Syftet med denna studie är att undersöka hur personalen på en specifik kriminalvårdsanstalt beskriver hur klienternas konstruktioner av manlighet påverkar klienternas positionering hierarkiskt. Studien syftar även till att undersöka hur dessa manlighetskonstruktioner står i relation till anstaltsmiljön och den homosociala klientgruppen. För att besvara detta har vi genomfört en kvalitativ studie där sju semistrukturerade intervjuer gjorts med kriminalvårdare som arbetar på en specifik anstalt.Resultaten visar att personalen på kriminalvårdsanstalten uttrycker att vissa specifika manlighetsuttryck är avgörande för den hierarkiska positioneringen de ser att klienterna hamnar i. Erfarenhet, tung brottslighet och framgång beskrivs som viktiga faktorer. Även klienternas fysiska styrka och utseende beskrevs vara av viss innebörd för placeringen i hierarkin på anstalten.

Målet med detta arbete har varit att analysera hur manlighet konstrueras i novellen Målaren av C. J. L Almqvist. De redskap som används är dels R. W Connells teori om att flera maskulinitetsformer finns representerade samtidigt i samhället, i ett hierarkiskt manlighetssystem.

 Titel: Maskulin hegemoni och feminin omvårdnad     En studie om distriktsköterskors syn på mäns hälsa och strategier vid hälsosamtal med män Arbetets art: Självständigt arbete i genusstudier Program/Kurs/kursbeteckning: Magisterutbildning med inriktning mot genusstudier Arbetets omfattning:15 högskolepoäng Sidantal: 37 Författare: Lena Söderblom Handledare: Henrik Eriksson Examinator: Pia Lindberg      SAMMANFATTNING Hälsoparadoxen visar mäns kortare medellivslängd samt död i många åtgärdbara sjukdomar. Lågutbildade och män dör oftare i åtgärdbar sjuklighet än både högutbildade och kvinnor.  Högutbildade har lättare hitta vägar till vård och får också ett bättre bemötande. Inom primärvården bedrivs olika hälsopreventiva aktiviteter, bl.a erbjuds 40 åringar ett hälsosamtal, vilket utförs av distriktsköterskor. Syftet med denna studie var att ur ett genusperspektiv med utgångspunkt från manlig hegemoni enligt R. Conell, samt Y.

SammanfattningDenna forskningsrapport kommer att utgå ifrån tre huvudbyggstenar, dessa är superhjältar, manlighet och 9-10 åriga pojkars liv och deras utveckling. Rapporten kommer även att ta upp hur dessa sammanflätas och hur pojkarna reagerar och påverkas av bilden av manlighet som de blir tilldelade ifrån bilder av superhjältar. Den första delen är en relativt djupgående problematisering om vad en superhjälte egentligen är, det är tydligt att det är mer än vad man först tror. Rapportens andra kapitel tar en titt på den typ av manlighet som superhjälten symboliserar. Detta är den hegemoniska manligheten vilken vi får oss tilldelade i filmer och via övrig media.

SammanfattningDenna forskningsrapport kommer att utgå ifrån tre huvudbyggstenar, dessa är superhjältar, manlighet och 9-10 åriga pojkars liv och deras utveckling. Rapporten kommer även att ta upp hur dessa sammanflätas och hur pojkarna reagerar och påverkas av bilden av manlighet som de blir tilldelade ifrån bilder av superhjältar. Den första delen är en relativt djupgående problematisering om vad en superhjälte egentligen är, det är tydligt att det är mer än vad man först tror. Rapportens andra kapitel tar en titt på den typ av manlighet som superhjälten symboliserar. Detta är den hegemoniska manligheten vilken vi får oss tilldelade i filmer och via övrig media.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur framställningen av maskulinitet konstrueras i två utvalda episoder ur situationskomediserien Two and a Half Men. Uppsatsen ämnar undersöka hur de tre manliga huvudkaraktärernas maskuliniteter ser ut och hur de skiljer sig åt samt vilket specifikt maskulinitetsideal som framhävs tydligast i serien. Uppsatsen ska granska vilken eventuell betydelse de två vuxna männen har för hur pojken formar sin manlighet. Undersökningen ska utföras enligt en metod för analys hämtad ifrån boken How to Study Television av Keith Selby och Ron Cowdery, med inriktning på narrativ då denna metod är framtagen för att applicera på television. Uppsatsens teoretiska ram omfattar teorier och begrepp som rör maskulinitet och därmed är relevanta för analysen. Dessa är uppdelade i två motpoler; det traditionella maskulinitetsidealet dit Raewyn Connells teori om Den hegemoniska maskuliniteten och begreppen vänskap och homosocialitet tillhör, respektive det moderna maskulinitetsidealet med postfeminismen och begreppen genuskris och konvergens i spetsen. Den utförda analysen visar hur de tre manliga huvudkaraktärernas maskuliniteter framställs genom narrativets övergripande mönster i de två analyserade episoderna.

