Kommunikation har en central roll i dagens samhÀlle, sÀrskilt i vÄra skolor dÀr det anvÀnds för social interaktion, för att sprida information och för att befÀsta kunskap. Syftet med den hÀr studien Àr att identifiera och definiera kommunikationen som Àger rum i Àmnena bild och engelska ? hur den gÄr till vÀga vad som utmÀrker och skiljer kommunikationen Ät mellan de bÄda Àmnena. Den hÀr studien innehÄller en kvantitativ studie av GY11:s Àmnesplaner för bild och engelska, och en kvalitativ studie av Ätta stycken intervjuer med lÀrare inom Àmnena bild och engelska pÄ gymnasial nivÄ i VÀxjö. Resultatet av den hÀr studien visar pÄ att definitionen av vad kommunikation Àr skiljer sig Ät i de bÄda Àmnesplanerna.

Inom omrÄdet för medie- och kommunikationsvetenskap studeras Stockholms technoscen utifrÄn ett medieetnografiskt perspektiv. I studien anvÀnds kvalitativa intervjuer dÄ mÄlet Àr att fÄ en förstÄelse för hur identitetsprocesser skapas hos sex enskilda technoutövare. Personliga erfarenheter ligger till grund för val av Àmne dÄ jag sjÀlv Àr en del av technoscenen.          De frÄgestÀllningar som besvaras Àr:Hur formas kollektiv identitet genom stilelement och stilmarkörer inom Stockholms technoscen?Hur kan identitetsprocesserna förstÄs i relation till den enskilda utövaren?Vilka kommunikativa praktiker existerar inom technoscenen?Sammanfattningsvis har studien lett fram till ett resultat som tyder pÄ att identitet skapas pÄ skilda sÀtt och framtrÀder olika starkt beroende pÄ den enskilda utövaren inom technoscenen. Studien har ocksÄ visat varför en individ vÀljer att bli en del av technoscenen och hur den kan urskiljas frÄn andra subkulturella företeelser.

Abstract Syftet med vÄrt utvecklingsarbete Àr att beskriva vilka multimodala verktyg som yrkesverksamma pedagoger som har studerat pedagogiskt drama anvÀnder i sin undervisning samt pÄ vilket sÀtt dessa verktyg anvÀnds. I Pedagogiskt drama utgÄr man frÄn en helhetssyn pÄ mÀnniskan. Föreningen av praktik och teori sker i en utvecklande process. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod bestÄende av tre semistrukurerade intervjuer och dagboksanteckningar frÄn en deltagare. Vi har Àven studerat aktuell forskning inom omrÄdet och i nÀrliggande omrÄden.

LÀroplanen (Lpo94) föresprÄkar en tidig start i engelska i grundskolan med den kommunikativa inlÀrningsstilen som fokus. I de lokala Àmnesplanerna för den studerade kommunen har lÀrarna som mÄl att eleven ska kunna förstÄ enkla instruktioner och beskrivningar som ges i lugnt tempo och tydligt tal för eleven inom vÀlbekanta omrÄden.Syftet med detta arbete Àr att titta pÄ nÀr engelskundervisningen startar pÄ skolorna i en mindre kommun i södra Sverige. Vi kommer ocksÄ att titta pÄ vad lÀraren gör i den tidiga undervisningen, hur de gÄr tillvÀga och hur lÀrarnas kompetens i engelska ser ut.FrÄgestÀllningarna Àr följande:- NÀr börjar lÀrarna med engelskundervisningen i den undersökta kommunen?- Hur genomförs den tidiga engelskundervisningen?- Vilken kompetens i engelska har de undervisande lÀrarna?För att besvara dessa frÄgestÀllningar gjordes en enkÀtundersökning pÄ de elva skolorna i kommunen, varav fjorton lÀrare som undervisar i engelska i grundskolans tidiga skolÄr besvarade enkÀterna. Vi ville Àven ha djupare inblick i Àmnet och genomförde dÄ intervjuer med Ätta lÀrare och tvÄ rektorer i samma kommun.Resultatet av undersökningen visar att i den undersökta kommunen börjar eleverna med engelska i grundskolans Är 1 eller Är 2.

