssonKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medieroch kommunikation, Göteborgs universitet.Termin: Vårterminen 2013Handledare: Nicklas HåkanssonSidantal: 51 inklusive bilagorSyfte: Studiens syfte är att undersöka utvecklingen av argumentation på ledarsidorna i Aftonbladetoch Dagens Nyheter under de senaste 45 åren.Metod: Kvalitativ retorik- och argumentationsanalysMaterial: 40 ledarsidor från Aftonbladet och Dagens NyheterHuvudresultat: Ledaren sågs som det främsta politiska opinionsmediumet under en stor del av1900-talet för att sedan få stor konkurrens av nya opinionsarenor. Det är därför intressant att se omdet går att skönja indikatorer på att detta påverkat ledaren som journalistisk genre. Urvaletsavgränsning ger ingen möjlighet till generalisering, men det går att urskilja mönster och tendenser ianalysens resultat.

Föreliggande studie belyser den arbetslivsinriktade rehabiliterarens egen uppfattning om sin yrkesroll och eventuella rollkonflikt som kan uppstå, genom att yrkesrollen innefattar en dubbel roll, att både vara myndighetsperson och ?hjälpare?.Vi valde att göra en kvalitativ undersökning och genom åtta intervjuer med yrkesverksamma inom den arbetslivsinriktade rehabiliteringen fick vi fram vårt empiriska material.Detta bearbetades sedan genom att vi till viss del använde Grundad teori som metod.Resultatet påvisar att det existerar varierande uppfattningar om den dubbla yrkesrollen och upplevelse av rollkonflikt. Genom ett tydligt och respektfullt bemötande gentemot de individer man arbetar med och stöd inom den egna verksamheten hanteras en eventuell rollkonflikt. Faktorer som påverkar yrkesrollen och dess utförande och därmed har inverkan på rollkonflikt är samverkan med andra myndigheter, arbetsmarknaden och ständigt föränderliga politiska och organisatoriska krav och riktlinjer.Vår teoretiska inspirationskälla har varit Erving Goffmans dramaturgiska rollteori. I denna jämställs verkligheten med en teaterföreställning där individen framför olika roller.Denna teori passade därför bra att applicera på vår studies resultat eftersom vi studerat yrkesroll och rollkonflikt..

Under det senaste året har det friskt debatterats om svensk folklig kultur och inte minst folkmusikens traditioner; debatten initierades vid manifestationer, som väcktes under hösten 2010, mot presentationen av Sverigedemokraternas främlingsfientliga åsikter rörande den svenska kulturen.Uppsatsen redovisar hur debatten mellan folkmusiken och Sverigedemokraterna förts i media och vad SD:s vilja att värna folkkulturen skulle tänkas leda till. I texten tas det upp olika exempel som i sig ställer frågor om vad ?svenskhet? innebär och om traditioner skall konserveras eller kunna förändras. Utifrån artiklar och uttalanden i olika medier redovisas de åsikter som yttrats, främst koncentrerat på fyra folkmusikmagasin: Folkmusik & Dans, Hembygden, Lira Musikmagasin och Spelmannen.Studien visar att begrepp, som exempelvis ?folksjäl? och ?tradition?, har med tiden bytt innebörd.