Hur fungerar internrevisionen i aktiebolag noterade på Stockholmsbörsen för att förebygga ekonomisk brottslighet? Vilka skillnader finns mellan företag som enbart tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning från de företag som också tillämpar Sarbanes-Oxley Act?Utifrån studiens frågeställning är huvudsyftet att beskriva hur internrevisionen motverkar ekonomisk brottslighet. Samt få en bild av internrevisionens variationer i de undersökta företagenStudien är utformad efter ett kvalitativt metod. Genom fyra intervjuer har ett empiriskt material samlats in. Det empiriska materialet tolkas senare i en analys och diskussion.

I Sverige finns det idag många lagar som förbjuder diskriminering i arbetslivet på grund av bland annat kön, etnisk tillhörighet och sexuell läggning. Det finns dock ännu ingen lag som förbjuder diskriminering på grund av ålder. I början av 2000-talet tillsatte Sverige en diskrimineringskommitté till följd av ett EG-direktiv, det så kallade arbetslivsdirektivet. Diskrimineringskommittén fick i uppgift att utreda hur den svenska lagstiftningen ska se ut när det gäller förbud mot diskriminering på grund av bland annat ålder. Vi kommer i uppsatsen att studera hur arbetet med ett förbud mot åldersdiskriminering ser ut både inom EU och i Sverige.

Syftet med denna uppsats är att utveckla vår kunskap om den sociala snedrekryteringen till högre studier. Vad är det som gör att studenter väljer som de gör och hur upplever de sedan, utifrån social bakgrund, det faktiska mötet med högskolan? För att få grepp om detta valde vi att genomföra sex intervjuer med studenter på en högskola som tillhandahåller elitutbildningar. Tre av dem hade föräldrar med högskoleexamen och tre av dem hade föräldrar utan högskoleexamen. Analysen baseras på Phil Hodkinson och Andrew C.

Studiens syfte är att ge en aktuell bild av arbetslivssituationen för de första examinerade socialpedagogerna från Högskolan Västs distansförlagda utbildnings-program i Hultsfred och Västervik. Studien belyser också hur de före detta studenterna ser på sin utbildning och på det socialpedagogiska kunskapsområdet kopplat till sin yrkesroll. Tre centrala teoretiska begrepp, kunskap, verktyg och förhållningssätt, utgör fokus och ställs i relation till socialpedagogik som profession, kunskapsområde och praxisfält. Studien har en kombinerad kvantitativ och kvalitativ ansats, med enkäter till den grupp om totalt 39 studenter som avslutade sin utbildning vid årsskiftet 2006/2007. Frågor med fasta svarsalternativ har kompletterats med öppna frågor av berättande karaktär, kring uppfattning om utbildningens relevans för yrkeslivet och studenternas tankar kring socialpedagogik som profession och yrkesroll.

Arbetets syfte har varit att genom kvalitativt metodtillämpning undersöka och jämföra vilka arbetsmetoder två ungdomsvägledare vid ett ungdomscentra, vilka saknar den treåriga studie- och yrkesvägledarutbildningen använder sig av i jämförelse med två utbildade studie- och yrkesvägledare vid AIC. Dessutom ville jag undersöka vilka deras huvudsakliga arbetsuppgifter och på vilket sätt dessa bemöter de vägledningssökande ungdomarna. När det gäller perspektiv från tidigare forskning behandlas professioner, ungdomsgrupper, vägledningssamtal samt samtalsmetodik och även om hur trender, tekniska innovationer kan inverka både på individen, samhället som vägledaren. De teorier som har använts har fokuserat på att tydliggöra det eklektiska perspektivet i vägledningsteorierna och att dessa i grunden utformats för andra ändamål än just enbart ren studie och yrkesvägledning. Utifrån kommunikationsteori samt professionella samtalsmodeller, vägledningsmodeller samtalar vägledarna, och skapar en bild tillsammans genom interaktioner med de vägledningssökande via det sagda och osagda.

Flottningen längs Piteå älv var en näring som existerade i närmare hundra år. Den snabba förändring som skedde inom arbetsmarknaden, skogsbruket och tekniken efter det andra världskriget påverkade även flottningens förutsättningar. Uppsatsens syfte är att redogöra för vilka åtgärder som Piteå älvs flottningsförening vitog för att förbättra flottledens effektivitet under perioden 1950-1970. Flottningen har i denna uppsats tolkats som ett socioekonomiskt system. De frågeställningar som behandlats utifrån denna teori är hur arbetskraftens förändrade vilkor, förändringar i virkeskvaliteérna och den tekniska utveckling av flottleden påverkade dess produktivitet.

Detta är en kandidatuppsats med syftet att kartlägga journaliststudenters etablering på arbetsmarknaden, med fokus på hur många som väljer att arbeta med andra kommunikationsyrken (yrken som exempelvis PR-konsult, informatör, pressekreterare och marknadsförare) två respektive fem år efter sina studier.På grund av den förändrade mediemarknaden söker sig många journalister till andra typer av tjänster där de har möjlighet att utöva sina kunskaper inom kommunikation. Med tanke på detta kan det uppstå en gråzon mellan vem som är journalist och vem som är kommunikatör.Uppsatsen baseras på en enkätundersökning av kvantitativ karaktär och är en påbyggnad på tidigare studier vid Södertörns högskola där samma metod och enkät använts som grund. Genom tillgång till en stor databas från de tidigare studierna samt anknytning till tidigare forskning och teorier inom ämnet har resultatet av undersökningen analyserats.Årets undersökningsmaterial består av 124 stycken före detta journaliststudenter från Södertörns högskola som avslutade sina studier 2009 respektive 2012. Genom telefonintervjuer har de före detta journaliststudenterna besvarat frågor med fasta svarsalternativ. Studien har en svarsfrekvens på 65 procent.Resultatet visar att 13 procent av de före detta journaliststudenterna från Södertörns Högskola i dag arbetar som kommunikatörer.

