Uppsatsens syfte är att undersöka hur kvinnan skildras i två verk i svensk arbetarlitteratur. Romanerna som ligger till grund för undersökningen är Moa Martinsons Mor gifter sig (1936) och Ivar Lo-Johanssons Analfabeten (1951). För att belysa uppsatsens syfte har följande frågeställningar ställts: Hur skildras kvinnliga könsroller i de båda romanerna? På vilket sätt skildras kvinnans underordning i förhållande till mannen? Finns det någon skillnad i hur kvinnan framställs i de båda romanerna utifrån ett samhälleligt perspektiv? De perspektiv som använts som utgångspunkt för uppsatsens teoretiska bakgrund är baserad på feministiska föreställningar om hur genus och kön är kulturellt och samhälleligt konstruerat, samt hur kvinnan ur ett historiskt och samhälleligt perspektiv har ansetts vara underordnad mannen. Tidigare forskning utgår ifrån Ebba Witt-Brattströms (1988) och Magnus Nilssons (2003) avhandlingar om Moa Martinsons respektive Ivar Lo-Johanssons författarskap.

Uppsatsen handlar om hur kvinnor kommer i kontakt med idrotten som tidigare århundraden tillhört mannen som uppfostringsinstrument och till soldatträning. Kvinnorna får inte tillträde till idrott inom mannens idrottsföreningar i Gävle utan de skapar en egen förening som kommer att motverka den negativa synen som finns på kvinnor och idrott under slutet av 1800-talet och tidigt 1900-tal..

Syftet med denna uppsats är att undersöka den samiska kvinnans roll i samisk kultur under 1600-1700-talen och den samiska kvinnans roll idag. För att kunna uppnå vårt syfte har vi som metod genomfört litteraturstudier av tidigare forskning, litterära texter, artiklar, och elektroniska källor. Resultatet visar på både kontinuitet och förändring. En av kvinnans viktigaste roller i den traditionella kulturen och religionen var som utövare av jojken. Det var vanligt att kvinnan jojkade i allmänhet, men även i vissa rituella sammanhang.

I denna uppsats är undersökningen inriktad på jämställdhet mellan män och kvinnor i läromedel i ämnet svenska på gymnasienivå. Undersökningen har genomförts genom att räkna kvinnliga respektive manliga författare i utvalda, relevanta kapitel. Även förekomsten av män respektive kvinnor på bild i hela läromedlet har räknats och slutligen har en bildanalys av ett antal utvalda, könande bilder gjorts.     Det som konstateras utifrån resultatet av undersökningen är att det finns en överrepresentation av omnämnda manliga författare samt att det är en dominans av det manliga könet på bild. Men nästintill hälften av alla bilder föreställer någonting annat än en man eller kvinna. Dock innebär detta inte att bilderna är könsneutrala utan många av de bilder som finns i läromedlet visar tydliga könsfördelningar, vilket gör att bilderna håller isär det manliga och kvinnliga.

I denna studie har fyra stycken gymnasieböcker som används inom historieundervisning studerats ur ett genusperspektiv. Syftet med studien är att undersöka hur fyra stycken läroböcker som används inom historieundervisningen på gymnasiet gestaltar kvinnor. Syftet är att studera om skildringen av kvinnor från 1973 till 2008 har förändrats och i så fall hur? Avsikten är att studera om kvinnor har gestaltats som grupp eller som enskilda kvinnor, hur relationen mellan kvinnor och arbete har gestaltats samt hur kvinnorörelser presenterats i läroböckerna.För att besvara syfte och frågeställningar har en kvalitativ textanalys i form av en idéanalys gjorts på materialet. De granskade böckerna är tryckta 1973, 1984, 1995 och 2008.

This essay examines the differences and similarities, weaknesses and strengths of the two Cognitive Semantic theories Conceptual Metaphor Theory and Principled Polysemy Approach to Meaning Analysis. To illustrate the two theories, the Swedish verb-particle construction "gå upp" is examined and analyzed accordingly. The results showed differences in the number of polysemous meaning found. The methodological evaluation showed that the differences in the underlying ideas concerning meaning-construction behind these two theories make them incompatible..

