Det rÄder idag en könsuppdelad arbetsmarknad som styrs av könsmÀrkta förestÀllningar om egenskaper, kvalifikationer och yrken. PÄ uppdrag frÄn regeringen ska Arbetsförmedlingen genom Brytprojekt Kalle arbeta med genusanpassade vÀgledningsmetoder och praktik gentemot de arbetssökande och fÄ in ett jÀmstÀlldhetsperspektiv i arbetsgivarkontakterna med syftet att försöka motverka den könsuppdelade arbetsmarknaden. Syftet med denna studie Àr att undersöka chefer och handlÀggares syn pÄ jÀmstÀlldhet utifrÄn Brytprojekt Kalle. Genom att försöka kartlÀgga vÀrderingar och attityder och sedan koppla detta till organisation och lÀrande i ett individperspektiv vill vi se om Brytprojekt Kalle kan ha en framtid och hur det kan implementeras vidare i organisationen. Undersökningen grundar sig pÄ semistrukturerade intervjuer med sex chefer och sex handlÀggare frÄn olika Arbetsförmedlingskontor i SkÄne. Respondenterna anser att Arbetsförmedlingen Àr förÀndringsbenÀgen och att det Àr viktigt med jÀmstÀlldhetsfrÄgor.

Mot bakgrund av den ökade rörlighet som idag kan skönjas pÄ arbetsmarknaden och de följder det fÄr i form av tillfÀlliga behov att hyra in personal syftar föreliggande uppsats att ge svar pÄ frÄgan om vilka organisatoriska konsekvenser integrationen av inhyrd personal kan fÄ för kompetens och lÀrande.Centrala Àr frÄgorna om hur inhyrd personal integreras med organisationen, hur individens kompetens tas tillvara och hur möjligheterna till lÀrande ser ut. För att uppnÄ syftet genomfördes intervjuer med lÄg grad av standardisering och strukturering mot bakgrund av kvalitativa och induktiva utgÄngspunkter.Resultatet visade att i de fall integrationen av inhyrd personal leder till att konstruktiva relationer skapas och att man bibehÄller en nödvÀndig stabilitet i dessa relationer kan det ge konstruktiva följder i form av att kompetens bÀrs, upprÀtthÄlls och utvecklas mellan individer och grupper. Detta krÀver att organisationen skapar förutsÀttningar för ett sÄdant samspel och att den organiserar för lÀrande annars riskerar arbetsplatsens relationik att slitas sönder vilket kan ledat till att lÀrprocesser och individuell konstruktion av kompetens utarmas..

Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera elevers upplevelser av ÄtergÄng till den kommunala vuxenutbildningen för att komplettera ofullstÀndiga gymnasiebetyg. Vi valde Àven att undersöka hur det kommer sig att elever har ofullstÀndiga gymnasiebetyg trots fullstÀndiga gymnasieutbildningar samt vad de menar var skÀlen till att Äteruppta sina gymnasiestudier. DÄ vi ville undersöka elevernas erfarenheter och upplevelser beslutade vi oss för att anvÀnda kvalitativ metod och genomförde sex intervjuer med fyra kvinnor och tvÄ mÀn. Intervjuerna analyserades genom sÄ kallad innehÄllsanalys med stöd i begreppen handlingshorisont, brytpunkter, habitus, kapital, fÀlt och aktörer. Studiens resultat visar att orsakerna till elevernas ofullstÀndiga betyg var bristande motivation, personlig omognad, konflikter med lÀrare och för dessa elever alltför opassande undervisningsmetoder.

