Globalisering och ökad konkurrens ställer idag allt högre krav på företag. För att kunna möta dessa krav måste företagen vara flexibla, inte minst vad det gäller personalstyrkan. Många företag väljer därmed att hyra in tillfällig arbetskraft. För att kunna utvecklas är företagen även beroende av att öka arbetstagarnas kompetens. Det har tidigare konstaterats att det nu även för bemanningsföretag börjar bli allt viktigare att kunna erbjuda så väl goda anställningsvillkor som kompetensutveckling för sin uthyrda personal.

Detta examensarbete belyser trygghetsdiskussionen inom den fysiska planeringen och ger förslag på förbättringar av den fysiska miljön på otrygga platser, med fokus på gång- och cykelstråk. Idag är trygghet och säkerhet en viktig faktor för trivsel, oavsett om man bor i staden eller på landsbygden. Själva rädslan för att bli utsatt för brott är i sig ett problem. För många människor begränsar rädslan påtagligt vardagens möjligheter att använda stadens miljöer. Rädslan för att drabbas av våld eller annan brottslighet gör att många människor håller sig borta från offentliga platser och allmänna kommunikationer, speciellt efter det har blivit mörkt.

 In ?goda influenser utifra?n? (positive effects from abroad) the purpose is to explore how ideas about feminism and nationality is created within the commentarys on Newsmill (swedish websight for debate). The questions which is directed on the basis of my purpose is drafted to enable my enquiry. On intersectional premisses, and with the help of a textanalysis, i will dress the data which i collected from one field of commentarys. The analysis is divided into themes in which and everyone i tend to immerse on that particular theme..

Putsfasader är egentligen ett ganska stort och brett område som många inte är medvetna om. Många ser puts dagligen och bor i hus med putsfasad utan att reflektera över om det är bra eller dåligt. Att det finns flera olika metoder är oftast svårt att veta för den som inte är insatt. Någon gång har just du som läsare kanske funderat över att det är olika putsningar på olika hus.I den här rapporten behandlas begreppet putsfasad och tre metoder som används inom området. I rapporten finns begreppsförklaringar och kapitel som talar om vad puts egentligen är.

?Arabiska våren ? framställningen av revolutionen i Mellanöstern/Nordafrika i mainstreammedia? är titeln på denna studie som har syftet att studera hur mainstreamkanalerna Al Jazeera och BBC rapporterat kring revolutionerna i Tunisien och Syrien för att på så sätt kunna uttala om den ?Arabiska vårens? framställning. Syftet har också varit att jämföra mediekanalernas konstruktion av revolutionerna med varandra för att belysa eventuella likheter och skillnader i rapporteringarna.Med utgångspunkt av tidigare forskning kring identitetsteori, diskursanalys som teori, andrafiering och postkolonialism har mediekanalernas rapporteringar analyserat med hjälp av den kritisk diskursanalytiska metoden.Resultaten och slutsatserna som kan tas i denna studie är kortfattat att Al Jazeera konstruerar diskursen om revolutionen genom att underminera postkoloniala strukturer. Al Jazeera tar en ställning mot väst och dess intressen, samt aktörer förknippade med väst där de västallierade andrafieras som ?De onda Andra?.

Lekplatser, förskolegårdar och skolgårdar är några av barns vardagsmiljöer utomhus. Barn är beroende av att vuxna tar ansvar för att skapa stimulerande utomhusmiljöer som erbjuder lek och aktivitet samt främjar deras hälsa. Forskning visar att en god utomhusmiljö för barn ska vara stor till ytan, ha ett varierat innehåll, kuperad terräng och växlighet. Den ska också locka till sinnlig och vidlyftig lek samt fysisk aktivitet. Miljön ska vara spännande, utmanande och väcka barns nyfikenhet, upptäckarglädje och entusiasm. Ändå är många utomhusmiljöer för barn runt om i landet eftersatta och bristfälliga ur flera synpunkter.

Bakgrund: Folkhälsan i Sverige beror till viss del på befolkningens matvanor. Matvanor grundläggs i de tidiga åren vilket ger den offentliga miljön, exempelvis förskolor, stora möjligheter att skapa goda förutsättningar för barnens matvanor. På såväl global som nationell nivå finns flera styrdokument som berör barns matvanor och hälsa. Det debatteras ofta vilka risker befolkningens matvanor innebär. Vi ville öka förståelsen för matens möjligheter genom ett salutogent perspektiv.

Sammanfattning Inkluderingsbegreppet har de senaste åren inom skolans värld blivit ett klichéartat uttryck. Alla elever ska inkluderas vilket är klart utskrivet i skolans styrdokument. Men vad menas med inkludering, är alla elever inkluderade i skolan i dag och hur tolkas och diskuteras begreppet i skolans verksamhet? Syftet med denna rapport är att undersöka hur skolorganisationen kan vara utformad när alla elever är inkluderade samt att undersöka om det finns skillnader i organisationen kring elever i behov av särskilt stöd på skolor i kommuner som når goda respektive dåliga resultat i skolverkets undersökning. En studie har genomförts på en skola som lyckats väl med att inkludera alla elever och nått goda resultat.

