Ungdomar lever inom en social kontext vilken direkt samt indirekt påverkar deras ställningstaganden gentemot cannabis. För att motverka att bruket ska öka i framtiden bör man se över vilka risk- samt skyddsfaktorer som påverkar deras attityder samt bruk av drogen. Idag råder en oro över att legaliseringsdebatten runt om i världen kan resultera i en negativ följd i form av allt mer liberala attityder bland den yngre generationen. Syftet med denna studie är därav att undersöka relationen mellan ungdomars attityder, eventuella bruk och de risk- samt skyddsfaktorer vilka finns i deras sociala omvärld. Resultatet från föreliggande studie visar att ungdomarna i den berörda kommunen har en restriktiv inställning gentemot cannabis dock visas en liberalare attityd bland de som testat substansen.

Kommuner är en verksamhet som påverkar oss medborgare dagligen och finansieras av skatteintäkter som vi betalar in. Under de senaste åren har det rapporterats om skandaler inom kommunal verksamhet som har berott på bristfälliga kontroller inom verksamheten och att rutiner inte har följts vilket har fått konsekvenser. Det har även presenterats en rapport från Europakommissionen om att mutor är förekommande inom kommunal verksamhet även i Sverige vilket kan leda till att den makt kommunerna har används på ett felaktigt sätt. Dessa problem kan anses vara risker för den kommunala verksamheten att nå sina mål och det kan därför finnas ett behov förbättra ledningen av verksamheten för att åtgärda riskerna. Ett sätt att förbättra ledningen är att använda sig av riskhantering vilket är ett ledningsverktyg som har blivit allt mer förekommande för att hantera risker och effektivisera verksamheterna.

Hälsa är ett omfattande begrepp, som kan tolkas utifrån många olika aspekter beroende på av vem och inom vilken vetenskap begreppet behandlas. De attityder och förhållningssätt till vad hälsa är, som vi införlivar som barn har betydelse för om vi i vuxen ålder kommer att leva hälsofrämjande och ta ansvar för vår hälsa. Det är därför intressant att belysa hur elever tolkar och beskriver hälsobegreppet samt om de kan se samband mellan livsstil och hälsa.För studiens resultat har elever i år 3 ritat teckningar utifrån instruktionen: Vad betyder ?hälsa? för dig och vad betyder ?att må bra?. Rita vad du tänker på.

    Hälsa är ett omfattande begrepp, som kan tolkas utifrån många olika aspekter beroende på av vem och inom vilken vetenskap begreppet behandlas. De attityder och förhållningssätt till vad hälsa är, som vi införlivar som barn har betydelse för om vi i vuxen ålder kommer att leva  hälsofrämjande och ta ansvar för vår hälsa. Det är därför intressant att belysa hur elever tolkar och beskriver hälsobegreppet samt om de kan se samband mellan livsstil och hälsa.För studiens resultat har elever i år 3 ritat teckningar utifrån instruktionen:  Vad betyder ?hälsa? för dig och vad betyder ?att må bra?. Rita vad du tänker på.  För att få en djupare förståelse över hur elever uppfattar begreppet har även intervjuer genomförts.

Med utgångspunkt i det moderna arbetslivet och de krav som detta medför på dagens medarbetare har den aktuella studien valt att inrikta sig på den psykosociala arbetsmiljön. Studien utgår ifrån Julian Rotters teori om locus of control. Syftet med studien är att undersöka hur inre och yttre kontrollfokus påverkar upplevelserna av möjligheten till återhämtning och delaktighet. Studien är kvantitativ, och har genomförts på uppdrag av en medelstor kommun i Västsverige. Webbaserad enkät har använts.

Denna studie är ett alternativt synsätt på en kommuns mångfalds- och jämställdhetsfrämjande. Vår uppsats är en diskursiv analys av de normativa föreställningarna kring begreppen "mångfald" och "jämställdhet" med vilken vi uppmärksammar hur det till synes positiva mångfalds- och jämställdhetsfrämjandet i själva verket inbegrips av negativa inslag.Vi granskar inte bara hur interaktionen fungerar mellan dessa värdeladdade begrepp utan också effekterna därav. Studien avgränsar sig till Landskrona kommuns mångfalds- och jämställdhetspolicys, med intervjuer som kompletterande inslag, genomförda med strategiskt utvalda representanter från kommunen. Genom den här uppsatsen uppmärksammas de bristfälliga perspektiven som råder över begreppen "mångfald" och "jämställdhet". Dels belyser vi hur begreppen i sin samverkan interagerar som exkluderingsmekanismer och reproduktioner av rådande maktförhållanden.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka det specialpedagogiska stödet för elever i matematiksvårigheter i en kommun i södra Sverige. Vi ville undersöka vilket synsätt som råder på skolorna när det gäller elever i matematiksvårigheter. Vi ville även leta efter goda exempel i arbetet med elever i matematiksvårigheter. I arbetet beskrivs olika forskning kring specialpedagogens roll och uppdrag samt olika sätt att se på matematiksvårigheter. Vi genomförde en enkätundersökning med öppna frågor där informanterna själv fick formulera sina svar.