Titel Politisk professionalisering och röda tÄrtspadar. En kvalitativ studie av valrörelsen 2010 Ärs strategiska kommunikation hos Hallands Socialdemokratiska PartidistriktFörfattare Therese StoltzKurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, institutionen för journalistik, medier och kommunikationTermin Höstterminen 2010Handledare Mathias FÀrdighAntal ord 16 732 (inkl. bilagor)Syfte Att studera ett politiskt partis förutsÀttningar för att inför och under valrörelsen 2010 arbeta med strategisk politisk kommunikation.Metod Kvalitativ metod. Intervjuer samt analys av strategidokument och medietexter.Material Intervjuer med politiska företrÀdare inom Hallands Socialdemokratiska Partidistrikt. Strategidokument i form av de nationella och regionala valstrategierna samt en handlingsplan för fackligpolitisk samverkan.

Palliativ vÄrd innebÀr ett förhÄllningssÀtt som bekrÀftar livet och ser döden som en normal process och som en viktig slutpunkt av livet. Den palliativa vÄrden bör omfatta symtomkontroll, samarbete av mÄngprofessionellt arbetslag, god kommunikation samt stöd till nÀrstÄende. Palliativ omvÄrdnad stÀller höga krav pÄ sjuksköterskan, inte minst vad gÀller kommunikativa fÀrdigheter. Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation med patienter i palliativ vÄrd. Metoden som valdes var en litteraturbaserad studie.

NÀr patienten önskar att fÄ avsluta sitt liv i hemmet krÀvs det att den avancerade vÄrden ocksÄ flyttas till hemmet. Distriktssköterskor har övergripande omvÄrdnadsansvar inom palliativ hemsjukvÄrd och kan uppleva etiska, moraliska och kommunikativa svÄrigheter. För en god palliativ omvÄrdnad krÀvs det att distriktssköterskor Àr engagerade, har erfarenhet och har avancerad kompetens inom palliativ vÄrd. Syftet med denna studie Àr att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att vÄrda patienter i livets slutskede inom palliativ hemsjukvÄrd. Nio distriktssköterskor intervjuades.

Denna studie syftar till att undersöka anvÀndandet av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) i förskolan. ForskningsfrÄgor som studien utgÄr ifrÄn Àr hur TAKK anvÀnds i förskolan, vad pedagoger ser för syfte med anvÀndandet av TAKK samt om teckenstöd kan ha betydelse för barns sprÄkutveckling. Studien berör hur teckenstödet anvÀnds men Àven vad litteratur och forskare sÀger i Àmnet sprÄkutveckling och teckenanvÀndning. Undersökningen utgÄr frÄn intervjuer med förskollÀrare om deras syn pÄ anvÀndandet av TAKK samt hur de ser pÄ TAKK i relation till barns tillÀgnande av sprÄk. I studien har en kvalitativ forskningsmetod tillÀmpats och fyra förskollÀrare intervjuats.

This thesis addresses the subject of internal communication between the leadership and the employees. Communication is a common process and according to Tufvesson (2008), the primary focus has been on the role and responsibility of the leadership. This can mean that, from the employee's point of view, it is not clear what the organization expects, and this lack of clarity dimishes the ability of the employees to live up to those expectations (ibid). Tufvesson (2008) believes that today's organizations need common interpretations, which requires a well thought out communication strategy between leadership and employees. Because communication represents an organization's functionality, the report?s authors were interested in studying the employees? representatives.

Fler och fler företag anvÀnder sig idag av sÄ kallade affÀrssystem. AffÀrssystem Àr ofta standardiserade IT-system som tillhandahÄller funktioner i form av moduler, för alla eller de flesta av verksamhetens olika delar. För företagen innebÀr affÀrssystem att verksamheten ofta mÄste anpassa sig till systemet istÀllet för tvÀrtom som med skrÀddarsydda system.AnvÀndbarhet handlar om hur anvÀndbart anvÀndare upplever att ett system Àr. Det finns flera olika definitioner pÄ anvÀndbarhet, som fokuserar pÄ olika saker. Det gemensamma för de olika anvÀndbarhetsperspektiven Àr att de fokuserar pÄ den enskilde anvÀndarens interaktion med systemet.

Denna intervjustudie undersöker tankar om kommunikation hos fransklÀrare. Kommunikation Àr sedan början av 1970-talet ett centralt innehÄll i sprÄkundervisningen, och studien undersöker hur lÀrarna förhÄller sig till begreppet kommunikativ förmÄga samt hur de ser pÄ sitt sÀtt att undervisa i avseende pÄ kommunikativa aspekter. Studien utgÄr frÄn litteratur om kommunikativ sprÄkundervisning, kommunikativ kompetens och forskning om kommunikation som budskap eller flerstÀmmig handling. Det huvudsakliga resultatet Àr lÀrarna framhÄller att kommunikativ förmÄga Àr detsamma som att göra sig förstÄdd och förstÄ, och att en förutsÀttning för detta Àr den strategiska kompetensen som innebÀr att vÄga experimentera med sprÄket och anvÀnda sig av alternativa uttryckssÀtt nÀr sprÄkkunskaperna inte rÀcker till. Att kommunikationen Àr begriplig framhölls ocksÄ som en förutsÀttning för kommunikativ förmÄga.

