Denna rapport är baserad på en äldre rapport med samma namn IRAP 84023, som skrevs 1984, när jag arbetade åt Sveriges Geologiska AB. Denna skrevs på uppdrag av dåvande KBS (Kärnkraftsavfallets Behandling och Slutförvaring) vid de undersökningar som gjordes av typområden för slutförvaring av radioaktivt avfall. Ett sådant område var Gideå i norra Ångermanland och det är detta område som rapporten handlar om. Syftet med att skriva om rapporten är att parametermätningarna är utförda på bergarter, som är så vanliga i Sverige att resultatet har ett betydligt större värde än vad som från början insågs. Eftersom de bergarter som parametermätts täcker stora delar av mellersta Norrland samt en stor del av mellersta Svealand.

Skönlitterära texter bidrar till att definiera vilka sociala identiteter, och därmed könsroller, som är möjliga i samhället (Fairclough 2010:75). Undersökningen syftar till att medvetandegöra hur könsroller, och maktstrukturer mellan dessa, reproduceras genom den grammatiska kodningen av romanpersoner i spänningslitteratur.Genom en anpassad systemisk-funktionell transitivitetsanalys (Halliday 2004) undersöks mäns och kvinnors dynamiska potential, samt deras processers riktning och agentivitet. Därtill analyseras i vilken utsträckning män och kvinnor nyttjar talarutrymmet i texten.Materialet består av spänningssekvenser ur tre romaner av Camilla Läckberg, Stieg Larsson och Lars Kepler.Resultaten visar att kvinnor i processfördelningen framstår som mer dynamiska än män, men att mäns processer i större utsträckning riktar sig mot yttre deltagare och påverkar dessa. Kvinnor blir oftare föremål för andras processer och påverkas i lika stor mån som de själva kan påverka. Män dominerar även talarutrymmet.Slutsatsen blir att även om kvinnor framstår som mer dynamiska än män, framstår män som mer handlingskraftiga och förmögna till påverkan än kvinnor..

Denna studie syftar till att få en ökad förståelse för hur arenachefer i Sverige rekryteras, vi tar även upp hur rekryteringsprocessen såg ut för respondenterna som deltog i denna studie. Vi kommer även att belysa vilka arbetsuppgifter och ansvarsområden de arenacheferna vi har intervjuat har. Arenacheferna är verksamma på arenor vars hemmahörande idrotter är på elitnivå, på dessa arenor arrangeras även allt ifrån uppträdanden med världsartister inom musikbranschen till mindre företagsevent. Ur resultatet framkommer det att rekryteringsprocessen, ansvarsområden och arbetsuppgifterna skiljer sig mellan de olika arenacheferna. Gemensamma nämnare för arenacheferna är att samtliga har ett ansvar för personal, ekonomi och säkerhet..

I detta arbete är syftet att ta reda på hur arbete med lappteknik i grundskolan kan genomföras. Textillärare har tillfrågats om hur de arbetar med lappteknik ute i grundskolan och varför de gör på det sättet. Sedan har undersökts vad det finns för positiva och negativa yttringar med att arbeta med lappteknik och om lärarna arbetar med en progression i lappteknik och hur den ser ut i sådana fall. Arbetet syftar även till att ta reda på om eleverna behöver några förkunskaper och vilka i sådana fall. I uppsatsen bearbetas också inlärning och instruktioner i skolan och med anledning av detta har lärare tillfrågats om vad de anser är väsentligt när ett självstudiematerial i lappteknik ska tillverkas samt om det finns bra instruktionsmaterial att tillgå i lappteknik.

?No one leaves behind? är en uppsats som diskuterar vilka berättarstrukturer och ideologier som kan urskiljas i de amerikanska krigsfilmerna Behind Enemy Lines (2001), Black Hawk Down (2001), We Were Soldiers (2001) och Saving Private Ryan (1998), med hjälp av teoretiska metoder från strukturalismen och teoretikern John Fiske. Dessutom behandlas även begreppet nationell identitet för att undersöka om man kan se någon tendens till nationella identiteter i de amerikanska krigsfilmerna. Slutsatsen är att filmerna har en gemensam berättarstruktur och gemensamma teman som är viktiga för de ideologiska tankar och värderingar som kan urskiljas i filmerna. Teman såsom ära, mod och heder, det manliga förhållandet som i uppsatsen benämns brödraskap, och dessutom temat No one leaves behind vilket är mycket centralt i en del av filmerna. Ingen av soldaterna i filmerna skall lämnas kvar i en krigszon, levande eller död..

