Boverket har huvudansvar för att skapa en portal för samhällsplanering som ska kunna förse kommuner, landsting, företag och privatpersoner med olika typer av kartinformation. Denna portal kallas Planeringsportalen och som ett led i dess utveckling hölls ett designmöte i april 2007. Inför mötet gjordes en analys av diverse förebilder för att beskriva de goda designlösningar som finns i genren WebGIS, enligt förlaga från Lundberg, Holmlid och Arvolas (2007) arbete. Uppsatsen beskriver hur dessa designlösningar kan användas i designen av Planeringsportalen tillsammans med en redogörelse för hur förebilder kan bidra till en bättre designprocess. Genren representeras i arbetet av webbplatserna Eniro, Norge digitalt, RATP samt Mapquest som alla studerats enligt ett formaliserat förfarande.

Studien syftar till att utreda chefrekryterarnas uppfattningar om vad som kännetecknar en god chef. Går det att utläsa en generell bild av hur en god chef ska vara, har ledarrollen förändrats? Studien är baserad på en kvalitativ metod utifrån fyra personliga intervjuer och tre telefonintervjuer med chefsrekryterare. I studien tillämpar vi vetenskapliga samt spontana teorier. De innefattar egenskapsbaserad-, situation-, efterföljar samt de spontana ledarskapsteorierna.

Rapporten är en undersökning gällande det som händer när en plats ändrarfunktion och karaktär. I Stockholm har pendeltågstationen Karlberg en centraloch social roll som kan komma att rubbas av dess stängning. Vår rapport kommersåledes handla om att undersöka och förstå platsen för att sedan geåtgärdsförslag på ett gestaltningsarbete i form av ett byggnadsverk..

Projektet undersöker byggnaden på kvarteret Domherren i flera skalor. Med utgågnspunkt i den stora kontextuella makroskalan analyseras plats och byggnads roll i staden över tid. Projektet zoomar sedan in på byggnadens sturkturella principer och rättar byggnaden efter den stora skalans resultat utan att kompromissa byggnadens integritet. Förvandlingen förbereder platsen för vidare förändring och tillåter ett mer aktivt och engagerat stadsliv att växa fram..

?Den goda föreningsmiljön?En kvalitativ studie där åtta Specialidrottsförbund ger sin syn på vilka faktorer som bidrar till en god föreningsmiljö där ungdomar väljer att stanna.Studiens syfte är att fördjupa kunskapen kring faktorer i föreningsmiljön som bidrar till att ungdomar väljer att stanna inom föreningsdriven idrott längre upp i åldrarna. Studien har en kvalitativ forskningsstrategi och består av semistrukturerade intervjuer med åtta olika Specialidrottsförbund. De har valts ut för att ge generell bild av den Svenska Idrottsrörelsen. Studiens teoretiska utgångspunkter består av Henriksens (2010) ATDE- och ESF-modell samt KASAM-begreppet (Antonovsky 2005).

Syftet med denna konsumtionsuppsats är att studera vad som händer med lärarrollen i klassrummet när IKTanvänds i matematikundervisningen. Det görs genom att undersöka vilka argument som finns för att använda IKT,samt vilka möjligheter och utmaningar som finns för lärarrollen när IKT används i matematikundervisningen. Dettahar undersökts genom en kvalitativ litteraturstudie där analysprocessen har bestått av att tolka forskares uttalanden ilitteraturen om IKT i skolan generellt och mer specifikt i matematikundervisningen.De slutsatser, som kan dras av studien, är att IKT ska ses som ett verktyg för läraren att skapa variation iundervisningen, motivera samt skapa verklighetsanknytning för eleverna. Dock är det av vikt att läraren förstår hurIKT ska användas för att skapa goda lärförhållanden. För att åstadkomma detta måste läraren ha goda kunskaper iämnet som ska läras ut, men även veta på vilket sätt det bör läras ut.

Uppsatsens syfte är att ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv undersöka framställningen av moderskap i föräldratidningar. Studien är kopplad till teorier om senmodernitet och använder sig av en diskursanalytisk ansats för att studera förekomsten av samhhälleligt existerande diskurser i materialet. Huvudfrågeställningen är: -Vilka diskurser kring moderskap framkommer i föräldratidningar? Denna besvaras med hjälp av tre delfrågeställningar:- Hur framställs relationen mellan mamman och barnet? Vad fokuserar tidningarna på i relationen?- Hur framställs mammor uppfatta moderskapet och hur beskrivs moderskapet?- Hur framställs mammans relation med omvärlden?Tidningarna som utgör uppsatsens empiri är Vi föräldrar, Föräldrar och barn samt Mama. Materialet har lästs med delfrågeställningarna som utgångspunkt och sedan delats in i analysteman i vilka olika aspekter av moderskapet diskuteras.

Syftet med undersökningen var att beskriva omständigheter som uppstår vid tolkning och verkställighet av skolans uppdrag mellan stat (regering och riksdag), huvudman (kommunen), skolledare (rektor) och personal (pedagoger). I undersökningen har vi huvudsakligen använt oss av arbetsrelevanta frågeställningar hämtade från BRUK, ett nationellt kvalitetsindikatorsystem för barnomsorg och skola utvecklat av Skolverket. I undersökningen har vi även hos respondenterna sökt förslag på förändringar i syfte att förbättra arbetsförutsättningar och resultat. Vi granskade också respondenternas inställning i frågor som berör förändringar i resurstilldelning, lagar och styrdokument, arbetsuppgifter och arbetssätt samt i elevernas förhållande till informationsteknologi och media. Undersökningen visar att respondenterna överlag är tillfreds med hur verksamheten fungerar men att det finns områden som kan utvecklas och förbättras.