Purpose: The purpose of this study is to increase the understanding of how a bank?s features and internal factors have affected its choice of method in calculating the capital requirement.Theoretical and Empirical Method: The research strategy of this study has been of a qualitative nature with a deductive approach. The choice of method was depth interviews with respondents from a targeted sample of Swedish banks. These respondents were chosen based on the knowledge they possess as key employees in the capital requirement process and their involvement in choosing their banks? method for calculating the capital requirement.

Att problematisera hur uppfattningen om machokultur påverkar unga mäns maskuliniteter? Vad är unga mäns uppfattningar och erfarenheter av machokultur?? Upplever unga män att machokultur har en påverkan på formandet av maskuliniteten?Det tillämpas kvalitativ metod i studien. Empirin som samlas in består av texter skrivna påInstagramkontot Machokulturen samt tankar och åsikter från tre fokusgruppsintervjuer medmän mellan 20-30 år. Empirin presenteras och analyseras med hjälp av narrativanalys.Resultatet i studien visar att uppfattningen om machokultur påverkar maskuliniteter beroendepå var en man står i genushierarkin inom hegemonisk maskulinitet. Platsen i hierarkin avgörom en man får ingå i homosocialitet och machokultur..

Den här studiens syfte är att ta reda på hur den personliga integriteten påverkas av datalagringsdirektivet som trädde i kraft i Sverige 1 maj 2012. Datalagringsdirektivet handlar om att samla in och spara trafikuppgifter från internet och telefoni upp till sex månader. Lagen antogs av EU 2006 och eftersom Sverige är med i EU så var vi tvungna att anta datalagringsdirektivet. Det finns givetvis de som är för datalagringsdirektivet och de som är emot men det har varit mycket lättare att hitta material och artiklar som är emot direktivet av förklarliga skäl.Syftet med lagen är att polisen lättare ska kunna komma åt terrorism och grov brottslighet och även kunna samarbeta mellan länder. Våra frågeställningar som vi kommer att försöka besvara är hur den personliga integriteten påverkas av det nya datalagringsdirektivet och vad datalagringsdirektivet innebär för den personliga integriteten, om det innebär ökad eller minskad personlig integritet.

Denna uppsats syfte har varit att att undersöka maskuliniteten i Karl Ove Knausgårds Min kamp andre bok med utgångspunkt i Judith Butlers performativitetsteori och R.W. Connells teori om hegemonisk maskulinitet. Här ovan har jag ställt konstnären mot familjefadern, det inre mot det yttre för att utforska splittringen av maskuliniteten, dess performativitet och dess underliggande ideal. I samröre med familjelivet har jag upptäckt tydliga tendenser till en upplevelse av feminisering och en fruktan för detta. I sällskap med andra män infinner sig även en känsla av underlägsenhet.           Jag har med stöd av Jonas Frykman och Claes Ekenstams manlighetsstudier påvisat att Karl Oves maskulinitetsideal påminner om  den manssyn som uppstod i samband med borgerlighetens framväxt i slutet på 1800-talet, och den frigörelse från hemmen som männen genomgick.

