Konkurrensen pÄ den svenska dagligvarumarknaden Àr stor. I dagens matbutiker möts konsumenten av ett ofantligt utbud av produkter. Varje vara finns i olika mÀrken, i olika prisklasser och i olika produktutformningar med olika egenskaper. Detta gör att det Àr svÄrt för producenter att fÄ in en ny produkt pÄ marknaden och dessutom allt svÄrare att hÄlla kvar den dÀr. DÀrmed kan mervÀrdesaspekten bli allt viktigare för producenterna eftersom den ger en möjlighet till att differentiera sig frÄn konkurrenterna genom att skapa mervÀrden som konsumenten efterfrÄgar.

VÄrt syfte Àr att studera och jÀmföra den riskjusterade avkastningen för miljöfonder. Detta för att undersöka om miljöfonder ger en bÀttre eller sÀmre avkastning Àn marknadsindex. Vi beaktar Àven om det förekommer skillnader mellan olika miljöfonders avkastning och risk med hÀnsyn till fondernas placeringsinriktningar. MetodmÀssigt bygger vÄrt arbete pÄ en kvantitativ metod, dÀr den riskjusterade avkastningen nÀmligen Sharpe, Treynor och Jensens avkastningsmÄtt studeras för respektive miljöfond, utifrÄn de totalt sÀtt 11 stycken miljöfonderna, som finns pÄ den svenska fondmarknaden. Som jÀmförelseindex anvÀnds för övrigt SIX Avkastningsindex.

Denna uppsats undersöker Clas Ohlsons kommunikativa budskap i utvalda reklamfilmer som visats pÄ brittiskt TV. Med utgÄngspunkt i teorier rörande kultur och standardiserad eller anpassad marknadskommunikation pÄ en global marknad, syftar uppsatsen till att komma nÀrmare ett svar huruvida Clas Ohlsons reklambudskap i form av TV-reklamfilmer Àr tillrÀckligt tydliga för den relativt nya marknaden Storbritannien, eller om det faktum att de Àr översatta kopior av de svenska versionerna, kan ha bidragit till den uteblivna framgÄngssagan.Genom en semiotisk analys undersöks de tvÄ huvudsakliga reklamfilmerna för Clas Ohlson som förekommit pÄ brittisk TV sedan starten. Analysen visar tydliga kulturellt betingade drag frÄn den svenska kulturen i bÄda filmerna, nÄgot som leder till diskussionen huruvida reklamfilmerna Àr tillrÀckligt uttryckliga för att budskapet ska nÄ fram till den brittiske konsumenten. Gemensamt för de bÄda filmerna Àr Àven att de fokuserar frÀmst pÄ historien och vÀrderingarna hos företaget och saknar ett tydligt produktfokus. Runt detta diskuteras dÀrefter frÄgan huruvida detta Àr det bÀsta sÀttet att skapa ett intresse och vidare framgÄngar pÄ en ny marknad.

I tidigare debatter om marknadseffektivitet har diskussioner förts mellan tvÄ lÀger dÀr den ena sidan hÀvdat att marknaden Àr effektiv och den andra sidan, ofta med sÀte i ekonomisk beteendevetenskap, hÀvdat att systematisk riskjusterad överavkastning gÄr att erhÄlla. PÄ senare Är har diskussionen utvecklats till att utröna om och hur graden av marknadseffektivitet förÀndras över tid. Den andra sidan gör nu kopplingen att Effektiva marknadshypotesen, en av de ekonomiska teorier som fÄtt störst genomslag, kan samexistera med ekonomisk beteendevetenskap och förklarar att graden av marknadseffektivitet förÀndras över tid. Denna koppling kallas för Adaptiva marknadshypotesen och Àr i stor utstrÀckning vad denna uppsats kommer att behandla.En effektiv marknad innebÀr att aktiekursen alltid Äterspeglar det sanna vÀrdet av företaget. En privat investerare gynnas pÄ sÄ sÀtt av en effektiv marknad dÄ en aktie inte kan vara felaktigt prissatt.

Syfte: VÄrt syfte med uppsatsen Àr att lyfta fram hur en mindre och sjÀlvstÀndig skidanlÀggning kan agera vid en förÀndrad konkurrenssituation, dÀr en annan aktör har vÀxt och blivit dominant pÄ marknaden. För att undersöka ovanstÄende har vi valt att göra en fallstudie pÄ KlÀppen i SÀlenfjÀllen dÄ det Àr en mindre och sjÀlvstÀndig skidanlÀggning som stÄr utanför den dominanta aktören Skistar. Vi anser att vÄr studie Àr betydelsefull för att belysa att fenomenet med en eller ett antal dominanta aktörer sprider sig inom servicebranschen och vad det fÄr för konsekvenser för en mindre och sjÀlvstÀndig aktör. Slutsatser: UtifrÄn vÄr uppsats finner vi att det finns tvÄ framtrÀdande strategier hur en mindre och sjÀlvstÀndig skidanlÀggning klarar konkurrensen. Dessa tvÄ strategier Àr differentiering, genom exempelvis kvalitet, och samarbete med andra aktörer.