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur mäns föräldraledighet konstrueras i dagstidningsartiklar och reportage. Studien undersöker hur mäns föräldraledighet beskrivs och motiveras, vilket innehåll ledigheten ges samt vilka implikationer detta skapar. Uppsatsen bygger på en socialkonstruktionistisk ansats. Som specifik teori och metod används diskursanalys och diskursteori. En diskurs kan ses som ett bestämt sätt att tala om och förstå världen. Diskursanalys är sättet på vilket man analyserar de språkliga böjningsmönster som konstruerar vår sociala värld. Empirin för uppsatsen består av åtta nyhetsartiklar och reportage ur Sveriges två största dagstidningar, Göteborgs-Posten och Dagens Nyheter.

Syftet med denna studie var att undersöka eventuella samband mellan inkomstfördelning samt utbildning och attityd gentemot delad föräldraledighet. Vidare blev denna problemformulering vital, då den även befrämjade möjligheten att titta på hur attityden gentemot delad föräldraledighet inverkar på synen av könsroller i ett hushåll. Undersökningen bygger på en enkät kring familjeliv och arbete, som har utförts av Sociologiska Institutionen vid Umeå universitet, och sammanförts av ISSP 2012 (International Social Survey Program). Studien grundar sig i en univariat analys som beskriver variablernas frekvensfördelningar, och därefter testas eventuella samband genom bivariat och multivariat analys. Det teoretiska ramverket där begrepp såsom könsroller, resurser och kapital inbegrips, blir på senare hand studiens analytiska verktyg.

Detta examensarbete syftar till att utifrån ett normkritiskt genusperspektiv undersöka attityder hos pojkar ? som representanter av det manliga könet ? i åttonde klass, med avseende på könsskillnader i skolresultat, både vad det gäller orsaker till och konsekvenser av dessa skillnader. Detta har lett oss till att i vår teoretiska grund lägga fokus på mannen som normbärare i samhället. För att uppnå syftet genomfördes en kvalitativ gruppintervju med fem pojkar i årskurs åtta. Det empiriska råmaterialet analyserades och tolkades genom en indelning i fyra huvudteman: 1) fritidsaktiviteters inverkan, 2) omgivningens förväntningar på pojkar som grupp, 3) föräldrarnas akademiska och ekonomiska bakgrund och 4) naturliga skillnader med mannen som måttstock.

Bakgrund: Abort kan utföras medicinskt eller kirurgiskt. I världen beräknades cirka 20 procent av alla graviditeter avslutas genom abort. Årligen sker 35 000 ? 40 000 aborter i Sverige. Sveriges nuvarande abortlag stiftades år 1974 och ger kvinnan ensamrätt att besluta om abort till och med utgången graviditetsvecka 18.