En arbetsmarknadspolitisk ÄtgÀrd som har införts de senaste Ären för att minska antalet personer som stÄr utanför arbetsmarknaden och som fÄr försörjningsstöd Àr att erbjuda jobbcoachning till personer som Àr arbetslösa. SödertÀlje kommun har i riktlinje med detta, genom sitt bolag Telge koncernen tillsammans med Manpower AB, startat ett företag; Manpower Telge Jobbstart för att fÄ ner den stora andelen arbetslösa i kommunen genom ett program innehÄllande jobbcoaching. Manpower Telge Jobbstarts verksamhet bekostas av SödertÀlje kommun och har under de dryga tvÄ Ären sedan företaget startades visat upp goda resultat.Denna uppsats Àr en fallstudie, med kvalitativ ansats, pÄ Manpower Telge Jobbstart. Insamlingen av empirisk data har gjorts genom tvÄ besök pÄ företaget dÀr tre personer som Àr insatta i verksamheten har intervjuats. Dessutom har tvÄ gruppaktiviteter med deltagare i programmet studerats.

Uppsatsen avhandlar begreppet integration utifrÄn flyktingars uppfattning, samtidigt lyfter jag fram deras upplevelse av integration i Sverige. Forskningen visar att utlÀnningar i Sverige har sÀmre levnadsvillkor jÀmfört med svenskar, blir diskriminerade och utsorterade pÄ arbetsmarknaden pÄ grund av sin etniska bakgrund. Jag har intervjuat fem flyktingar frÄn tvÄ olika lÀnder i Mellanöstern i mellersta Sverige för att skapa förstÄelse för problemomrÄdet.  Jag har valt att anvÀnda olika vetenskapliga synpunkter kring begreppen integration, segregation och diskriminering som utgÄngspunkt för nÀmnda problemomrÄde. Eftersom Syftet med min forskning Àr att fÄ en djupare förstÄelse av respondenternas förstÄelse och upplevelse av integration i det svenska samhÀllet, har jag anvÀnt mig av en kvalitativ metod med ett hermeneutiskt angreppssÀtt.

MÄngfald Àr ett högst aktuellt begrepp som ligger i tiden och vikten av mÄngfald pÄ arbetsplatsen sÄvÀl som i samhÀllet i stort har blivit allt mer uppmÀrksammad. Det har skapats visioner om ett samhÀlle som ska fungera som en mötesplats dÀr mÀnniskor fÄr utrymme att utbyta kunskaper och erfarenheter och dÀr varje individs unika resurser tas tillvara samt fÄr chans att utvecklas. I Möte med mÄngfald studeras sammanstÀllningen av projektet MÄngfaldens ansikten i syfte att, genom diskursanalys som metod, ta reda pÄ hur man med sprÄkets hjÀlp formulerar ett behov av ökad medvetenhet om mÄngfald pÄ arbetsmarknaden. MÄngfaldens ansikten Àr Sveriges bidrag till ett omfattande EU-projekt vilket arbetar för ökad mÄngfald i arbetslivet. Vi kommer i denna uppsats enbart att fokusera pÄ det svenska bidraget i detta transnationella samarbete.

SammanfattningI dagens samhÀlle har förÀndringstakten och ökad individualism inneburit att individen mÄste ompröva tankar och vÀrderingar utifrÄn de för tillfÀllet rÄdande förutsÀttningarna. En vÀgledning för att ÀndÄ skapa en stabil bild av identiteten Àr genom personliga varumÀrken. Det innebÀr att en individ framhÀver sina unika egenskaper pÄ arbetsmarknaden.Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka faktorer som bidragit till fenomenet personliga varumÀrkens framvÀxt, vilka likheter som finns mellan en individs personliga varumÀrke och identitet, samt hur framtiden för personliga varumÀrken kan tÀnkas se ut.Teorierna som anvÀnds Àr Giddens teorier om modernitetens följder, samt Stiers teorier om identitet. Studien har en kvalitativ ansats och datainsamling har skett genom semistrukturerade intervjuer. Informanterna har bestÄtt av tre personer som arbetar inom Human Resources, och som dagligen kommer i kontakt med personliga varumÀrken.Resultatet visar pÄ att framvÀxten av personliga varumÀrken kan bero pÄ utvecklingen av individualismen och globaliseringen.