De flesta storföretag som idag driver vÄrt nÀringsliv har en gÄng i tiden varit smÄföretag som har vuxit och blivit stora. För att smÄföretag skall kunna existera pÄ marknaden, vÀxa och bli stora krÀvs en tillvÀxt som i sin tur ofta krÀver investeringar. Detta investerande Àr inte alltid förenat med en sÀker utgÄng, vare sig för företaget eller för investeraren. DÀrför har en riskkapitalmarknad vuxit fram som tillhandahÄller kapital förenat med en viss risk. Denna undersökning visar pÄ vilka villkor investerare inom denna marknad stÀller pÄ företag för att tillhandahÄlla kapital..

SammanfattningDen finansiella marknaden har under de senaste decennierna till stor del prÀglats av bÄde stark ekonomisk tillvÀxt och stora kriser, detta har lett till att risken relaterad till sparande och investeringar har blivit allt viktigare att kontrollera och undersöka. Samtidigt visar statistik frÄn SCB att de svenska hushÄllen investerar allt mindre i aktier vilket kan skapa problem, bÄde för den finansiella branschen i sig och det framtida vÀlstÄndet. Dagens pensionssystem riskerar att inte klara framtidens ökande utbetalningsnivÄer som krÀvs för att underhÄlla en allt större, Àldre befolkning, som Àven lever allt lÀngre. Detta Àr ett problem som gÀller för hela EU och dÀrför blir det allt viktigare med ett privat sparande, och dÀrigenom att investera rÀtt.För att hjÀlpa privatpersoner att investera rÀtt, genom att utnyttja sin nivÄ av risktolerans, samtidigt som man gör det lÀttare för kreditgivare och rÄdgivare att kunna erbjuda korrekta produkter och investeringsstrategier, syftar denna studie huvudsakligen till att undersöka om det finns samband mellan olika demografiska och socioekonomiska variabler och nivÄer av risktolerans. Med hjÀlp av tidigare studier valdes följande variabler att undersökas: kön, Älder, utbildningsnivÄ, relationsstatus, sysselsÀttning och inkomstnivÄ.

Datorer har blivit ett mer och mer kraftfullt verktyg för design och arkitektur.Med datorn följde Àven med andra tjÀnster som e-mail, fildelning och internet.I och med detta sÄ uppstod det ett behov av att skapa sÀkra och pÄlitliga nÀtverk mellan datorerna samt konstruera sÀkra lagringsplatser för data. Den finns mÄnga produkter och tjÀnster pÄ marknaden vars syfte Àr att tillgodose dessa behov.För att det ska vara möjligt att leverera en passande lösning sÄ mÄste man veta vad företaget har för behov, vad som redan Àr implementerat och vilka tjÀnster som i dagslÀget utnyttjas.Denna rapport Àr resultatet av en analys och Àven implementeringen av ett nytt system..

NĂ€r dagens datorsystem utvecklas ökar i de flesta fall ocksĂ„ dess komplexitet under utvecklingens gĂ„ng. Detta för med sig negativa konsekvenser i form av svĂ„rare testning och felsökning av systemen. Denna uppsats har för avsikt att förklara vilka fel som kan uppstĂ„ och varför. Även lösningar i form av modifieringar av system kommer att tas upp.BestĂ€llaren av undersökningen, Saab, ser möjligheter i att pĂ„ ett enkelt sĂ€tt Ă„terskapa fel i deras datorsystem pĂ„ Gripen. Detta skulle kunna minska kostnaderna för felsökning drastiskt.

NÀstan alla kranar pÄ marknaden som anvÀnds till bl.a. skogsbruket, materialhantering och transport har nÄgon form av lÀnkar som standardutrustning. LÀnkarna Àr monterade mellan kranen och redskapet, vilket gör det möjligt för redskapet att pendla i tvÄ riktningar och pÄ sÄ vis kunna hÄlla sig horisontellt i alla lÀgen. MÄnga av lÀnkarna Àr Àven försedda med bromsar som dÀmpar oönskade pendlande rörelser och dessa bromsade lÀnkar kallas dÄ för svÀngdÀmpare. Indexator Rotator Systems Àr en stor tillverkare av bl.a.