The aim of this essay is to investigate how a demarcation is made between employees? right to religious freedom next to employers? interest in running their enterprise in an efficient way. Case law shows that the Arrowsmith-principle forum internum and forum externum could be used when a demarcation has to be made. Furthermore, case law shows that that the employee?when accepting a contract of employment?have accepted certain restrictions of his or her religious freedom.

Arbetsmarknaden är ständigt under utveckling vilket ställer krav på anställda att vara effektiva, anpassningsbara, motiverade och välmående. Syftet med studien var att undersöka om anställda kan inneha arbetsengagemang under en längre tid genom måluthållighet, alltså om det finns ett samband emellan dem. Anställda som besitter måluthållighet kan bli framgångsrika då måluthållighet innebär att anställda uthålligt arbetar mot mål. Framgångsrika kan även anställda som innehar arbetsengagemang bli då de besitter entusiasm, begeistring och känslan av att vara fängslad i arbetet. Utbrändhet förknippas ofta med arbetsengagemang och har sedan 90-talet blivit vanligare på Svenska arbetsplatser.

En utbildning på ett PA-program förbereder studenter till ett arbete med personal och arbetsrelaterade frågor, och i utbildningen lärs allt från beteendevetenskap till ekonomi och arbetsrätt ut. Studien syftar till att undersöka hur olika yrkesroller inom personalvetaryrket upplever att de haft användning av sin utbildning senare i arbetslivet. En kvalitativ ansats valdes och det genomfördes intervjuer med relativt nyligen examinerade personalvetare som tillsammans utgör två olika yrkesroller inom personalvetarområdet. Resultatet visar att praktik samt rådande konjunktur på arbetsmarknaden, kan spela viss roll när det kommer till vilken yrkesroll en individ får. Beroende på vilken yrkesroll en individ har, ökar eller minskar möjligheten att få använda sig av den kunskap som skapades i universitetet senare i arbetslivet.

Kvinnors och mäns relativa vilkor på arbetsmarknaden är intimt sammanknippade med fördelningen av betalt och obetalt arbete inom hushållet. Denna fördelning kan påverkas genom ekonomiska incitament och familjepolitiken har en viktig roll i detta sammanhang. Sverige står nu inför en familjepolitisk reform, bestående av ett vårdnadsbidrag, en jämställdhetsbonus och ett skatteavdrag för hushållsnära tjänster. Denna uppsats diskuterar dessa reformers förväntade effekter på tidsallokeringen inom hushållet och hur dessa effekter kan förväntas skilja sig mellan olika socioekonomiska grupper. Den teoretiska ramen utgörs av Gronaus tidsallokeringsmodell och en hushållsmodell utformad av Blau et al.

För att arbetsgivare ska kunna avsluta anställningar krävs att det finns en saklig grund för uppsägning. Arbetsgivare kan avskeda arbetstagare om denne grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren. Det är svåruppnådda rekvisit vilket skapar trygghet för arbetstagare. Hos arbetsgivare är rekvisiten sannolikt inte lika uppskattade, eftersom det försvårar möjligheten att avsluta anställningsförhållandet med en misskötsam eller underpresterande anställd.Skulle uppsägning däremot ske av arbetstagare finns inga formkrav. Det finns därmed incitament för arbetsgivare att få uppsägningen att framstå som utförd av arbetstagare.

I denna uppsats har vi studerat invandrade akademikers erfarenheter av svenskt arbetsliv med bakgrund i den senaste tidens skriverier i medierna om att invandrade akademiker i det svenska samhället ofta står utan arbete, eller är överkvalificerade för sina arbetsuppgifter. Vi har i denna studie valt att rikta in oss på de invandrade akademiker som väl har kommit in på den svenska arbetsmarknaden. Finns det en anpassningsprocess till det svenska arbetslivet, och hur ser i sådant fall denna anpassning ut? Uppsatsen bygger på tio kvalitativa intervjuer. Åtta av intervjuerna är gjorda med invandrade akademiker, i huvudsak från Iran, och två med företrädare för arbetsmarknadspolitiska projekt.

Begreppet organisationsidentitet har vuxit i popularitet, både som teori för forskare och som strategi för företagsledning. Samtidigt ser vi en trend på den svenska arbetsmarknaden där det blir allt vanligare att hyra in arbetskraft istället för att anställa direkt i organisationen. Men vad händer med organisationsidentiteten när de anställda är tillfälligt där och dessutom har en dubbel organisationstillhörighet, både till konsultföretag och till kundföretag?Den här studien riktar in sig på konsulternas upplevelser av organisationsidentitet. Syftet är att bidra med kunskap till det teoretiska begreppet organisationsidentitet som tidigare inte har inkluderat tillfälliga medlemmar i en organisation, som till exempel konsulter i bemanningsbranschen.

Bakgrund: I dagens informations- och kunskapssamhälle har kunskapen fått allt större betydelse, vilket har stärkt individens ställning gentemot andra produktionsfaktorer. Dagens unga generation, som är uppvuxen i detta nya samhälle, har andra krav, förväntningar och värderingar i jämförelse med sina föräldrar. Det är viktigt för företag att ta hänsyn till de nya krav som finns på arbetsmarknaden och ett sätt att tillgodose dessa är för företaget att erbjuda kompetensutveckling i form av traineeprogram. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur deltagandet i ett traineeprogram påverkar individens vilja att stanna kvar i ett företag efter avslutat program samt vilka effekter deltagandet får för relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare. Genomförande: För att kunna besvara vårt syfte har vi genomfört en fallstudie av Danske Banks traineeprogram.