AbstractKitty-böckerna har sedan 1950-talet lockat unga flickor att läsa och bli en del av en fiktiv spännande värld. Det var en ny typ av flickbok, som lyfte fram en ung, vacker och kompetent kvinnlig detektiv som radikalt skilde sig från tidigare traditionella böcker avsedda för flickor. Med en långseriebok som än idag är en del av unga flickors gränsliv mellan barndom och ungdom hjälper författarsyndikatet Carolyn Keene unga flickor att glömma verkligheten runt sig och iklä sig rollen som hjältinnan Kitty.Syftet med uppsatsen är att visa vilka inslag som indikerar vilket årtionde boken för in läsaren i. Med hjälp av reader-response-teorin kommer också sådant läsaren själv i relation med texten skapar att lyftas fram. Läsning av Kitty-böckerna i vuxen ålder har också uppenbarat sådant som helt saknas, sådant som skulle kunna vara relevant i böcker skrivna ursprungligen i Amerika.

Syftet med denna uppsats är att analysera hur symboler och allegorier kommer till uttryck i Astrid Lindgrens två texter Bröderna Lejonhjärta (1973) och Spelar min lind, sjunger min näktergal (1959) samt att diskutera hur textanalys, där symbol och allegori är utgångspunkter, kan användas i litteraturundervisningen i skolan. Hur kommer symboler och allegorier till uttryck i dessa texter? Och hur kan elever komma djupare i sin textförståelse med hjälp av symboler och allegorier? Detta är två frågor som undersöks och diskuteras i studien. Analysen av böckerna visar att båda dessa texter innehåller flera religiösa symboler där det goda ställs mot det onda. Gemensamt för de båda berättelserna är att de handlar om döden och att de innehåller existentiella aspekter.

Syftet i denna studie är att få ökad förståelse för hur förskollärare använder sagoberättandet i relation till barnens språkutveckling. Vi har utgått från frågeställningarna: På vilket sätt främjas barnens språkutveckling genom sagoberättandet enligt förskollärarna samt vilka metoder säger de sig använda för att gynna barnens språkutveckling?I den teoretiska bakgrunden har vi belyst sagans struktur och sagoberättandets möjligheter för språkutvecklingen. Vi har under arbetets gång haft ett sociokulturellt perspektiv, vilket hör ihop med vårt sätt att se på lärandet. Med det sociokulturella perspektivet menas att miljö och samspel med andra har betydelse i lärandet.

Under det senaste året har det friskt debatterats om svensk folklig kultur och inte minst folkmusikens traditioner; debatten initierades vid manifestationer, som väcktes under hösten 2010, mot presentationen av Sverigedemokraternas främlingsfientliga åsikter rörande den svenska kulturen.Uppsatsen redovisar hur debatten mellan folkmusiken och Sverigedemokraterna förts i media och vad SD:s vilja att värna folkkulturen skulle tänkas leda till. I texten tas det upp olika exempel som i sig ställer frågor om vad ?svenskhet? innebär och om traditioner skall konserveras eller kunna förändras. Utifrån artiklar och uttalanden i olika medier redovisas de åsikter som yttrats, främst koncentrerat på fyra folkmusikmagasin: Folkmusik & Dans, Hembygden, Lira Musikmagasin och Spelmannen.Studien visar att begrepp, som exempelvis ?folksjäl? och ?tradition?, har med tiden bytt innebörd.

Rapporten är en reflekterande rapport över mitt och Petri Tuoris gemensamma verkLondon Crysis som vi gjorde som examensarbete på Högskolan i Skövde. Verket är gjorti spelet Crysis och är en fiktion av London på 1800-talet inspirerat av filmer som FromHell och Sweeney Todd: The Demon Barber of Fleet Street. Rapporten börjar med eninledning som förklarar var idén till verket kom ifrån, problemställning, syfte ochavgränsning. Rapporten fortsätter sedan med en beskrivning av verket, en mer detaljeradbeskrivning av idén, leveldesign, stämningen, exempelmodeller, hemsidan och trailern.Rapporten tar också upp enkätundersökningen som försökte ge ett svar på hur andrauppfattar stämningen i spelet och tankar kring det. Sista delen av rapporten är enslutdiskussion kring resultatet av enkätundersökningen och verket..

