Syfte; Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva upplevelsen av vad som skapar en meningsfull tillvaro samt hur sjuksköterskan kan stödja och främja en meningsfull tillvaro för de äldre vid särskilda boenden. Metod; Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklar publicerade mellan åren 2000-2012 söktes i databaserna CHINAL, ELITE, PubMed, SweMed samt i tidskriften Vård i Norden. Resultat; Resultatet visade på att upprätthållandet av kroppens fysiska och mentala förmågor hade stor inverkan för den upplevda hälsan. Social gemenskap, goda vårdrelationer och ett aktivt delagande i den egna vardagen ansågs även placera den äldre i ett sammanhang, vilket också grundade för meningsfullhet och välbefinnande.

Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som inverkar på personalens relation till brukarna på ett korttidshem för flerfunktionshindrade ungdomar och unga vuxna, samt att granska hur dessa faktorer influerar varandra. Data har insamlats i huvudsak genom djupintervjuer men också utifrån ett självetnografiskt förhållningssätt. Analysmetoden som använts är Grounded Theory. Resultatet av studien visar att vårdpersonalens relation till brukarna kan kopplas till den nivå av relationell trygghet som upplevs gentemot brukarna på korttidshemmet. Den relationella tryggheten påverkas i sin tur av vårdgivarens personlighet, det upplevda relationella djupet mellan vårdgivaren och brukaren, samt graden av upplevd arbetsrelaterad stabilitet.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med undersökningen är att se om det finns ett samband mellan gymnasieelevers inställning till ämnet idrott och hälsa och skolans lokala förutsättningar för att bedriva idrottsundervisningen. För att uppfylla syftet använder vi följande frågeställningar:? Vad har gymnasieelever för inställning till ämnet idrott och hälsa?? Vad har skolan för lokala förutsättningar för att bedriva idrottsundervisning?? Påverkar de lokala förutsättningarna elevernas inställning?MetodVi har använt oss av två metoder, enkäter och halvstrukturerade intervjuer. Enkäterna, 102 stycken sammanlagt, genomfördes med gymnasieelever på en skola i Mariehamn och en skola i Stockholm. Intervjuerna, 4 stycken, genomfördes med lärare verksamma vid dessa två skolor.

Målet med examensarbetet var att ta fram förslag på hur arbetsplatserna vid kärntillverkningen, på Cogent Surahammars bruk AB, skulle kunna byggas om för att på lång sikt säkerställa hög säkerhet och bra arbetsmiljö för operatörerna. Flera av de anställda har drabbats av värk i axlar och handleder och är i behov av rehabilitering på grund av brister i arbetsmiljön vid stationen. Arbetsuppgiften vid kärntillverkningen är att kapa elektroplåt i olika format för att sedan montera ihop dem till transformatorkärnor. Elektroplåten har speciella magnetiska egenskaper som gör att förlusterna i transformatorn blir väldigt låga. För att få en tydlig bild av de kritiska arbetsmomenten på arbetsplatsen utfördes osystematiska och deltagande observationer.

Vid en olycka eller då någon blir allvarligt sjuk är det idag naturligt att ambulans tidigt tillkallas för att förmedla hjälp. Den som är uppenbart drabbad, det vill säga den skadade, får givetvis i första hand hjälp och behandling. I denna studie riktas dock fokus mot dem som står kring patienten och som också kan räknas som drabbade, nämligen de närstående, som kan vara i kris. Inom ambulansverksamheten runt om i landet finns det personer som, av kollegor, anses vara skickliga på att möta just närstående i kris. Syftet med denna studie är därför att beskriva hur ambulanspersonal möter närstående i kris för att skapa det goda mötet.Genom att göra sex intervjuer undersöktes hur dessa skickliga personer gör när de möter närstående i kris.

Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som inverkar på personalens relation till brukarna på ett korttidshem för flerfunktionshindrade ungdomar och unga vuxna, samt att granska hur dessa faktorer influerar varandra. Data har insamlats i huvudsak genom djupintervjuer men också utifrån ett självetnografiskt förhållningssätt. Analysmetoden som använts är Grounded Theory. Resultatet av studien visar att vårdpersonalens relation till brukarna kan kopplas till den nivå av relationell trygghet som upplevs gentemot brukarna på korttidshemmet. Den relationella tryggheten påverkas i sin tur av vårdgivarens personlighet, det upplevda relationella djupet mellan vårdgivaren och brukaren, samt graden av upplevd arbetsrelaterad stabilitet.

Bakgrund: Omvårdnadsdokumentation fyller en rad olika funktioner, den utgör tillexempel arbetsredskap för vårdpersonal men underlättar även vid byte av vårdgivare,möjliggör kvalitetsgranskning och utveckling av vården samt utgör informationskälla förtillsyn och rättsliga krav. Sjuksköterskan är enligt lag skyldig att föra journal och skaenligt Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska arbeta enligtomvårdnadsprocessen och dess steg - datainsamling, omvårdnadsdiagnos, planering,genomförande och resultat/utvärdering. Sjuksköterskor har ingen lång tradition avdokumentation, skriftlig dokumentation lagstadgades först 1986. Sjuksköterskandokumenterar dels inom egna ansvarsområdet omvårdnad men dokumenterar till viss deläven medicinska åtgärder. Det finns flera olika dokumentationssystem som till exempelVIPS-modellen, NANDA eller standardvårdplaner.

This study was a survey of how it is possible to create conditions for good elite environments in cities with elite universities. The purpose of the study was to create an understanding of how sports associations and National elit sportuniversities in Sweden can co-operate to create a good elite environments for people with dual careers. The study analyzed the current situation and what increased co-operation would do for the elitesports environments. To answer the purpose of the study interviews where conducted with leaders from sports associations and with a representative from the national sports university in Umeå. The result showed that in the current situation were was no cooperation to a significant degree.

Sammanfattningsvis visar resultatet på att barn behöver vuxna vid sin sida som vägleder dem på sin väg till vuxenlivet..

Vi har tillsammans med företaget Becare gjort denna uppsats, med avsikten att utforma en lämplig strategi för deras internetnärvaro. Becare är ett nyetablerat företag som avser att införliva Internet i sin affärsmodell, bl a som relationsmarknadsförings-verktyg. Becare har också i grunden ett uttatlat allmänt relationsorineterat synsätt på marknadsföreingen. Vi menar att en genomtänkt Internetstrategi utgör grunden för att skapa förutsättningar för goda relationer och mervärde med aktuella intressenter.Becare har utvecklat och säljer produkter som med sina egenskaper är unika och är avsedda för ortopedisk värme- och kylterapi för smärtlindring och rehabilitering av muskelskador eller andra smärtsamma besvär i kroppen Enligt Becare finns det en väldigt stor marknadspotential hos segmentet reumatiker, som i stor utsträckning torde ha stor användning av flera utav Becares produkter på grund utav deras fysiologiska egenskaper och på grund av att det är cirka en miljon svenskar som har någon form av reumatisk sjukdom eller reumatiska symtom.Vi har intervjuat fem reumatiker, fem personer som arbetar inom reumatikerförbundet och två reumatologer. De har besvarat frågor som berör information, kommunikation, Internet, reumatismhjälpmedel m fl faktorer som berör reumatikerns livssituation och kommunikationsbehov.Den viktigaste slutsatsen i arbetet är att Internet, avseende aktuell bransch, i dagsläget utgör en relativt oexploaterad arena för att bygga relationer med just reumatiker.

Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som inverkar på personalens relation till brukarna på ett korttidshem för flerfunktionshindrade ungdomar och unga vuxna, samt att granska hur dessa faktorer influerar varandra. Data har insamlats i huvudsak genom djupintervjuer men också utifrån ett självetnografiskt förhållningssätt. Analysmetoden som använts är Grounded Theory. Resultatet av studien visar att vårdpersonalens relation till brukarna kan kopplas till den nivå av relationell trygghet som upplevs gentemot brukarna på korttidshemmet. Den relationella tryggheten påverkas i sin tur av vårdgivarens personlighet, det upplevda relationella djupet mellan vårdgivaren och brukaren, samt graden av upplevd arbetsrelaterad stabilitet.

