Vi har undersökt vilka delar inom matematiken som kan hjälpa eleverna att utveckla sin förståelse för %u201Dlång tid%u201D och tidslinjer. I analysen diskuteras resultaten utifrån utvecklingspsykologiskt perspektiv/strukturteori (Piaget), sociohistorisk/sociokulturell teori (Vygotskij) och konstruktivistisk teori (von Glasersfeld). Undersökningen har genomförts med två grupper elever i årskurserna 3-5 där vi har använt oss av intervjuer och undervisningsförsök för att få svar på våra frågor. Gruppernas resultat har analyserats och jämförts med varandra för att försöka hitta den matematik som har hjälpt eleverna att förstå tidslinjer och dess användningsområden, eller som vållat dem bekymmer. De matematiska delar som synliggjordes i undersökningen är bland annat proportionalitet, positionssystemet, stora tal och negativa tal.

I skolan anses matematiken vara ett viktigt ämne och den upptar en stor del av skolans undervisningstid. Däremot har det märkts en trend bland eleverna i grundskolan att de mer och mer ifrågasätter varför de över huvud taget måste lära sig matematik. Ren matematik som de läser i skolan kan det många gånger vara svårt att se nyttan med. Påföljande matematik blir då sedan svårare och svårare att ge bra motiveringar till varför man bör kunna.  Många elever och vuxna känner även en ren ångest när man pratar om ämnet matematik. Vad är egentligen matematik, var används den och till vad? Var kommer matematiken ifrån? Hur uppstod den? Är det intressant och relevant för elever att få kunskap om detta? Har matematikundervisningen följt den snabba samhällsutvecklingen och vad behöver vi egentligen lära oss för matematik i grundskolan? Behöver alla få undervisning i matematik? Matematiken finns överallt omkring oss och synen på matematiken eleverna erhållit har formats av hela samhället.

Att matematikundervisningen har försämrats under senare år i Sverige visar både nationella och internationella studier på. Orsakerna till försämringen anses vara många, bland annat besparingar i skolan och att elever har svårt att finna mening med matematiken.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur matematiken och matematikundervisningen uppfattas av eleverna i åk 9 på Kunskapsskolan i Ystad. Syftet är också att studera faktorer som anses stimulera elevernas lust att lära: lärarna, eleverna, undervisningen, målen i matematiken och läromedel.Jag valde att göra en enkätundersökning bland åk 9 eleverna på Kunskapsskolan i Ystad där nivågrupperad undervisning sker i matematiken. Totalt deltog 54 elever i undersökningen. Enkätundersökningen innehöll några påståenden om skolan i stort, medan flertalet riktades mot matematikundervisningen.

Syftet med arbetet har varit att få en fördjupad bild av hur pedagoger på tre förskolor arbetar för att synliggöra matematiken, med fokus på problemlösning, för förskolebarn i åldern fem år. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med tre pedagoger från var sin förskola. Även löpande observationer har gjorts på de intervjuades förskolor.Resultaten visar att matematiken med fokus på problemlösning finns överallt under hela dagen på förskolan. Pedagogerna har ett medvetet förhållningssätt vilket är betydelsefullt för barnens utveckling. De menar vidare att deras uppgift är att arbeta aktivt med att synliggöra matematiska problem för barnen på ett roligt och lustfyllt sätt.

Studien har som syfte att belysa förskollärarnas upplevda kunskap om och förhållningssätt till matematik i förskolan. Det insamlade materialet analyseras utifrån två frågeställningar om vad pedagoger upplever som hinder och möjligheter för att lyfta matematiken i förskolan, samt hur pedagogerna ser på sin kunskap om matematik. Tidigare gjorda studier om pedagogers förhållningssätt till matematik i förskolan har visat att bristen på utbildning i ämnet var ett hinder i deras arbete och förhållningssätt att utveckla matematiken i förskolan. Med ändrade utbildningsformer och fortbildningsmöjligheter i ämnet ges pedagoger möjlighet att fördjupa sina kunskaper inom ämnet. Studien utgår från Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande.

Studiens syfte är att öka kunskapen om hur matematiklärare upplever vilka eventuella svårigheter högstadieelever i läs- och skrivsvårigheter har inom matematikundervisningen. För att kunna dra slutsatser angående detta har det genomförts kvalitativa intervjuer med sex matematiklärare från högstadiet. Jag har analyserat utifrån svårigheter som har framgått i litteratur, angående sju olika faktorer. Alla sju faktorerna utom en kunde de flesta lärarna knyta samman med eleverna i läs- och skrivsvårigheter. Lärarna ansåg även att, om det förekommer några större svårigheter inom matematiken, så berodde det främst på om eleverna var ?starka? eller ?svaga? i skolan.

Syftet med studien är att undersöka om och i så fall hur tärningen används som redskap för barns lärande av matematik. Vi vill även undersöka hur pedagogerna uttrycker att de synliggör matematiken för baren när de använder tärningen samt hur barnen använder sig av tärningen i leken. Vi har genomfört intervjuer med pedagoger och observationer av barn i deras lek. Resultatet visar att de flesta pedagoger är medvetna om matematiken i användandet av tärningen även om de inte synliggör matematiken för barnen. Vissa pedagoger använder tärningen även i andra situationer än vid tärningsspel. Exempel på sådana situationer är samling, rörelsepass och utevistelse.

