Syftet med studien är att ur ett Vygotskijperspektiv skildra förskollärares syn på barns samspel och samlärande samt vilken syn de har på sin egen roll i detta sammanhang. Studien utgår från följande frågeställningar: Vilka uppfattningar har förskollärare om samspel och samlärande hos förskolebarn? Hur ser förskollärare på den pedagogiska miljöns betydelse för att främja samlärande och samspel? Hur beskriver de sin egen roll i barns samarbete och samlärande? I studien intervjuas fem verksamma förskollärare på tre olika förskolor. Det visar sig att nästan alla känner till Vygotskij och delar av hans teorier och en förskollärare har även honom som förebild. Resultatet visar att de på många sätt arbetar efter hans teorier men att ibland saknas en medvetenheten om det.

Vi har genomfört en studie kring estetik och estetiska uttrycksformer i förskolan. Syftet med arbetet har varit att synliggöra sex förskollärares tankar och erfarenheter kring att arbeta med estetik i den pedagogiska verksamheten. Vi valde att genomföra kvalitativa intervjuer med förskollärare på två olika förskolor. Resultatet från våra intervjuer visar att samtliga förskollärare ser estetiken som viktig för barns utveckling och lärande. Alla intervjuade förskollärare har också ett personligt intresse för estetiska uttrycksformer.

Föreliggande examensarbete bygger på en enkätundersökning bland pedagoger som är verksamma inom förskolor med olika pedagogiska inriktningar i två kommuner. De tre inriktningarna representeras av förskolepedagoger, som enbart arbetar utifrån förskolans läroplan, Montessorilärare samt pedagoger som arbetar utifrån Reggio Emiliafilosofin. Vår undersökning visar att en hel del lärare, som är verksamma inom samtliga inriktningar, framför allt arbetar med såväl planerade som spontana språklekar som rör rim, ramsor samt stavelser. Färre pedagoger arbetar med språklekar som rör enskilda språkljud i ord, vilket är mer abstrakt och kommer senare i utvecklingen av den fonologiska medvetenheten. Vid en jämförelse mellan de olika inriktningarna kan vi skönja, att flest Montessorilärare arbetar med språklekar som rör språkljud på förskolorna. Färst pedagoger som arbetar med dessa lekar är verksamma på de förskolor, där lärarna arbetar utifrån Reggio Emiliafilosofin. .

För att en e-utbildning skall utgöra en god inlärningsmiljö krävs, förutom en väl anpassad pedagogik, även en hög grad av användbarhet. Ett system där användarna ofta tvingas flytta uppmärksamheten från innehållet, för att istället rikta den mot att försöka förstå systemet, påverkar inlärningsprocessen negativt. Syftet med detta arbete var tvådelat. Som ett första led avsågs att utvärdera en befintlig e-utbildning, EKGtolkning.com, för att undersöka hur dess utformning stämde överens med de pedagogiska krav som ett datorbaserat läromedel bör leva upp till. Ett användartest genomfördes, varvid vissa användbarhetsproblem påvisades.

BakgrundFörskolan är en miljö som är under ständig utveckling och förändring. När en verksamhets styrdokument och förutsättningar förändras sker även förändringar hos dem som är aktiva inom verksamheten. Lärande och utveckling hos barnen är en ständigt pågående process som påverkas av den pedagogiska omsorgen och miljön. Den pedagogiska omsorgen och miljön påverkas i sin tur av pedagogernas val av arbetsmetoder, förhållningssätt och barnsyn.SyfteSyftet med undersökningen är att visa på de positiva arbetssätt och metoder pedagoger använder sig av för att lösa olika dilemma i förskolan. Hur resonerar pedagoger kring detta? Hur löser de frustrerande situationer?MetodVi har använt oss av kvalitativ metod med selfreport som verktyg och med fenomenologi som ansats när vi samlat in data till vår undersökning.ResultatResultatet visar på pedagogers förmåga att anpassa sig efter olika situationer och barngruppens behov.