FörÀndringar pÄ arbetsmarknaden har lett till ökad flexibilitet i arbetslivet. Flexibelt arbete kan innebÀra olika former av arbete som pÄverkas av arbetsgivarnas kravdrivna behov men Àven av arbetstagarnas efterfrÄgedrivna behov dÀr arbetsgivarens behov beskrivs som huvudsakligen styrande. Syftet med studien var tvÄdelat och handlade dels om att i en litteraturgenomgÄng reda ut vad flexibelt arbete innebÀr och vilka konsekvenser det ger för arbetstagare och dels om att undersöka hur arbetstagare inom en offentlig IT-verksamhet ser pÄ flexibiliteten i sitt arbete i förhÄllande till sin arbetsgivare. Tio medarbetare och chefer deltog i den empiriska studien. Genom semistrukturerade intervjuer som analyserades med en hermeneutisk ansats undersöktes upplevelser av för- och nackdelar med flexibiliteten i arbetet, vems behov som var styrande och om det fanns motsÀttningar mellan dem.

Uppsatsen behandlar programmeringssprÄket F# med mÄl att undersöka hur anvÀndbart det Àr för företag idag jÀmfört med andra sprÄk. Arbetet Àr uppdelat i tvÄ delar. En teoretisk del redogör for sprÄkets upplÀgg som hybridsprÄk och undersöker fördelarna hos den funktionalitet som hÀmtats frÄn det objektorienterade samt det funktionella paradigmet respektive. Den andra delen bestÄr av en enkÀtundersökning som utförts dÀr vi frÄgat systemutvecklare i Sverige om anvÀndandet av F# i deras verksamhet, samt vilka tankar de har kring sprÄkets upplÀgg och framtid inom arbetsmarknaden. Slutligen jÀmförs vÄr teoretiska slutsats med resultatet frÄn vÄr undersökning för att kunna avgöra om F# Àr nÄgot som Àr vÀrt för företag att investera i, eller om det inte bidrar tillrÀckligt för att vara vÀrt besvÀret.Resultatet blev att trots att det ger ett antal nya möjligheter i teorin dÄ man kombinerar objektorienterad och funktionell programmering, sÄ innebÀr detta i praktiken bara att slÄ ihop tvÄ komponenter som redan kunde kopplas samman sedan innan.

Föreliggande studie belyser den arbetslivsinriktade rehabiliterarens egen uppfattning om sin yrkesroll och eventuella rollkonflikt som kan uppstÄ, genom att yrkesrollen innefattar en dubbel roll, att bÄde vara myndighetsperson och ?hjÀlpare?.Vi valde att göra en kvalitativ undersökning och genom Ätta intervjuer med yrkesverksamma inom den arbetslivsinriktade rehabiliteringen fick vi fram vÄrt empiriska material.Detta bearbetades sedan genom att vi till viss del anvÀnde Grundad teori som metod.Resultatet pÄvisar att det existerar varierande uppfattningar om den dubbla yrkesrollen och upplevelse av rollkonflikt. Genom ett tydligt och respektfullt bemötande gentemot de individer man arbetar med och stöd inom den egna verksamheten hanteras en eventuell rollkonflikt. Faktorer som pÄverkar yrkesrollen och dess utförande och dÀrmed har inverkan pÄ rollkonflikt Àr samverkan med andra myndigheter, arbetsmarknaden och stÀndigt förÀnderliga politiska och organisatoriska krav och riktlinjer.VÄr teoretiska inspirationskÀlla har varit Erving Goffmans dramaturgiska rollteori. I denna jÀmstÀlls verkligheten med en teaterförestÀllning dÀr individen framför olika roller.Denna teori passade dÀrför bra att applicera pÄ vÄr studies resultat eftersom vi studerat yrkesroll och rollkonflikt..