Den här studien undersöker hur kontorets utveckling har sett ut under 1900-talet och går sedan in specifikt på en av de kontorstyper som utvecklingen har mynnat ut i: den aktivitetsbaserade arbetsplatsen. Studien är baserad på fastighetsföretaget Vasakronan, som hösten 2012 bytte till en aktivitetsbaserad arbetsplats på deras kontor Klara Zenit i Stockholm. På kontoret har sex intervjuer genomförts med anställda på företaget, samt en person ur ledningen som var drivande i etablerandet av kontorstypen, i syftet att ta del av de anställdas upplevelser kring förändringsprocessen, åsikter om arbetsplatsen och hur de har förändrat sitt beteende i och med bytet av kontor. Svaren från de anställda har jämförts med svaren från ledningspersonen för att se om företaget har lyckats få de effekter de strävat efter. Det har även undersökts hur det med rummets utformning går att styra och kontrollera anställda utifrån Foucaults teorier om övervakning och disciplin, samt om Klara Zenit utifrån Lars Zanderins arbetsmiljömodell uppfattas som en god arbetsmiljö.

Bakgrund: Ett behov av människovänligt omhändertagande krävs inom intensivvårdens speciella omgivning. I alla möten reagerar individer på vrandra. Det bemötande anhöriga får påverkar dem och deras förmåga att klara av en krissituation. Syfte: Syftet med studien var att belysa mötet med intensivvården utifrån ett anhörigperspektiv. Metod: Litteraturstudien byggde på tolv studier varav fem med kvalitativ forskningsansats och fyra med kvantitativ ansats, samt tre med en kombination av kvalitativ och kvantitativ ansats. Studierna granskades och analyserades i avsikt att komma fram till slutliga teman. Resultat: I resultatet framkom det olika teman som var av betydelse för de anhöriga: information, närhet och delaktighet samt känslomässigt stöd. Diskussion: Anhöriga är i behov av ett bra möte med intensivvården. Genom goda kunskaper om Calgary modellen kan vårdaren involvera anhöriga i vården.

Att besöka hotell är ofta mycket trevligt. Om ett hotellbesök upplevs som trevligt eller inte beror till stor del på hur väl ledarna på hotellet lyckas att motivera personalen och i sin tur hur väl personalen bemöter gästen. Syftet med denna uppsats är att se hur man på Scandic Hotell arbetar för att upprätthålla en god service och se om ledare och personal har olika syn på ämnet. Jag har intervjuat tre stycken personer på tre olika nivåer. Undersökningsmetoden som jag använt mig av är kvalitativ metod, syftet med detta är att skapa en djupare förståelse för det jag studerar. Resultatet blev inte vad jag hade förväntat mig. Jag hade väntat mig mycket olikheter i deras syn. De personer som jag intervjuade hade väldigt lika syn. För att upprätthålla en genomgripande god servicekvalitet är det viktigt att ledarna lyckas skapa goda relationer till personalen dels genom kommunikation och dels genom att själva uppträda som goda rollmodeller. Alla respondenterna är överens om att rätt attityd, normer och värderingar måste delas av alla på hotellet för att servicekvaliteten ska vara god..

Syftet med denna undersökning har varit att få en inblick i hur några lärare i årskurs fyra och fem tänker och planerar för att inkludera alla elever och få dem, även de med koncentrationssvårigheter, att klara av skolan och få de kunskaper de ska ha. För att undersöka detta sökte jag kontakt med några erfarna lärare, besökte dem i deras klasser och genomförde intervjuer med dem. Mina intervjuer var halvstrukturerade och blev därför lite olika beroende på vilken skola det var och på den jag intervjuade. Resultaten av undersökningen visar att lärarna betonar samma faktorer som aktuell forskning visar på. Lugn och ro i klassrummet, tydlighet, variation i arbetet, individuell anpassning, hjälp och uppmuntran, goda föräldrakontakter och goda relationer mellan lärare och elev var faktorer som togs upp.