Barn- och ungdomslitteratur är en viktig del av verksamheten i förskola och skola. De böcker som barnen och eleverna möter påverkar dem på olika sätt. I texterna finns både implicita och explicita budskap, vilket gör dem intressanta att granska ur olika perspektiv. Genom genusforskning vet vi att strukturer återfinns i barn- och ungdomslitteraturen samt att de påverkar barns identitetsutveckling. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka, synliggöra och beskriva hur etnicitet och nationalitet kan reproduceras genom några karaktärer i barnboksserien LasseMajas detektivbyrå av Martin Widmark.

Bakgrund: Till en akutmottagning kommer människor som behöver akut hjälp av olika grader och former. Triagen är det första möte som patienten har med vårdpersonal och genom detta ordnas ett turordningssystem där de mest akut sjuka patienterna tas omhand om först, medan de patienter som kan vänta utan att det finns en risk för försämring av sin hälsa, får vänta på sin tur. Syfte: Att belysa vuxna patienters upplevelse av mötet på en akutmottagning.Metod: En litteraturstudie med en kvalitativ ansats baserad på tio vetenskapliga orginalartiklar. Texten analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys.Resultat: I resultatet framkom det fem kategorier. Dessa var att komma till en akutmottagning, den långa väntan, att vårda vårdrelationen, hjälplös utan kontroll och behov av att bli sedd och få tydlig information.Slutsats: Patienter upplever att väntetiden, informationen och mötet i sig är viktigt för att inte tappa kontrollen över situationen. Med detta som underlag anser författarna att patienten bör vara delaktig i sin vårdprocess.

Denna studie undersöker hur offentliganställda servicearbetare ser på sin arbetssituation i tider av nedskärningar. Fyra receptionister och telefonister har intervjuats med hjälp av semistrukturerade intervjuer, varefter det empiriska materialet har analyserats med koppling till fyra teoretiska avsnitt som även inkorporerar närbesläktad tidigare forskning. De viktigaste slutsatserna som kan dras i denna studie är att de anställda påverkas av nedskärningar i sin arbetssituation och att de tillämpar kollektiva strategier för att påverka situationen. Genom diskussioner har de format gemensamma mål och stärkt solidariteten i gruppen för att värja sig mot nedskärningarnas effekter. De upplever sina kollektiva ansatser som framgångsrika och värdefulla men upplever en otrygghet inför framtiden, där rädslan för fortsatta nedskärningar är ett framträdande inslag..

Då parförhållandet utvecklas från att bestå av två vuxna till att få barn tillsammans och blir en familj förändras livet för alltid. För de flesta par innebär föräldraskapet glädje och att barnet berikar deras liv, men för många parrelationer innebär det även en stor utmaning. Det finns mycket begränsat med forskning i Norden om hur föräldrapar har det i sin relation och vad som gör att vissa par klarar av omställningen till föräldraskapet bättre än andra. Syftet med arbetet var att beskriva föräldrars upplevelse av parrelationen när första gemensamma barnet var fyra år. Metoden som användes var kvalitativ innehållsanalys för att analysera det insamlade materialet som utgjordes av svaret på en öppen fråga ingående i en enkätstudie.

Detta examensarbete är först och främst en skisstudie som har till syfte att lyfta fram nio utvalda träds karaktärer i avlövat tillstånd. Skisstudien ska ses som en inspirerande vägledning till trädens karaktär ur ett estetiskt perspektiv. Arbetet bygger på fältobservationer av träd som har kommit till uttryck, främst genom skisser, illustrationer och till viss mån fotografier. Texten i arbetet har poetiska inslag och finns till för att hjälpa läsaren att "läsa" bilderna. Urvalet av träd baseras på de arter som räknas till våra åtta svenska ädellövträd - bok, skogsek, ask, skogsalm, skogslönn, avenbok, skogslind och fågelbärsträd. Till dessa arter har även hästkastanj lagts till, ett hos oss vanligt förekommande träd med intressant och tydlig formspråk. Träds habitus och skulpturala uttryck skiljer sig mellan olika trädslag men även individmässigt inom arterna genom att arvsanlag och olika miljöbetingelser påverkar trädens utseende och växtsätt.