TjÀnsteföretag Àr kunskapsintensiva företag som Àr beroende av den kunskap som finns inom företaget. Det Àr vanligt inom dessa företag att basera arbetet pÄ en projektform. Detta innebÀr att nÀr ett projekt ska bedrivas tillsÀtts en projektgrupp, bestÄende av individer som besitter den kunskap som behövs för att slutföra projektet. Projektets karaktÀr kan vara av varierande slag men i de flesta fall kommer ett skapande av ny kunskap att Àga rum samt Àven nÄgon form av kunskapsöverföring. För att projektets resultat ska bli en allmÀnt vedertagen modell eller produkt sÄ mÄste den framtagna kunskapen valideras av bestÀllaren.

Bakgrund: I en konkurrenskraftig miljo? med fo?ra?nderliga villkor kra?vs en tilla?mpning av sofistikerade styrverktyg inom ett fo?retags ekonomistyrsystem. Verksamheten PostNord AB har i och med en bolagisering och avreglering genomga?tt en strukturomvandling men har fortfarande ett statligt uppdrag samtidigt som de konkurrerar med helt kommersiella fo?retag.Problemdiskussion: PostNord AB fa?r i dagsla?get inte o?nskad effekt pa? styrning i verksamheten da? det brister i fo?rha?llning till budgeten. Detta har utmynnat i en diskussion kring relationen mellan budget och prestationsma?tning och dess styreffekter i organisationen.Syfte: Studiens syfte a?r att kartla?gga PostNord ABs ekonomistyrsystem med sa?rskilt fokus pa? budget och prestationsma?tningar och dess styreffekter i organisationen.

Syfte: Syftet med studien ?r att utforska upplevelsen av hur tidig specialisering p?verkar konst?kare mentalt, socialt och kulturellt. Metod: Tillv?gag?ngs?ttet ?r kvalitativt, med semi-strukturerade intervjuer och tillh?rande inneh?llsanalys. Totalt intervjuades sex deltagare, varav tre fr?n Sverige och tre fr?n Lettland. Resultat: Identifierade teman sammanst?lldes till social- och mental p?verkan, samt tr?nares roll. De st?rsta kulturella skillnaderna ?r f?ljande.

Syftet med den hÀr uppsatsen var att undersöka hur Röda Korset har utvecklats frÄn en idé till en etablerad hjÀlporganisation i det moderna samhÀllet.Organisationen fick sitt avstamp i och med Henri Dunants bok Europas blodband - minnen frÄn Solferino som kom att pÄverka hur vi ser pÄ frivillig hjÀlp i dag. Uppsatsen drar ocksÄ paralleller mellan Dunant och Elsa BrÀndström som fann sitt kall i Dunants idéer..

Problem: Bankerna har i en situation med ökande konkurrens anammat en relationsmarknadsföringsstrategi för att genom denna ansats bÀttre kunna tillfredsstÀlla kunderna och dÀrmed stÀrka marknadsandelarna. Vid denna strategis tillÀmpning tillskrivs den personliga bankmannen en central, men ocksÄ mycket komplicerad roll. Hon eller han stÀlls följaktligen inför uppgiften att balansera de krav som organisationen har pÄ vinst och lönsamhet med de finansiella önskemÄl och behov som kunderna har. Emellertid kan denna dubbla uppmÀrksamhet resultera i att bankmannen, för egen kortsiktig vinning, exploaterar och pÄverkar kundens svagare situation vilket kan medföra att strategin i ett lÀngre perspektiv undergrÀvs. Syfte: Att klargöra huruvida bankerna och de personliga bankmÀnnen Àr medvetna om problemen med pÄverkan, samt att utreda ifall de agerar för att förhindra att kunderna utnyttjas och pÄ vilket sÀtt detta i sÄ fall sker.

Expatriering Àr nÀr en organisation tillfÀlligt placerar en medarbetare utomlands.BenÀmningen pÄ medarbetaren under detta utlandsuppdrag Àr expatriat. Ett kritiskt momentvid expatriering Àr expatriatens anpassning till det nya vÀrdlandet. Detta moment finnsmycket forskning och studier kring och organisationen lÀgger ofta mycket resurser pÄ dennaanpassning. Ett annat kritiskt moment Àr repatrieringen vilket Àr benÀmningen för den processdÄ expatriaten skall Äteranpassas till hemorganisationen och hemlandet. Denna process finnsdet inte lika mycket forskning om och studier kring och organisationer ÄsidosÀtter ofta dennaprocess.Genom en kvantitativ studie undersöktes upplevelser och förvÀntningar hos expatriater ochrepatriater pÄ SKF Göteborg.