Denna fallstudie utreder hur ett företag expanderar via ett innovativt projekt. Genom observationer, intervjuer och ÄterberÀttelser har studien en etnografisk ansats för att skapa en bild av hur ett sÄdant projekt kan gÄ till och hur dess olika processer ser ut. Syftet med studien Àr att utifrÄn begreppen: innovation, projekt, projektledning och kunskapsöverföring analysera hur företaget Josephssons genomfört lanseringen av Josephssons Webshop och pÄ vilket sÀtt det pÄgÄende innovativa projektet e?handel genomförs. Författarna har genom en litterÀr fördjupning av de olika begreppen skaffat sig en teoretisk referensram som sedan anvÀnts för att analysera det empiriska materialet.

SammanfattningSyftet med vÄr studie var att undersöka vilket stöd personer med funktionsnedsÀttningen Aspergers syndrom sjÀlva uppgav att de behövde samt deras egna upplevelser av delaktighet pÄ arbetsmarknaden. I studien har vi gjort nio kvalitativa intervjuer med personer som har Aspergers syndrom. FrÄgestÀllningarna har avsett att beskriva deras egen syn pÄ arbete och stöd i samband med detta samt svÄrigheter de upplevt. Flera uppgav att de har saknat ett naturligt stöd pÄ arbetsplatserna som kunde hjÀlpa dem att strukturera och begrÀnsa arbetsuppgifterna. Vi har i analysen anvÀnt teorin om supported employment.

Det förekommer att företag sÀger upp anstÀlld personal pÄ grund av arbetsbrist för att sedan hyra in arbetskraft via bemanningsföretag under den period nÀr tidigare anstÀllda har företrÀdesrÀtt. Det finns AD-domar gÀllande frÄgan om detta förfarande kan anses vara ett kringgÄ av LAS. Hittills har inte nÄgon arbetsgivare ansetts kringgÄ lagen men AD har i sina domar anfört olika omstÀndigheter som pÄverkat utgÄngen av mÄlen och det krÀvs att arbetsgivaren vidtagit ÄtgÀrderna i syfte att pÄ ett otillbörligt sÀtt kringgÄ LAS. Parterna pÄ arbetsmarknaden tolkar domarna pÄ olika sÀtt och Àr inte överens i frÄgan om huruvida uppsÀgnings- och inhyrningsförfarandet Àr ett kringgÄende av lagen. Jag har anvÀnt mig av traditionell rÀttsdogmatisk metod för att analysera de olika omstÀndigheter som domstolen anför i de tvÄ rÀttsfallen ? ?Abu-Garcia? och ?Grafikerna? ? i syfte att utreda vilka omstÀndigheter som krÀvs för att en arbetsgivare kan anses kringgÄ LAS.

Det pÄgÄr en förÀndring pÄ vÀrldsmarknaden dÄ nya förutsÀttningar bidragit till enallt mer dynamisk arbetsmarknad. Det skapar goda möjligheter till en internationell karriÀr förframtida examinerade studenter. Marknaden kommer att krÀva nya typer av erkÀnnande av desom Àr examinerade av utlÀndska universitet vilket en extern ackreditering kan vara ett svar pÄ. AACSB Àr en extern ackreditering verksam för att frÀmja och förbÀttra högre utbildning inomföretagsekonomi. Tidigare studier har endast sett till hur en extern ackreditering pÄverkarorganisationen pÄ en makronivÄ och inte studeranden ur ett mikroperspektiv.

Denna studie har undersökt hur ledare inom privat och offentlig sektor resonerar kring motivation av medarbetare, hur detta överensstÀmmer med medarbetarnas egna upplevda motivation samt en jÀmförelse sektorerna emellan. Tidigare forskning har visat att motivation Àr ett otydligt och mÄngfacetterat begrepp som kan pÄverkas av psykologiska behov samt inre och yttre motivationsfaktorer. DÀrmed Àr det en utmaning för ledare att hÄlla sina medarbetare motiverade. Studien baserades pÄ sex halvstrukturerade intervjuer med ledare samt en enkÀt till medarbetare. Resultatet visade att ledarnas rationaler skiljde sig Ät mellan sektorerna.