There is a lack of consensus within politics on how to deal with the so-called youth problem that exists in vulnerable areas. The politicians' positions are communicated in speech and writing and influence the majority society's attitude to children in vulnerable areas. Children are at the same time a vulnerable group in society. They are dependent on adults and need their guidance and support throughout their upbringing. In vulnerable areas live children whose health is affected by social and economic vulnerability and discrimination from the outside world. By looking into how hegemonic masculinity as norms are formulated in Swedish political documents, in relation to experiences of stigmatization and violence among children from vulnerable areas, this study wishes to examine if children?s right to a life without violence is being respected in vulnerable areas.

Att problematisera hur uppfattningen om machokultur påverkar unga mäns maskuliniteter? Vad är unga mäns uppfattningar och erfarenheter av machokultur?? Upplever unga män att machokultur har en påverkan på formandet av maskuliniteten?Det tillämpas kvalitativ metod i studien. Empirin som samlas in består av texter skrivna påInstagramkontot Machokulturen samt tankar och åsikter från tre fokusgruppsintervjuer medmän mellan 20-30 år. Empirin presenteras och analyseras med hjälp av narrativanalys.Resultatet i studien visar att uppfattningen om machokultur påverkar maskuliniteter beroendepå var en man står i genushierarkin inom hegemonisk maskulinitet. Platsen i hierarkin avgörom en man får ingå i homosocialitet och machokultur..

Syfte Syftet med studien är att kritiskt analysera hur ?utbildning till entreprenörskap? talas om, vilket samhälle som konstrueras, samt hur eleven konstrueras som subjekt i samband med den svenska gymnasiereformen som antogs av riksdagen 2009. Syftet ligger till grund för följande frågor: ? Vilka diskurser artikuleras i talet om utbildning till entreprenörskap? ? Vilket samhälle konstrueras inom ramen för dessa diskurser? ? Hur konstrueras eleven som subjekt inom ramen för dessa diskurser? ? I vilken relation står diskurserna i den nutida gymnasiereformen till 1990-talets svenska skolreform?Teori och metodStudien tar sina teoretiska och metodlogiska utgångspunkter i den kritiska diskursanalysen. Ett foucauldianskt perspektiv ligger till grund för förståelsen av diskurs och subjekt i relation till koncepten regementalitet och hegemoniska diskurser.

Uppsatsens syfte har varit att undersöka vilka diskurser som råder vid införande av välfärdsteknologi inom äldreomsorgens hemtjänst. Uppsatsen utgår bland annat ifrån tidigare forskning som handlar om hemtjänstens framväxt, New Public Management inom äldreomsorgen och införandet av ny teknik inom äldreomsorgen. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter handlar om begreppen omsorg och trygghet, föreställningar om äldre samt diskursanalytisk teori. I uppsatsen analyseras ett urval av offentliga dokument som handlar om införande av välfärdsteknologi med hjälp av Laclau & Mouffes diskursanalytiska begrepp i kombination med Carol Bacchis metod för analys av policydokument ?What´s the problem represented to be??.Av uppsatsens resultat framgår att demografiska prognoser visar att vi i framtiden får ett ökat antal äldre med omsorgsbehov och att det har lett till att vi har fått en ekonomisk diskurs som handlar om ökande kostnader och brist på personal inom äldreomsorgen.

Stereotypa mediaframställningar av genus möts vi av varje dag och det är just populärkultur som sägs vara den största producenten av dessa. Detta kräver att vi som mottagare reflekterar över och skapar vår egen bild av genus. När det kommer till genus och könsroller upprör och provocerar gränsöverskridningar mellan manligt och kvinnligt. Denna studies syfte är att studera TV-programmet Gladiatorerna och dess karaktärer utifrån ett genusperspektiv samt att undersöka vilka genusöverskridande tendenser det finns bland karaktärerna. Tidigare forskning visar att genus ofta framställs av olika medier i form av den karriärsinriktade mannen och den familjeorienterade kvinnan.