Bakgrund: Sjuksköterskor skattar sig att bli stressade av tidsbrist och resursbrist. Moralisk stress uppstÄr ur dilemman. Dilemmat uppstÄr nÀr det finns begrÀnsningar i organisationen, konflikter med bedömningar som andra har gjort hindrar en att göra det som egentligen anses riktigt och tankar uppkommer om vad som ska göras istÀllet. Syfte: Att undersöka distriktssköterskans erfarenhet av stress i sitt arbete pÄ vÄrdcentral med fokus pÄ moralisk stress. Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer har genomförts med Ätta distriktssköterskor och analyserades med manifest kvalitativ innehÄllsanalys. Resultat: Distriktssköterskorna erfor stress i mÄnga olika situationer och det som var mest framtrÀdande var tidsbrist samt situationer i telefonrÄdgivningen. Det fanns ett större vÄrdbehov Àn vad det fanns lÀkartider och dÄ kunde inte distriktssköterskorna ge den vÄrd som de önskade. Regler och rutiner kunde upplevas som hindrande i mötet med patienten vilket gav uttryck som frustation och tankar om vad som var rÀtt att göra. Slutsats: Distriktssköterskorna upplever stress, oro och frustration vid stor vÄrdtyngd, lite personal, brist pÄ lÀkartider och nÀr kommunikationen mellan kollegor och patienter brister.

Expatriering Àr nÀr en organisation tillfÀlligt placerar en medarbetare utomlands.BenÀmningen pÄ medarbetaren under detta utlandsuppdrag Àr expatriat. Ett kritiskt momentvid expatriering Àr expatriatens anpassning till det nya vÀrdlandet. Detta moment finnsmycket forskning och studier kring och organisationen lÀgger ofta mycket resurser pÄ dennaanpassning. Ett annat kritiskt moment Àr repatrieringen vilket Àr benÀmningen för den processdÄ expatriaten skall Äteranpassas till hemorganisationen och hemlandet. Denna process finnsdet inte lika mycket forskning om och studier kring och organisationer ÄsidosÀtter ofta dennaprocess.Genom en kvantitativ studie undersöktes upplevelser och förvÀntningar hos expatriater ochrepatriater pÄ SKF Göteborg.

Inom Polisen finns ett behov av att renodla verksamheten, dÄ de med Ären fÄtt ökade administrativa kostnader. Ett projekt startades inom Polisen och Statens kriminaltekniska laboratorium, dÀr all ekonomi- och personaladministration ute pÄ myndigheterna samlades pÄ ett och samma stÀlle i ett servicecenter förlagt till Linköping. Syftet med studien Àr att utvÀrdera hur mÄluppfyllelsen för de mÄl som sattes upp för projektet upplevs. Studien Àr av kvalitativ karaktÀr, med en fallstudieliknande ansats, dÀr 18 intervjuer genomfördes med de anstÀllda pÄ servicecentret, samt flertalet ur projektets styrgrupp.Resultatet av studien Àr att organisationen har kommit lÄngt med mÄluppfyllelsen, men att man inte har nÄtt riktigt Ànda fram dÄ studien visar att Ätta av elva mÄl Àr helt uppfyllda i nulÀget. Tre mÄl Àr alltsÄ Ànnu inte helt uppfyllda, vilket kan bero pÄ att mÄnga av mÄlen Àr otydliga, kan tolkas olika och inte Àr sÄ vÀl förankrade hos de anstÀllda.

Bakgrund och problem:Belöningssystem alltid varit ett styrverktyg dÀr ledning med dess hjÀlp försökt att bidra till att medarbetare blir motiverade till att öka sin produktivitet och pÄ sÄ sÀtt bidra till organisationens lönsamhet. Men att försöka förstÄ de icke-ekonomiska effekterna av olika belöningssystem har bidragit till att försöka skapa en ökad förstÄelse för organisatorisk rÀttvisa. Vad gÀller monetÀra ersÀttningar i ett belöningssystem sÄ Àr det viktigt att förstÄ att rÀttvisefrÄgor utgör en viktig del av de olika anstÀllningsförhÄllandena i organisationen. Utan denna förstÄelse kan det uppstÄ ogynnsamma situationer. Detta har lett oss till uppsatsens problemformulering: Vad har upplevd rÀttvisa för pÄverkan pÄ attityder kring monetÀra ersÀttningar i ett belöningssystem?? Vad kan monetÀra ersÀttningar fÄ för upplevda beteendemÀssiga konsekvenser?Syfte:Rapportens huvudsakliga syfte Àr att beskriva och förklara attityder kring monetÀra ersÀttningar i ett belöningssystem.