Genom Avtal 2000 Àndrades lönesystemet för lÀrare sÄ att de som sista grupp pÄ tjÀnstemannasidan fick individuella löner. Rektors nya roll som lönesÀttare av lÀrares prestationer stÀller mÄnga ledarskapsfrÄgor pÄ sin spets: rektors nÀrhet och legitimitet, möjligheterna att hÄlla sig informerad om vad som sker pÄ skolan och inte minst rektors kommunikativa förmÄgor. Min magisteruppsats Àr en av de första pÄ LÀrarutbildningen inom Àmnet utbildningsvetenskap med inriktning mot utbildningsledarskap. Den bygger dels pÄ en intervjuundersökning dÀr rektorer och lÀrare fÄtt svara pÄ frÄgor om hur de upplevt de första Ärens erfarenheter av ett individuellt prestationslönesystem, dels pÄ en bred teorigenomgÄng. Intervjusvaren ger ingÄngar i teoretiska resonemang med koppling till flera olika beteende- och samhÀllsvetenskaper liksom till moralfilosofi.

Coaching i omstÀllningssituation Àr inte nÄgot nytt fenomen. Redan pÄ 1970-talet skrevs det första avtalen som öppnade upp för tjÀnstemÀnnen pÄ den privata sidan att erhÄlla hjÀlp vid uppsÀgning. I dagens globaliserade vÀrld, dÀr det gÀller att vara flexibel, och dÀr hjulen snurrar fortare och fortare, kommer ocksÄ ett behov till reflektion fram. Coachingrörelsen vÀxer sig starkare och fÄr dÀrmed ocksÄ mer uppmÀrksamhet. Med denna uppsats har vi för avsikt att undersöka coachens roll i mötet med de klienter som befinner sig i en omstÀllningssituation.

Syftet med följande arbete Àr att belysa hur speciallÀrare ser pÄ samtalets betydelse i matematik med fokus pÄ elever i behov av sÀrskilt stöd. I studien beskriver vi Àven hur speciallÀrarna tÀnker kring hur barn lÀr matematik och vilka faktorer de ser som viktiga i denna process.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring vikten av att eleverna ges möjlighet att kommunicera och sÀtta ord pÄ sina tankar. I litteraturdelen lyfter vi frÀmst forskning som handlar om sprÄkets betydelse för elevens begrepps- och kunskapsutveckling i matematik. Studien tar sin utgÄngspunkt i den sociokulturella teorin i vilken kunskapsutveckling anses ske i ett socialt sammanhang.UtifrÄn nio kvalitativa intervjuer med speciallÀrare i matematik, har vi samlat data till studien med syfte att visa olika nyanser av svar kring samtalets betydelse i matematik. Vi ville ocksÄ undersöka speciallÀrarnas medvetenhet kring de kommunikativa kompetensernas innebörd och betydelse för lÀrandet i matematik och dess effekter i undervisningen.Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄr undersökning pÄ att speciallÀrarna i vÄr studie ser samtalet som en mycket viktig faktor för elevernas lÀrande i matematik och som en förutsÀttning för elevens förstÄelse.

Under de senaste Ären har det skett en integrering av informations- och kommunikationsteknik (IKT), exempelvis datorer, i sÄvÀl samhÀllet som i skolans undervisning. Syftet med den aktuella litteraturstudien Àr att undersöka vilka samtalsaktiviteter som eleverna deltar i dÄ de anvÀnder bÀrbara datorer eller handdatorer under matematiklektionerna, samt att belysa vilka möjligheter och hinder som framtrÀder. Som teoretisk utgÄngspunkt ligger ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrandet dÀr sprÄket, den miljö som eleven befinner sig i och de redskap som anvÀnds beskrivs som betydelsefulla aspekter för lÀrandet. I lÀroplanen förtydligas att elever ska ges möjlighet att delta i kommunikativa samspel och att modern teknologi ska anvÀndas sÄ att eleven kan inhÀmta, lÀra och utveckla sin förmÄga att kommunicera matematik. Tidigare forskning kring matematik visar att elevers kollaborativa lÀrande och anvÀndande av IKT frÀmjar elevernas matematiska kunskaper och delaktighet i samtalet.