I det här examensarbetet undersöktes hur designprocessen kan se ut när en grupp medelålders människor genom två workshops tar sig an ett designprojekt med hjälp av participatory design i det offentliga rummet. Participatory design innebär en deltagande design där brukaren, alltså den tänkta användaren, är med i hela designprocessen. Jag har utgått från allemansrätten som ram för det offentliga rummet. Jag har använt mig av etnografiskt inspirerad metod och gjort ett kortare fältarbete i en liten stad i Dalarna där jag genomförde designprojektet. Undersökningen utgår från frågeställningen:Hur kan designprocessen se ut när en grupp arbetar kollektivt med det offentliga rummet och allemansrätten som utgångspunk i ett designpedagogiskt projekt? Projektet har sedan dokumenterats med hjälp av foto, film och fältanteckningar.

Barnens rätt till det offentliga rummet i städerna är idag högst begränsad. Förutom förskolegårdar och skolgårdar är barn i städerna hänvisade till speciellt utformade lekplatser för sin lek. Studier av barns lek och lekmiljöer för barn har i första hand bedrivits i de miljöer där barn kan leka relativt fritt inom ett geografiskt avgränsat område. Bland annat har jämförelser gjorts mellan olika förskolegårdar för att ta reda på vilken typ av miljöer eller inslag i miljön som stimulerar till barns lek. Då det gäller barns lek i det offentliga rummet är forskningen idag högst begränsad.

Reparationsvarv.Beckholmen kan på grund av sin historia anses vara en ofta hänsynslöst behandlad ö. Hänsynslös mot öns natur och egna ordning, för att ständigt fylla ny funktion och nya ändamål. Idag är ön starkt märkt av denna behandling, och i kontrast till tidigare, ansedd som en oerhört känslig plats, både i sin natur och exponering för staden. Staden själv ser olika värden i Beckholmen, vilka står i stark strid med varandra. Att vilja bevara Beckholmen som en ö med skärgårdsframtoning, som en förlängning av Djurgården, i kontrast till det kulturhistoriska värdet i Beckholmens tidigare varvsverksamhet som bör fortskrida och utvecklas, gör det nödvändigt att på något sätt välja sida i frågan.Vi har fått i uppgift att rita ett reparationsvarv på denna ö, och för mig kändes det mest naturliga att låta den dramatik och förändring som funnits genom historien fortskrida.

Olofstorp ligger i ett skogsområde mellan Borås och Ulricehamn (figur 1). Olofstorp är en ödegård som idag ägs av Stiftelsen Petersson-Grebbe och Sveaskog. De har tillsammans med Skogssällskapet och Grovare-Fänneslunda Hembygdsförening startat ett skogshistoriskt projekt som heter Olofstorp ? ett jordearv. Projektet började formas när projektledaren Örjan Hill höll i en kurs som utmynnade i en bok om Fänneslundas historia.

Uppsala stad, intill stadens gågata och kantad av Fyrisån ligger Gamla torget. Det är en plats som har utgjort en nyckelpunkt under mina år i Uppsala. Jag ville ändra användningen av ett torg som många passerar men få stannar och använder. Torget har stora kvaliteter i form av utsikt, närhet till vatten samt placering i staden. För mig personligen har jag har länge tänkt på att Gamla torget har större potential än vad torgytan idag används för.

Bachelorprojektet behandlar arkitekturskolans lokal pa? O?stermalmsgatan 26, Stockholm. Skolverksamheten flyttar snart upp pa? Campus och skolan kommer att fa? en ny funktion. Projektet kopplar samman till en uppsats skriven om Daniel Libeskinds process, metod och symbolism och kopplar till skolans kvalite?er sa? som fo?rma?ga att provocera, fo?rha?llande till platsen, funktion och fo?rha?llande till staden.Utifra?n na?mnda aspekter konstrueras tva? delmoment som sedan ha?rleder formgivningen och den vidare omprogrammeringen av skolan till kontor, offentlig verksamhet och bosta?der..

SammanfattningVi har gjort en kritisk diskursanalys av AC:s (Adoptionscentrum) medlemstidning under perioderna; 1975-1985, 1986-1996, 1997-2006. Frågeställningen lyder: Hur konstitueras diskursen om ?det goda adoptivföräldraskapet? genom AC:s medlemstidning? Vilka är möjlighetsvillkoren och vilka konsekvenser innebär diskursen? Vårt syfte har varit att förstå diskursen om ?det goda adoptivföräldraskapet?. Vi har utgått ifrån socialkonstruktioniskt, poststrukturalistiskt perspektiv och språkfilosofi.Vårt huvudsakliga resultat har visat sig vara att AC konstituerar diskurser som producerar och reproducerar ett antal normativa föreställningar om föräldraskap, familj och individer som bygger på socialt konstruerade föreställningar om vad som är en ?riktig? familj, bra föräldraegenskaper och barnets bästa.