Sociala medier har utvecklats enormt i och med internets utbredning. Teknikens framfart har medfört mer direkta kommunikationsmöjligheter för sÄvÀl privatpersoner som företag, nÄgot som uppmÀrksammats och utnyttjats för frÀmjandet av kommunikation. De mediestrategier som tidigare varit vedertagna börjar i och med detta att ifrÄgasÀttas dÄ sociala medier utgÄr frÄn en plattare hierarki Àn tidigare medier. Detta medförde ett behov av uppdaterad forskning kring kommunikation inom sociala medier. De faktorer som var viktiga för kommunikation inom sociala medier mellan företag och kund belystes dÀrför i denna rapport.

KrÀnkande behandling och mobbning Àr ett samhÀllsfenomen; dÀr det finns mÀnniskor finns det Àven krÀnkande behandling och mobbning. Vad som Àr krÀnkande behandling Àr upp till personen som blir utsatt att avgöra och upprepade krÀnkningar inom samma sociala forum benÀmns som mobbning. Forskning har visat att det rÄder en viss osÀkerhet och delade meningar huruvida bÄde krÀnkande behandling och mobbning kan förekomma inom förskolans verksamhet. Syftet med denna studie Àr att undersöka vad bitrÀdande förskolechefer har för erfarenhet av mobbning och krÀnkande behandling relaterat till förskolan samt om de arbetar med att förebygga mobbning och krÀnkande behandling pÄ förskolan. Ett delsyfte Àr att undersöka hur krÀnkande behandling och mobbning kan yttra sig pÄ förskolan samt kartlÀgga hur den lagstadgade handlingsplanen ser ut och hur de anvÀnder sig av den i sitt förebyggande arbete mot mobbning och krÀnkande behandling.

Uppsatsen undersöker huruvida Hillary Rodham Clinton förkvinnligat sitt retoriska tillvÀgagÄngssÀtt eller om hennes retorik passar bÀttre in i den manliga senatorsrollen. Med hjÀlp av klusteranalys och neo-aristotelisk analysmetod, görs en jÀmförande analys för att söka efter skillnader och likheter i Clintons retoriska tillvÀgagÄngssÀtt. Materialet bestÄr av tvÄ tal som hölls vid det demokratiska konventet; 1996 (i egenskap av first lady) och 2008 (i egenskap av senator). Resultatet diskuteras sedan utifrÄn det genusrelaterade begreppet double bind. Analysresultatet visar pÄ en utveckling i Clintons retorik, som generat ett stÀrkt primÀrt ethos.

Den 15 juli 2008 infördes individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen i svenska skolan. Det innebÀr att lÀraren vid utvecklingssamtalen ska lÀmna skriftlig information om elevens kunskapsutveckling i förhÄllande till de nationella mÄlen i alla Àmnen eleven undervisas i. Med skriftlig information menas Iup med skriftliga omdömen.Den hÀr kvalitativa litteraturstudien belyser hur skriftliga omdömen och bedömning uttrycks i statliga styrdokument och i litteraturen. Resultaten frÄn studien lyfter bland annat fram styrdokumentens ökade krav pÄ skolans samarbete med hemmen och elevens ökade ansvar för sin egen kunskapsutveckling.Forskningen visar hur viktigt det Àr att lÀrare skriver omdömen kopplade till de nationella kunskapskraven och att de skriftliga omdömena formuleras med kunskap om bedömningens betydelse för bÄde lÀrare och elev. Tydliga kriterier av vad som bedöms gör det ocksÄ tydligt vad som inte bedöms.

Det finns stereotyper om kvinnor med olika hÄrfÀrg och stereotyper pÄverkar mÀnniskors empati och bedömning. DÀrför gjordes ett kvasiexperiment dÀr det undersöktes om en kvinnlig brottsling vÀcker olika mycket empati beroende pÄ (a) vilken hÄrfÀrg hon har och (b) empatisörens kön. I studien deltog 132 personer, varav 61 kvinnor och designen var en enkÀt dÀr experimentgruppen fick lÀsa om en gÀrningskvinna som antingen var blond, brunhÄrig, svarthÄrig eller rödhÄrig och dÀrefter skatta empati utifrÄn Batsons empatiskala. Resultaten visade att (a) blondiner vÀcker minst empati medan rödhÄriga vÀcker mest (b) kvinnor  kÀnner högre empati Àn mÀn och (c) empati stiger med Äldern. Dessa resultat förklarades bland annat med att blondiner mer Àn rödhÄriga ses som objekt i samhÀllet och Àr dÀrför mindre empativÀckande, att kvinnor i högre grad Àn mÀn förvÀntas vara empatiska dÄ det Àr detta beteende som förvÀntas av kvinnorollen samt att empati Àr nÄgot som utvecklas med tiden..