Kommunikation med barn ?r en avg?rande del inom socialtj?nstens utredningsprocess, s?rskilt f?r att beakta barnets b?sta och s?kerst?lla att barnets r?st blir h?rd. Denna studie syftar till att unders?ka socialsekreterares perspektiv p? att kommunicera med barn inom socialtj?nstens utredningsarbete. Kommunikationsteorin har valts som teoretisk utg?ngspunkt, med fokus p? olika kommunikationstekniker och f?rdigheter.

Syftet Àr att beskriva och utreda hur processorientering och styrning förhÄller sig till varandra för att analysera hur processorientering kan bidra till en bÀttre ekonomistyrning i företag i energibranschen. All ekonomistyrning innefattar att sÀnda signaler genom organisationen. I en processorienterad organisation berör dessa signalerna förmÄgan att förstÄ processerna, för att möjliggöra en kontinuerlig förbÀttring av dessa. För att möjliggöra förstÄelsen krÀvs att organisationens strukturer och system Àr anpassade efter processorienteringen. Vi har i detta avseende bl.a.

Min underso?kning syftar till att underso?ka vilka strategier klassiska musiker anva?nder i la?roprocessen av klassiska musikstycken sa? att det konstna?rliga uttrycket fa?r de ba?sta fo?rutsa?ttningarna, stycket i sluta?ndan ka?nns sa? sa?kert som mo?jligt vid ett framtra?dande och inla?rningsprocessen ga?r sa? snabbt som mo?jligt.Bakgrunden beskriver minnets funktioner i just detta sammanhang. Det handlar om hur minnet fungerar allma?nt men ocksa? specifikt inom omra?det musik, betydelsen av fo?rkunskaper na?r vi spelar instrument och la?r oss musikstycken samt hur stress, press och nervositet pa?verkar minne och musicerande. Jag beskriver och analyserar a?ven fyra minnessystem som anva?nds i la?roprocesser i samband med instudering av musikstycken.Underso?kningen besta?r av tre intervjuer med professionella klassiska gitarrister tillika gitarrpedagoger, som ger sin bild av o?vning, instudering, minnesluckor, framfo?rande med mera.

I denna rapport görs en kartlÀggning pÄ uppdrag av Sidas kommunikationsavdelning hur organisationen arbetar i dagslÀget med rörlig media. UtifrÄn detta tas förslag fram pÄ förbÀttringsomrÄden och strategier för Sidas fortsatta arbete med rörliga medier. Rapporten Àr tÀnkt att bidra till underlag för framtida planering och beslutsfattande kring rörliga medier.Bakgrunden till studien Àr att kommunikationsavdelningen pÄ Sida har mÀrkt en ökad efterfrÄgan pÄ rörlig media som kommunikationsmetod. I dagslÀget Àr det frÀmst tre typer av rörlig media som tagit fram hittills; filmning och direktsÀndning av seminarier, videointervjuer med experter och kÀnda personer och en videoserie med namnet ?MÀnniskan i centrum?.

Med utgÄngspunkt i de senaste Ärens uppmÀrksamhet kring den svenska Polisen och de konflikter som uppstÄtt mellan arbetsgivare och arbetstagare vÀcktes ett intresse att studera vad som lÄg bakom dessa problem. Det visade sig att merparten av de problem som uppstÄtt grundade sig i att anstÀllda upptrÀtt pÄ sÀtt som inte ansÄgs gynnande för organisationen och dess förtroende hos allmÀnheten. Studien Àmnar besvara frÄgor kring hur Polisen som organisation formar sina anstÀllda med utgÄngspunkt i teorier om identitetsarbete.En kvalitativ undersökning genomfördes med studier av organisatoriska dokument och genom semistrukturerade intervjuer. De intervjuade bestÄr av personer verksamma inom den svenska Polisen. Dessutom intervjuades personer frÄn svenska Polisförbundet, det fackförbund som organiserar nÀrmast alla Sveriges yrkesverksamma poliser.I resultatet framkom indikationer pÄ, utifrÄn de teoretiska begrepp som har valts för studien, att hur individerna formar sina identiteter Àr relativt individuellt.