I detta arbete görs en jämförelse av tre förskolors dokumentationsarbete, förmedling av dokumentationen till barnens föräldrar och huruvida internet används som hjälpmedel för denna förmedling. De tre förskolorna skiljer sig åt i sina pedagogiska utgångspunkter, där den ena är en Reggio Emilia-inspirerad förskola, den andra en montessoriförskola och den tredje arbetar uttalat med portfoliometodik för sitt dokumentationsarbete. Undersökningen görs med hjälp av observationer och intervjuer. Resultatet av studien är att förskolorna använder sig av liknande dokumentationsmetoder men med vissa skillnader som kan återkopplas till förskolornas pedagogiska inriktningar. Montessoriförskolan är den som skiljer sig mest genom att till exempel inte ha sitt arbete med portfolio tillgängligt för barn och föräldrar under förskoleperioden, medan den Reggio Emilia-inspirerade förskolan och förskolan med portfoliometodik liknar varandra i sina valda former av synliggörandet av dokumenterat material.

Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur pedagogers samt förskolans synsätt på två olika pedagogiskt inriktade förskolor ser ut gällande kunskap och lärande. Vidare syftar den till att öka förskollärares kunskap om hur jag som pedagog kan finna en lämplig nivå där barnen känner sig fortsatt nyfikna och motiverade till utveckling samt fortsatt kunskapsinhämtande. Jag har använt mig av intervjuer för att få svar på mina frågeställningar och fyra pedagoger har medverkat. Undersökningen har gjorts på en traditionell kommunal förskola samt på en renodlad Montessoriförskola i en mindre stad i Skåne. Resultatet visade att de båda förskolorna trots olika pedagogiska inriktningar hade lika synsätt i många frågor.

Medarbetarsamtal är en form av samtal på individnivå. Samtal kan vara en viktig arbetsform även för hälsopedagoger som arbetar med människor på individnivå. Att veta hur pedagogiken kan användas i samtal för att påverka individer blir därmed en stor tillgång.Undersökningen syftar till att ta reda på om och i sådana fall hur pedagogiska ledare använder sig av pedagogik i medarbetarsamtal.Uppsatsen bygger på en kvalitativ ansats och den metod som har använts är intervju. Fyra intervjuer har genomförts med en urvalsgrupp bestående av personer med pedagogisk högskoleutbildning och som arbetar som ledare på en pedagogisk arena.Resultatet visade att medarbetarsamtalen till stor del är baserade på utveckling och utvecklingsinriktat lärande. Reflektion ses som det viktigaste verktyget man som pedagog har i samtal som syftar till utveckling hos en annan individ.

Syftet med denna uppsats är att ge en bild av hur några specialpedagoger arbetar med pedagogisk kartläggning av elever i behov av särskilt stöd, från förskoleklass till år 9, en kartläggning som skall ligga till grund för utarbetandet av åtgärdsprogram. Studien bygger på en kvalitativ undersökning med intervjuer av sju specialpedagoger i en kommun i södra Sverige. Resultatet visar, att specialpedagogerna framhåller vikten av att en pedagogisk kartläggning görs utifrån de tre nivåerna; organisation, grupp och individ. Trots detta kan vi konstatera, att den pedagogiska kartläggningen används främst när det handlar om elever i stora svårigheter. På organisationsnivå var det syn på lärande, lärarens kompetens och resursers betydelse i den pedagogiska kartläggningen som poängterades.

Syftet med mitt arbete har varit att undersöka pedagogers strategier att bemöta barns olik­heter. Hur går de tillväga för att göra den pedagogiska verksamheten meningsfull för alla barn? Jag vill genom undersökningen också skaffa mig redskap för mitt kommande yrkesliv genom att ta del av verksamma pedagogers erfarenheter. Genom studien kan jag också knyta ihop teorin från min utbildning med verksamheten på fältet.I läroplanen står att förskolan har i uppdrag att bemöta och ta tillvara alla barns individu­ella behov samt att de skall göra verksamheten meningsfull för alla barn. Jag har ställt mig följande frågor.