I denna studie har fyra stycken gymnasieböcker som används inom historieundervisning studerats ur ett genusperspektiv. Syftet med studien är att undersöka hur fyra stycken läroböcker som används inom historieundervisningen på gymnasiet gestaltar kvinnor. Syftet är att studera om skildringen av kvinnor från 1973 till 2008 har förändrats och i så fall hur? Avsikten är att studera om kvinnor har gestaltats som grupp eller som enskilda kvinnor, hur relationen mellan kvinnor och arbete har gestaltats samt hur kvinnorörelser presenterats i läroböckerna.För att besvara syfte och frågeställningar har en kvalitativ textanalys i form av en idéanalys gjorts på materialet. De granskade böckerna är tryckta 1973, 1984, 1995 och 2008.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka underliggande mönster som styr två populärkulturella texter i form av musikvideor publicerade på webbsajten YouTube: Madonnas Like A Virgin och Lady Gagas Bad Romance, samt undersöka om dessa mönster lever vidare inom populärkulturen genom ständigt återskapande.Metoden som används är diskursanalys med genusperspektiv för att ta reda på hur maskulinitet och femininitet konstrueras i det här sammanhanget. En diakron tillika jämförande analys görs för att se om liknande diskurser styr de båda musikvideorna. I arbetet används det vidgade textbegreppet och således utgörs texterna i det här fallet av rörliga bilder, sångtexter och YouTube-kommentarer.Frågeställningarna som ligger till grund för undersökningen är följande: Vilka diskurser, sedda ur genusperspektiv, genomsyrar texterna samt hur gestaltas och förmedlas dessa? Har de båda texterna liknande underliggande mönster, trots att de producerats med 25 års mellanrum? Kan man genom intertextuella kopplingar till de analyserade verken påvisa att diskurserna hela tiden skapas och återskapas i samhället genom populärkulturella texter?Slutsatser: texterna genomsyras av fem dominerande diskurser: kvinnan som oskuld respektive hora, drömprinsen, ?en riktig karl?, mannen har makten samt den starka kvinnan. De båda texterna har liknande underliggande kulturella mönster trots de mellanliggande 25 åren.

Denna studie undersöker hur jämställdheten ser ut under SVTs prime-time-sändningar utifrån könsfördelning, ålder och form av deltagande hos de medverkande personerna framför kameran, samt hur fördelningen ser ut i förhållande till de programkategorier SVT har satt. Med prime-time-sändningar menas den tid på dagen då tv-publiken är som allra störst. Syftet med uppsatsen är att med en kvantitativ innehållsanalys få reda på hur könsrepresentationen ser ut utifrån nämnda faktorer och diskutera sambandet mellan resultaten och värden kopplade till de sociala könsrollerna samt huruvida prime-time har en påverkan på innehållet i programmen.De teoretiska ramarna utgörs främst av Yvonne Hirdmans tankar kring genussystemet som dels innefattar två logiker; mannen som norm samt isärhållandets logik och dels genuskontraktet som beskriver överenskommelsen om sociala beteenden och logikernas fortsatta spridning från en generation till nästa. Detta tillsammans med Halls teorier om representation och stereotyper samt medielogiken appliceras i diskussionen kring analysens resultat.Resultaten visar att alla program utom ett representeras av en majoritet män, i de flesta fall stark majoritet. Män har också en starkare representation inom alla åldersgrupper till skillnad från kvinnor där både de yngre och äldre generationerna är väldigt svagt representerade.

I denna studie har fyra stycken gymnasieböcker som används inom historieundervisning studerats ur ett genusperspektiv. Syftet med studien är att undersöka hur fyra stycken läroböcker som används inom historieundervisningen på gymnasiet gestaltar kvinnor. Syftet är att studera om skildringen av kvinnor från 1973 till 2008 har förändrats och i så fall hur? Avsikten är att studera om kvinnor har gestaltats som grupp eller som enskilda kvinnor, hur relationen mellan kvinnor och arbete har gestaltats samt hur kvinnorörelser presenterats i läroböckerna.För att besvara syfte och frågeställningar har en kvalitativ textanalys i form av en idéanalys gjorts på materialet. De granskade böckerna är tryckta 1973, 1984, 1995 och 2008.

I denna studie har fyra stycken gymnasieböcker som används inom historieundervisning studerats ur ett genusperspektiv. Syftet med studien är att undersöka hur fyra stycken läroböcker som används inom historieundervisningen på gymnasiet gestaltar kvinnor. Syftet är att studera om skildringen av kvinnor från 1973 till 2008 har förändrats och i så fall hur? Avsikten är att studera om kvinnor har gestaltats som grupp eller som enskilda kvinnor, hur relationen mellan kvinnor och arbete har gestaltats samt hur kvinnorörelser presenterats i läroböckerna.För att besvara syfte och frågeställningar har en kvalitativ textanalys i form av en idéanalys gjorts på materialet. De granskade böckerna är tryckta 1973, 1984, 1995 och 2008.