Forskningsrapporter visar att ungdomar reproducerar text istÀllet för att producera text. Att kunna skriva Àr en omvÀrldskunskap. Orden Àr det viktigaste för en skribent, men Àven bearbetning och bedömning av det skrivna Àr av stor vikt för att utveckla skribentens skrivande. Syftet med denna 10-poÀngs uppsats Àr att undersöka lÀrares kommentarer i förhÄllande till styrdokument och elevers skrivprocess. Med undersökningen som grund ges en bild av hur lÀraren bedömer och kommenterar uppsatser.

Sverige ses av mÄnga som ett jÀmstÀllt samhÀlle men skillnader i hur arbetstagare behandlas beroende pÄ kön samt förekomsten av barn finns fortfarande. Syftet med denna studie var att undersöka hur kvinnor och mÀn pÄverkas av förekomsten av barn vid bedömningar av agentic- och communalegenskaper, kompetens, lönesÀttning samt anstÀllningsbarhet. En enkÀt utformades dÀr en personbeskrivning gjordes i sex identiska versioner, med undantag för kön pÄ den sökande samt förekomst av barn, och delades ut till 164 personer pÄ tvÄ offentliga platser i Stockholm. Förekomsten av barn pÄverkade inte bedömningen av en manlig och kvinnlig arbetssökande pÄ olika sÀtt. Den kvinnliga sökande ansÄgs dock vara mer anstÀllningsbar och kompetent och kvinnliga deltagare gav överlag högre skattningar Àn manliga deltagare.

Syftet med denna studie Àr att utveckla förstÄelsen för vilken betydelse etik och socialt ansvarstagande har för konsumentens attityder till dagligvaruhandelns livsmedelsvaror i butiksmiljö. Vi vill dÀrför utveckla och testa en modell som beskriver och mÀter graden av etik och socialt ansvarstagande för EMV relativt NMV ur ett konsumentperspektiv. Den metod som gjort sig gÀllande i studien Àr av explorativ och beskrivande karaktÀr. En kombination av kvalitativ och kvantitativ metod har anvÀnts. En kvalitativ förstudie med 21 respondenter har legat som underlag för att skapa en konceptuell modell.

Denna uppsats undersöker hur lagen om minoriteter och minoritetssprÄk, samt skrivningen i den nya bibliotekslagen frÄn 2014, om att de nationella minoriteterna Àr sÀrskilt prioriterade pÄ biblioteken, har pÄverkat arbetet gentemot samer i samiska förvaltningsomrÄden. För att ta reda pÄ detta har jag tittat pÄ och analyserat biblioteksplaner frÄn samiska förvaltningsomrÄden Jag har Àven genomfört fem kvalitativa intervjuer med bibliotekarier som arbetar pÄ folkbibliotek i samiska förvaltningsomrÄden. Analysen av biblioteksplanerna visade att i mÄnga fall var planerna inaktuella och kom till före den nya bibliotekslagen dÀr nationella minoriteter framhÄlls som prioriterad grupp. Genom att enbart tolka biblioteksplanerna kan man dra den slutsats att bibliotekslagens innehÄll inte pÄverkat folkbiblioteken i förvaltningsomrÄdena i nÄgon större utstrÀckning. Det faktum att de undersökta kommunerna var förvaltningsomrÄden för samiska verkar ha haft större inverkan pÄ bibliotekens arbete.

Abstrakt InledningSjukdomstillstÄnd som drabbar lÀndryggen Àr ett av de vanligaste tillstÄnden i vÀstvÀrlden. Radiologiskt undersöks patienten med konventionell röntgen som förstahandmetod för att radiologiskt diagnostisera spondylolistes, Morbus Bechterew och trauma/fraktur som Àr nÄgra av de vanligaste sjukdomstillstÄnden som drabbar lÀndryggen. Det finns inga nationella riktlinjer för vilka projektioner som bör ingÄ vid konventionell lÀndryggsröntgen utan varje röntgenklink har sjÀlva utformat metodböcker för vilka projektioner som bör ingÄ vid konventionell lÀndryggsröntgen.Syfte/frÄgestÀllningSyftet med studien var att jÀmföra och redogöra vilka projektioner som ingÄr vid konventionell lÀndryggsröntgen av spondylolistes, Morbus Bechterew och fraktur/trauma vid universitetssjukhusens röntgenkliniker.FrÄgestÀllningar: Vilka projektioner ingÄr vid bildtagning av lÀndryggen vid spondylolistes, Morbus Bechterew och trauma/fraktur? Varierar antalet bilder och vilka projektioner tas mellan universitetssjukhusens röntgenklinker?MetodResultatet i studien Àr baserad pÄ röntgenklinikernas metodböcker för konventionell lÀndryggsröntgen.Resultat Samtliga sju universitetssjukhus deltog i studien och samtliga sju har metodböcker som beskriver vilka projektioner som ingÄr vid respektive frÄgestÀllning. Antalet projektioner som ingÄr varierar mellan röntgenklinikerna och respektive frÄgestÀllning. KonklusionVilka projektioner som ingÄr vid respektive frÄgestÀllning och antalet projektioner som ingÄr varierar mellan röntgenklinikerna.