SammanfattningStudien avser att undersöka vad förskollärare har för förhållningssätt till och hur de arbetar med matematik i förskolan. Studien bygger på intervjuer med sex  förskollärare från tre olika förskolor samt tre observationer på var och en av förskolorna där intervjuerna genomfördes. Det insamlade materialet har analyserats utifrån studiens frågeställningar vilka innefattar vilket värde förskollärare anser att matematiken har i förskolan, hur de synliggör matematiken för barnen i förskolan, hur de ser på sin delaktighet i barnens matematikutveckling samt deras förhållningssätt till hur matematiken i förskolan blir meningsfull för barnen. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande, vilket innebär att barn lär sig i samspel med andra barn och vuxna.Resultaten visar att förskollärarnas förhållningssätt till matematik i förskolan är att den är värdefull och bör synliggöras för barnen eftersom matematiken finns överallt i barnens vardag. Matematiken i förskolan innehåller grundläggande matematik som rumsuppfattning, jämförelser och geometriska figurer.

Syftet har varit att undersöka vad meningsfull matematik är och hur lärare arbetar med det från förskola till år 5. Syftet är även att undersöka vad styrdokumenten har att säga runt begreppen meningsfull, motivation, lust och arbetsglädje och hur det har förändrats. Vad är meningsfull matematik? Hur gör lärare matematiken meningsfull? Vad finns skrivet i de tidigare styrdokumenten kring meningsfull matematik? Hur ser dagens styrdokument Lpo 94 ut med fokus på meningsfull matematikinlärning? För att svara på frågeställningarna har jag genomfört en litteraturstudie och intervjuer. Lärarna tolkade att meningsfull matematik var när eleverna fick utgå ifrån sin egen kapacitet och känna att de klarar av det.

BAKGRUND:Vi är intresserade av, och kommer i detta arbete att undersöka, om vardagsmatematikförekommer som en naturlig del i förskolan och grundskolans verksamhet. Vardagsmatematikär den matematik som inte sker genom undervisningen i skolan, utan den vi stöter på i vårtvardagliga liv. Det vi vill undersöka är om pedagogerna kopplar ihop matematiken medbarnens erfarenhetsvärld i förskolans verksamhet, och i skolans undervisning.SYFTE:Vårt syfte är att ta reda på om matematik används i förskolans och skolans vardag, samt omresultatet visar på en skillnad mellan förskola och skola?METODVi valde att genomföra vår undersökning genom observationer av pedagoger i förskola ochskola. Detta på grund av att vi ansåg att observationer på bästa sätt kan besvara vårt syfte.RESULTAT:När vi genomfört vår undersökning såg vi att den vardagliga matematiken förekom både iförskola och i skola.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur fyra pedagoger utformar sin matematikundervisning för att uppfylla läroplanens krav på en individanpassad undervisning. Vi har genom intervjuer och observationer gjort en kvalitativ studie av metoder och arbetssätt som ger en djupdykning i pedagogers föreställningar kring begreppet individualisering. Resultatet visade att pedagoger har skild uppfattning om begreppet och att detta avspeglar sig i deras undervisning. Den främsta metoden pedagogerna använde sig av var hastighetsindividualisering med enskild räkning i boken. En pedagog skilde sig stort genom att hon arbetade mer varierat och genomtänkt samt att hon är väl införstådd med begreppet individualisering.

Syftet med detta examensarbete är att få en bild av hur eleverna ser på motivationen under matematiklektionerna, samt om eleverna upplever någon skillnad mellan låg- och mellanstadiet i matematikundervisningen vad gäller motivationen.I bakgrunden presenteras motivation utifrån några olika definitioner. Olika begrepp inom motivation så som inre och yttre motivation, prestationsmotivation och flow beskrivs samt att tre olika teorier belyses.Studien är gjord i Kalmar och sammanlagt har 23 elever intervjuats, 11 elever från årskurs 3 och 12 elever från årskurs 6.Resultatet visar på att det är olika faktorer som inverkar på elevernas motivation men att det framförallt är elevernas inre motivation som påverkar. För att eleverna ska uppleva matematiken mer motiverande krävs dock att det används mer praktiska uppgifter så som spel och lekar i undervisningen. De elever som medverkade i undersökningen upplevde att matematiken är mer motiverande på mellanstadiet då uppgifterna är mer utmanande och eleverna ser en användning av matematiken i det vardagliga livet..

I denna studie undersöker vi fem andraspråkslevers syn på skolmatematiken med hjälp av semistrukturerade intervju. Vi undersöker vad de har för uppfattningar om matematiken, om matematikundervisningen, om sig själva som elever och som användare av matematiken och om hur matematikinlärning går till. Vi valde att göra detta arbete eftersom en stor andel elever med utländsk bakgrund inte uppnådde målen i matematik ämnesprov 2007 och 2008. Vi ville ta reda på vad detta kunde bero på. Resultaten visade bl.a.

Syftet med undersökningen är att få kunskap om vilken betydelsekompetensutveckling i matematik har för pedagoger i förskolan och hurpedagogerna använder sig av de nya kunskaperna i verksamheten.Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer för att få svar på vårafrågeställningar. De medverkande var två barnskötare och tvåförskollärare, de arbetar i förskolan med barn i åldern 1-5 år.Resultatet visar att kompetensutveckling har betydelse för att synliggöramatematiken för pedagogerna i förskolan. De förstår nu att matematikenfinns överallt i vardagen. Mest framträdande i vår undersökning är attpedagogernas uppfattning har förändrats med en medvetenhet ommatematik efter kompetensutvecklingen. .

Vår bakomliggande tanke med studien är att undersöka vilka lärandesituationer som skapar lust och motivation i matematikstudier. Syftet med undersökningen är därför att identifiera vad som utmärker sådana lärandesituationer. I ett försök att studera detta problem har vi studerat det vardagliga skolarbetet hos en klass bestående av 16 elever i år 1. Vi har använt oss av begreppen lust och motivation i vårt arbete för att urskilja ovanstående situationer. Datamaterial har samlats in genom observationer inomhus och utomhus under ett antal matematiklektioner.