Det finns plats pÄ marknaden i Malmö för en restaurang med hÀlsa som tema utifrÄn resultaten i vÄr konkurrentanalys, dÄ ingen annan fullt ut har satsat pÄ att marknadsföra sig inom den nischen. FörutsÀttningarna för en restaurangetablering Àr goda i Malmö Centrum, ur ett segmenteringsperspektiv, som har en bra demografisk och socioekonomisk bild, vid en jÀmförelse med nationell statistik. Med hjÀlp av en efterfrÄgeanalys har vi kommit fram till att det finns en stor efterfrÄgan pÄ utemÄltider i vÄrt tilltÀnkta lokaliseringsomrÄde. VÄra empiriska studier har gett information att vÄra tilltÀnkta lokaliseringsomrÄden har högt trafikflöde. Detta Àr positivt med tanke pÄ att trafikflöde Àr en av de viktigaste variablerna vid lokaliseringar enligt vÄra intervjuer.

Den svenska marknaden för dagligvaror har lÀnge varit ohotat och nÄgra fÄ aktörer harvarit dominerande. Under senare Är har dock konkurrensen ökat i och med att nyautlÀndska lÄgprisaktörer har börjat etablera sig i Sverige. Denna etablering har lett till attde stora svenska aktörerna har agerat och en prispress har börjat. För att försvara sinapositioner har företagen börjat producera egna mÀrkesvaror, centraliserat sin verksamhetoch utvecklat nya koncept. De har pÄ detta sÀtt stÄtt sig ganska bra i den nyakonkurrenssituationen och lyckats stÄ emot trycket denna gÄng..

Bakgrund och problem: Spelmarknaden Àr en bransch som haft en otrolig tillvÀxt desenaste Ären, framför allt beroende pÄ att den tekniska utvecklingen gÄtt framÄt i rask taktoch dÀrmed möjliggjort nya kanaler för utbud av spel. Spelmarknaden i Sverige har sedanlÄng tid tillbaka varit statligt reglerad och pÄ grund av det endast varit förbehÄllen vissaenstaka aktörer. PÄ senare tid har denna monopolsituation ifrÄgasatts flitigt av sÄvÀl olikariksdagspartier som av EU. Inför riksdagsvalet 2006 var en förÀndring av spelmarknadenett löfte frÄn alliansen vid eventuell valseger. Eftersom alliansen segrade har regeringentillsatt en utredning om spelmonopolet som ska vara klar 15 december 2008.

FrihandelsÄren fr.o.m. ca 1846-1880 utgör bakgrund till studien. Med utgÄngspunkten att havre var det mest inkomstbringande sÀdesslaget pÄ den internationella marknaden, anvÀnds det hÀr som en mÄttstock pÄ kommersiellt beteende och medvetenhet. Nio skÄnska socknar med sjÀlvÀgande bönder jÀmförs med varandra och med de tre gods som Àven ingÄr i stuiden. Tillsammans representerar de olika produktionssÀtt och geografiska omrÄden..

Bakgrund och problem: Konsultbranschen kĂ€nnetecknas av en hög omsĂ€ttning av aktörer. En anledning till att det stĂ€ndigt alstras nya mindre aktörer till branschen Ă€r att den kan vara lukrativ med lĂ„ga intrĂ€desbarriĂ€rer. Men varför försvinner mĂ„nga aktörer lika fort som de kommer upp? Är det en brist pĂ„ strategi och styrverktyg som ligger till grund för problemet? Kan det bero pĂ„ svĂ„righeten för smĂ„företag att skapa sig en solid varumĂ€rkeslegitimitet, och finns det en möjligt att med hjĂ€lp av styrverktyg stĂ€rka företagets varumĂ€rkeslegitimitet? Fallföretaget som anvĂ€nts i den hĂ€r studien Ă€r ett litet konsultföretag som vill stĂ€rka varumĂ€rkeslegitimiteten med hjĂ€lp av differentieringsstrategi pĂ„ marknaden.Syfte: Syftet med den hĂ€r studien Ă€r att med hjĂ€lp av en egenarbetad utvĂ€rderingsmodell utvĂ€rdera olika lĂ„ngsiktiga styrverktyg inriktade mot smĂ„ konsult- och tjĂ€nsteföretags. Genom att utvĂ€rdera för- och nackdelar för tre utvalda styrverktyg och sedan applicera de pĂ„ ett litet konsultföretag Ă€r förhoppningen att studien kan leda fram till rekommendationer gĂ€llande styrverktygens nytta och möjlighet till anpassning.Metod: I metodavsnittet förklaras vilka metodiska val som har anvĂ€nts i studien.