Titel: Ta för Dig av Eslöv! - Ett svenskt perspektiv på platsutveckling.Beskrivning: Kandidatuppsats inom programmet Service Management, Lunds Universitet, Campus Helsingborg.Författare: Sandra Friberg, Kristin Holmqvist och Cajsa Moberg.Handledare: Filippa Säwe och Hervé Corvellec.Datum: 2008-05-29. Eslöv har länge fått dras med epitetet ?Sveriges tråkigaste stad? som under årtionden påverkat människors image av platsen. På grund av trenderna mot ökad kommersialisering, mobilitet och homogenisering, har det aldrig tidigare varit så viktigt för platser att differentiera sig från varandra och upprätthålla en positiv image. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka hur en liten, svensk kommun kommunicerar ut sina differentierings-strategier för att påverka sin image i positiv riktning.

Syftet med uppsatsen är att undersöka diskurserna kring ett antal bostadskvarter isödra Gårda i Göteborg. Utsagorna som utgör diskurserna är hämtade frånkommunala politiker, boende, media samt Göteborg stads stadsarkitekt.Genom en kvalitativ metod intervjuar uppsatsförfattarna åtta politiker från Göteborgsbyggnadsnämnd och fastighetsnämnd, en boende i södra Gårda samt Göteborgs stadsstadsarkitekt. Det insamlade materialet analyseras med hjälp av teori och tidigareforskning. De teoretiska referensramar som används är identitet, makt, psykoanalys,gentrifiering och diskursanalys. Den tidigare forskningen behandlar bostadspolitik,boendestandard, gentrifiering och social polarisering.I analysen redogörs för de fyra diskurser som urskiljs: Bevarandediskursen,rivningsdiskursen, den sociala diskursen om bostadens värde och den materielladiskursen om bostadens värde.

Amningen under första veckan efter förlossningen är för både mor och barn en ny och skör process. Amning innebär för modern att hon kan ge sitt barn näringsrik och välanpassad mjölk men också närhet och kärlek. För barnet är amning och bröstmjölk någonting som betyder överlevnad och närhet. Sverige har internationellt sett en hög amningsfrekvens under barnets första halvår. Barn som ammas under första veckan var 91 % enligt siffror från år 2002.

Under 2012 uppmärksammades ett ovanligt rån i media. En berusad man föll ned på ett tunnelbanespår och slog sig medvetslös. Därefter rånades han på sina värdesaker och lämnades åt sitt öde medan gärningsmannen lämnade platsen. Syftet med den här undersökningen var att mäta empati gentemot gärningsmannen och brottsoffret i denna händelse. I en kvantitativ enkätundersökning, med kvalitativa inslag, deltog 138 studenter varav 70 män.

Syftet med denna studie var att undersöka vad kost och fysisk aktivitet har för betydelse för övervikt och fetma hos barn. Metod: En systematisk litteraturstudie där artiklarna är hittade på databaserna Elin@dalarna, Pubmed+ och Blackwell Synergy. Resultat: Kost och fysisk aktivitet har stor betydelse för övervikt och fetma bland barn och ungdomar. Goda kostvanor tillsammans med fysisk aktivitet bör föräldrarna introducera för barnen redan i tidig ålder, eftersom barnen fortsätter leva med de vanor de lär sig i barndomen. Föräldrarna kan introducera goda kostvanor genom att sätta gränser för hur mycket onyttig mat barnen får äta och alltid se till att barnen har tillgång till frukt och liknande hemma, eftersom det ökar deras intag av detta.

Syftet med denna studie är att undersöka om lärare ser sig ha det stöd och de resurser som krävs för att åstadkomma en inkluderande skola.Vi vill även undersöka synen på inkludering.För att möta elevers olikheter i en skola för alla krävs att lärare skapar goda relationer till elever och föräldrar. Läraren måste även ha goda kunskaper om arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Det är också viktigt att resurser tillsätts. Våra frågeställningar har varit vilket stöd lärarna får i sitt inkluderingsarbete, vilka insatser som görs och vilka som skulle vara önskvärda. Ytterligare en frågeställning har varit vad skolpersonal har för syn på inkludering.  Klassläraren och dennes arbete med elever i behov av särskilt stöd står i fokus för vår studie.Undersökningen genomfördes genom intervjuer. Vi har intervjuat fyra klasslärare, två skolledare, en specialpedagog och en speciallärare på tre grundskolor i Stor-Stockholm.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur planerare i svenska städer kan arbeta för att minska invånarnas bilresande. I studien har Umeå kommuns arbete med hållbara resor analyserats genom att studera olika plandokument som tagits fram för att vägleda den samtida och framtida planeringen.Tidigare studier visar att det finns ett antal gemensamma nämnare för städer som visar på goda resultat för invånarnas val av hållbara resandet.  Planerarna har haft olika angreppssätt på prioriteringen av trafikstrukturen i dessa städer. Det gemensamma för städerna med goda resultat är att de har planerat långsiktigt, med ett hållbart resande i fokus.Av Umeå kommuns planeringsdokument framgår att visionen för tätorten har många delar gemensamt med dessa städer, varav målen för hur bilberoendet i staden ska byggas bort är det tydligaste. Efter att ha studerat Umeå tätorts nuvarande markanvändning, uppsatta planeringsmål och politiska beslut framgår det dock att översiktliga planeringsdokument och faktiska resultat ligger relativt långt ifrån varandra.