Denna uppsats handlar om lÀrares helhetsbedömning av elevers skolskrivande. Vid en bedömning kan elevens skrivprocess vara lika betydelsefull som den fÀrdiga texten att ta hÀnsyn till. Dock innebÀr processorienterad skrivpedagogik ett omfattande arbetssÀtt, och det kan av den orsaken vara svÄr att bedöma. DÀrför undersöks i denna uppsats nÄgra lÀrares perspektiv och deras uppfattningar om att bedöma nÄgot sÄ komplext som elevers skrivprocesser.Syftet med uppsatsen Àr att klarlÀgga hur fem svensklÀrare sÀger sig bedöma elevers skrivprocesser. Mer specifikt gÀller undersökningen hur lÀrarnas bedömningar förhÄller sig till de nationella styrdokumenten, vilka didaktiska förhÄllningssÀtt de anvÀnder vid en bedömning av elevers skrivprocesser samt hur lÀrarna tror att deras bedömningar kan pÄverka elevernas fortsatta skrivande.Den metodiska utgÄngspunkten Àr samtalsintervjuer med fem svensklÀrare frÄn tvÄ olika högstadier, hÀr kallade Söderskolan och Nordskolan.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka nÄgra lÀrares tankar kring huruvida feminiseringen av svensk skola förÀndrat elevers beteende och lÀrares undervisningsformer, hur insatta lÀrarna Àr i biologiska och hormonella skillnader mellan könen samt hur lÀrarna uppfattar, bemöter och hanterar tvÄ olika kön i samma klass. Med hjÀlp av intervjuer med fyra lÀrare har jag sökt svar pÄ dessa frÄgestÀllningar. Resultaten visar att lÀrarna har en enhetlig bild av pojkar och flickor: pojkar Àr "brÄkstakar" och flickor Àr "hjÀlpfröknar". Det har Àven visat sig att kunskapen om medfödda könsskillnader Àr lÄg bland lÀrarna. NÄgra slutsatser Àr att elevers beteende och studieresultat Àr följder av den feminisering som de senaste decennierna Àgt rum i svensk skola, pojkar missgynnas men lÀrarna tycks inte vara medvetna om varför och pojkars beteende och trivsel skiljer sig Ät beroende om de undervisas av en manlig eller kvinnlig lÀrare..

SammanfattningDatum: 2012.06.08NivÄ: D-uppsats i företagsekonomi 15 hpFörfattare: Tea KorkeakunnasHandledare: Docent Birgitta SchwartzTitel: Kvinnors sÀtt att leda ? berÀttelser frÄn fyra finska kvinnor i ledande positionerProblem: Kvinnorna utgör minoritet i styrelser och chefpositioner, framför allt inom den privata sektorn. De möter andra hinder pÄ deras karriÀrer Àn mÀn. Kvinnorna har svÄrare att göra karriÀr. Dessutom finns det forskare som hÀvdar att det finns ett kvinnligt ledarskap som Àr mer demokratiskt och relationsinriktat Àn manligt ledarskap samt att om företag hade en kvinnlig ledare skulle det öka företagets lönsamhet.

Syftet med denna studie har varit att undersöka och jÀmföra hur den politiska krisen iUkraina Äterspeglats i Dagens Nyheter (Sverige) och The New York Times (USA).FrÄgorna som besvaras Àr hur rapporteringen i artiklarna under en utvald vecka iutvecklingen ser ut, utifrÄn teorier om gestaltning, personifiering och narrativ. Det görssamtidigt en jÀmförelse mellan de olika tidningarna för att skilja ut likheter eller skillnader ideras rapportering, samt för att undersöka om lÀndernas nationella intressen syns i texterna.Underlaget för studien Àr publicerat i de valda tidningarna under en specifik vecka ifebruari. Materialet bestÄr av totalt fjorton artiklar, sju ifrÄn varje tidning frÄn varje dag iveckan. Med en kritisk diskursanalys enligt van Dijks modell har sedan en analys avsamtliga artiklar genomförts. Resultatet av analysen har visat att rapporteringen i bÄdatidningarna har beskrivit konflikten som en politisk sÄdan.

The purpose of this thesis is to find out how young girls reason about norms and attitudes towards female sexuality. Through a qualitative research approach ten girls in grade 9 has discussed in two focus-groups on what is typically female, the ideal images of the ultimate woman as well as what is considered to be characteristic of female sexuality. The results were analyzed using Tina Mattson's theory of intersectionality, Beverly Skeggs theory of respectability and Göran Burenhults thoughts about biology and sexuality. Some of the main findings are that the girls in the study associate femininity primarily with external attributes and beauty and the ideal image of the woman is beautiful, yet independent. Further they describe different conditions for boys and girls to explore their own sexuality, and also that for girls the risk of being branded a "whore" is ever present.