Vårt syfte har varit att, med stöd av kvalitativa intervjuer samt litteraturstudier, undersöka hur förskollärare uppfattar professionalisering samt sina unika kompetenser. Begreppen profession o?ch k?ompetens utgör grunden för våra val av teoretiska utgångspunkter samt tidigare forskning. Studien har för oss synliggjort att även om förskollärare är positiva till professionalisering så förekommer det ingen djupgående relation till begreppet. Detta kan bero på att professionaliseringen främst har hanterats på en facklig samt statlig nivå och utan större förankring hos förskollärarna själva.

I dag är övervikt och fetma ett stort samhällsproblem som kan leda till utveckling av följdsjukdomar som exempelvis diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Övervikt och fetma förekommer i allt större utsträckning hos barn och ungdomar vilket ger anledning till att effektivisera insatser som görs för att förebygga problemen i tidig ålder. Studien omfattade 10 vetenskapliga artiklar som beskrev genomförda hälsointerventioner i skolmiljö riktade mot barn i syfte att minska förekomsten av övervikt och fetma. Syftet med litteraturstudien var att studera vilka pedagogiska arbetssätt som har använts samt undersöka om det gick att urskilja gemensamma faktorer i de olika hälsointerventionerna. Resultatet visade att majoriteten av interventionerna baserades på teoretiska modeller samt att gemensamma kategorier som gick att urskilja i interventionerna var olika former av lärande, teoretisk modell som utgångspunkt, socioekonomisk och etnisk betydelse för hälsa, könets betydelse för hälsa samt föräldrarnas inverkan.

Detta examensarbete unders?ker morgonfritidsverksamhetens roll och uppfattningen om det svenska fritidshemmet, med s?rskilt fokus p? diskursen om fritid som ??verbliven tid.? Genom kvalitativa intervjuer med utbildade fritidsl?rare utforskar studien hur ?morgonfritids? organiseras och genomf?rs, vilka faktorer som bidrar till en framg?ngsrik verksamhet, samt hur denna tid kan omdefinieras som en pedagogisk m?jlighet snarare ?n en f?rvaringstid. Studien bygger p? Haglunds (2009) analys av fritidshemmets diskurser, d?r fritid som "?verbliven tid" ofta f?rlorar sin pedagogiska potential, samt p? Vygotskijs sociokulturella teori om l?rande (S?lj?, 2020). Vidare lyfts Jonssons (2021) och P?lsd?ttirs (2012) forskning fram f?r att belysa vikten av dialog och samarbete mellan personal och elever samt hur otydliga pedagogiska visioner kan p?verka personalens yrkesidentitet. Hippinen Ahlgrens (2021) insikter om balansen mellan f?rplanerade och spontana strategier anv?nds ocks? f?r att analysera elevens delaktighet.

Syftet med denna litteraturstudie är att belysa vilket stöd skolan ger till elever med ADHD-diagnos för att främja deras skolsituation. Vilka pedagogiska strategier använder man sig av i skolan för att hjälpa dessa elever? I vår litteraturstudie har vi studerat litteratur, samt sökt i olika databaser efter forskning, som berör vårt ämne. Resultaten visar att relationen mellan lärare och elev är viktig, där pedagogens röstanvändning spelar in. Rätt ord och rätt ton kan vara betydelsefullt för att behålla en god relation mellan lärare och elev och på så vis undvika negativa konfrontationer och diskussioner.

I dag är övervikt och fetma ett stort samhällsproblem som kan leda till utveckling av följdsjukdomar som exempelvis diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Övervikt och fetma förekommer i allt större utsträckning hos barn och ungdomar vilket ger anledning till att effektivisera insatser som görs för att förebygga problemen i tidig ålder. Studien omfattade 10 vetenskapliga artiklar som beskrev genomförda hälsointerventioner i skolmiljö riktade mot barn i syfte att minska förekomsten av övervikt och fetma. Syftet med litteraturstudien var att studera vilka pedagogiska arbetssätt som har använts samt undersöka om det gick att urskilja gemensamma faktorer i de olika hälsointerventionerna. Resultatet visade att majoriteten av interventionerna baserades på teoretiska modeller samt att gemensamma kategorier som gick att urskilja i interventionerna var olika former av lärande, teoretisk modell som utgångspunkt, socioekonomisk och etnisk betydelse för hälsa, könets betydelse för hälsa samt föräldrarnas inverkan.