En intervjustudie där specialpedagog och elever intervjuats med målet att få till stånd en förbättring och en förändring av specialundervisningen. En genomgång av litteratur och debattartiklar visar att vi idag på min arbetsplats inte bedriver denna undervisning som den bör bedrivas enligt skolverket och forskare. Intervjuerna ägde rum på skolan med först specialpedagog och sedan två elever. Intervjuerna visade att deltagarna inte är nöjda med hur specialundervisningen bedrivs i dag. Specialpedagogen arbetar inte som hon borde göra enligt riktlinjerna från skolverket och pojkarna känner sig marginaliserade.

Den kommunala revisionen har som uppgift att granska den kommunala verksamheten. Uppdraget att granska kommunens verksamhet är stor. En kommun kan bestå av en mängd olika nämnder, bolag och styrelser och alla är föremål för den granskning som den kommunala revisionen har som sin uppgift. Omfattningen på uppdraget innebär att inte allt som sker i kommunen kan granskas och därför krävs det prioriteringar från den kommunala revisionens sida. Syftet med denna uppsats var att ta reda på vilka faktorer som påverkar den kommunala revisionens prioriteringar.

Torneå stad och Haparanda kommun ligger på gränsen mellan Finland och Sverige. Dessa gränsstäder bildar ett öppet gränsområde, där fri övergång är möjligt. Städerna samarbetar ständigt med varandra och ?På gränsen- Rajalla?- projekt avser en av dessa samarbetsformer. Projektets syfte är att i mitt på riskgränsen bygga ett gemensamt stadscentrum.

Syfte: Att via granskning av Staffanstorpshus AB som helhet, med beaktande av den dominerande politiska ideologin,, beskriva och analysera den kommunala verksamhetsstyrningen.Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie, pga. vårt intresse av att ge frihet åt intervjupersonerna att uttrycka det de ansåg vara väsentligt. Uppsatsen är av deduktiv karaktär och en teoretisk referensram har sammanställts utifrån befintlig teori och modeller.Teoretisk referensram: Levers of control, Management control systemsEmpiri: De genomförda intervjuerna har försett oss med en djupgående inblick angående hur Staffanstorpshus AB styrs idag.Slutsatser: Det mest väsentliga vi har kommit fram till i våra slutsatser är att Staffanstorps kommun idag styr Staffanstorpshus AB med mjuka händer och låter den operationella ledningen ta alla de detaljerade besluten rörande bolaget. Ägardirektiven som kommunen skrivit efterföljs av bolaget men där finns inga direkta incitament kopplade till uppfyllelse av målen i direktiven. Vi tror att om man utvecklar ett belöningssystem som är kopplat till ägardirektiven, kan man öka motivationen.

Syftet med denna studie är att få större kunskap om NT-projektet, vilket är en kommunalsatsning på naturvetenskap och teknik, och om denna satsning gjort någon skillnad när det kommer till pedagogernas arbete med kemi i kommunens förskolor. Vidare kommer det också undersökas om de som arbetar med NT-projektet har någon särskild utbildning. Detta då det finns intresse att utvärdera NT-projektet och deras ?NT-lådor? samt införskaffa kunskap inom detta område inför framtida arbete inom kommunen ifråga. Kvalitativ- och kvantitativforskningsmetod har använts för att nå fram till frågeställningen.

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i den allt mer ökade efterfrågan av produkter som producerats i överensstämmelse med mänskliga rättigheter. Uppsatsen behandlar Lunds kommunstyrelses beslut att rekommendera dess förvaltningar att använda Rättvisemärkt kaffe och te. Syftet med uppsatsen är att se på vilket sätt, och i vilken omfattning beslutet har implementerats i organisationen. För detta har vi använt såväl en teoretisk referensram i form av nyinstitutionalistisk organisationsanalys som empiriskt material. Det empiriska materialet utgörs av interjuver med anställda inom kommunens förvaltningar. Till detta har ett bakgrundkapitel som behandlar den innehållsmässiga innebörden av begreppet hållbar utveckling, utifrån såväl en internationell, nationell som lokal aspekt lagts. Avslutningsvis är slutsatserna att det inom kommunen finns en konkret vilja att vidga innebörden av begreppet hållbar utveckling.

För att minska dagens klimatpåverkan krävs fullgoda energialternativ till de fossila bränslena. Utsläpp från fossila bränslen är idag en av de största orsakerna till de negativa klimatförändringar som sker på jorden. Genom en ökad användning av alternativa fossilfria drivmedel kan en tydlig minskning av koldioxidutsläpp till atmosfären ske. Biogas är ett sådant fossilfritt drivmedel som idag klassas som ett av de renaste. Biogasen framställs från olika typer av restprodukter från samhället.

Under vår utbildning har vi mött barn som uppvisar aggressiva beteenden. Eftersom vi inte visste mycket om dessa barn och hur skolan kan bemöta och stödja dem, valde vi att skriva examensarbetet om det. Syftet var att ta reda på vilka metoder och arbetssätt några pedagoger använder sig av i arbetet med barnen. I undersökningen har vi använt oss av intervjuer med pedagoger inom olika rektorsområden men inom en kommun, i avsikt att lyfta fram olika pedagogers och skolors arbetssätt och metoder inom kommunen. Vi tar upp olika orsaker till hur aggressiva beteenden kan utvecklas, vilka faktorer som påverkar beteendet samt hur det kan bemötas.