Syftet med arbetet var att belysa vilka didaktiska val som ligger till grund för hur fyra ämneslärare väljer fiktionstexter i undervisningen av svenska som andraspråk. Jag valde att använda mig av kvalitativa intervjuer som metod för att få en fördjupad och mer nyanserad bild av intervjupersonernas syften och uppfattningar om olika texturval och deras betydelse. Informanterna bestod av fyra undervisande gymnasielärare i ämnet svenska som andraspråk. Resultatet av undersökningen visar att de fyra ämneslärarnas uppfattningar om vilken litteratur som ska läsas och varför den ska läsas varierar kraftigt. Samtliga lärare följer samma kursplan, men tolkar den på lite olika sätt.

Studiens syfte är att belysa förskollärares arbetssätt med matematik i förskolan. Undersökningen bygger på intervjuer med fem verksamma förskollärare med lång arbetslivserfarenhet. Fokus ligger på hur förskollärare stimulerar och utmanar barnen i sin matematiska utveckling och hur de kan stödja barnen att urskilja ett matematiskt innehåll. Arbetets empiri består av data från intervjuerna som vi skrivit ut och sammanställt för analys utifrån syftet och forskningsfrågorna. Resultatet redovisas i form av teman som framkommit under analysen och vi belyser dessa med korta citat från intervjuerna.

Syfte med undersökningen är att undersöka hur lärare resonerar om sin användning av skönlitteratur i undervisningen och uppfattar förhållandet mellan litteraturundervisning och elevers språkutveckling. Som blivande lärare och med ett stort intresse för skönlitteratur är det intressant att få lärarnas perspektiv och tankar kring de val och motiv som de har när de väljer att arbeta med skönlitteratur. Jag har intervjuat sex lärare som alla undervisar i grundskolans senare år i ämnet svenska. Jag har sedan analyserat mitt material och redovisat resultat och en diskussion med teoretisk förankring. Lärarna har delgett mig tankar och åsikter som skiljer sig åt och tydliga mönster kring hur de arbetar med skönlitteratur har utkristalliserats.

I läroplanen Lpo-94 står det att skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola ska behärska det svenska språket samt kunna lyssna och läsa aktivt. Självklart har man alltid läst och diskuterat olika författare i skolan, men jag är mer intresserad av att se om dagens lärare använder sig av litteraturen i sin undervisning på ett sådant sätt att man utgår från skönlitteratur för att uppnå andra mål som står uttryckta i läroplanen. Jag tror att det är betydelsefullt att som lärare vara medveten om varför man väljer att presentera viss litteratur till enskilda elever eller en klass. Syftet med denna studie är i första hand att undersöka vad som styr svensklärares val av skönlitteratur i skolan och hur man sedan väljer att arbeta med denna litteratur. Jag vill undersöka huruvida där finns ett uttalat syfte med det arbete som ska utföras och om de didaktiska frågorna är närvarande i detta arbete.

Syftet med fallstudien är att undersöka praktisk tillämpning av ett genrebaserat språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i en förberedelseklass i år 4-6. Utifrån kvalitativa metoder som semistrukturerade intervjuer och observationer beskrivs lärarens teoretiska modell och språkutvecklande arbete i undervisning av nyanlända elever.Resultatet visar att de aspekter som läraren i intervjuerna anser vara av yttersta vikt för en språk- och kunskapsutvecklande undervisning även förekommer i lärarens egen undervisning. Lärarens genrebaserade undervisning utgår ifrån elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper samt kännetecknas av meningsfullhet, höga förväntningar, kognitivt utmanande uppgifter samt ett tillåtande klimat. Elevernas modersmål används som resurs i lärandet och i undervisningen ges eleverna stort talutrymme samt många och varierade möjligheter till interaktion. Dessutom erbjuds rik stöttning utifrån elevernas förutsättningar och behov.Resultatet i föreliggande studie bekräftar tidigare forskning, dessutom bekräftas bilden av att det är fullt möjligt att i undervisningen av nyanlända elever låta dem mötas av höga förväntningar och utmanas tankemässigt i sitt lärande även om de ännu inte utvecklat ett svenskt språk som är tillräckligt för lärande i skolan.

Uppsatsen är en studie i hur samhället och den konsumtionskultur vi lever i speglas i den samtida konsten och den offentliga debatten. Det didaktiska perspektivet tar upp samtidskonsten roll i bildundervisningen och hur frågor som rör konsumtion och identitet visuellt kan bearbetas och gestaltas i en lärandesituation.Utgångspunkten i studien är teorier om modernitet där reflexivitet, görbarhet och individualisering är centrala teman. Människan är idag inbegripen i ett reflexivt arbete för att skapa sig själv och det posttraditionella samhället betecknas av att traditionella normer brutits ner och individen tvingats bli något av en ?sökare?.I senkapitalismen uppstår nya symbolvärden vid sidan av bytesvärden och bruksvärden, symbolvärden som är knutna till livsstil och identitet. Studien beskriver hur människan manifesterar sin vilja att särskilja sig men också att tillhöra genom konsumtion som symbolisk aktivitet, där konsumenten genom att handla konstruerar sitt ?jag?.

Isberg, Annette. & Lewin Holm, Lena. (2006). Handledning och Läromiljö. Councelling and learning environment.

Syftet med denna C-uppsats i pedagogik var att beskriva vad och varför elever lär sig enligt de nya kursplanerna för gymnasieskolan 2007 (Gy -07) i relation till det demokratiuppdrag skolan ges inom ramen för en demokratidiskurs. Vi har i vår studie använt oss av textanalys som metod med de didaktiska huvudfrågorna vad och varför som hjälp. Frågan hur ansåg vi inte kunde besvaras genom att studera kursplanerna då de är målstyrda och därmed inte beskriver vilka metoder som läraren ska använda i sin undervisning. Vad-frågan analyseras utifrån kursplanerna och SOU 1992:94: Skola för bildning. Varför-frågan besvaras till största del i bakgrunden, men även till viss del med hjälp av SOU 1992:94.

Syftet med denna uppsats är att få ökad kunskap om och förståelse för vilka didaktiska val fiolpedagoger kan göra för att främja elevers motivation till att spela och öva. För att komma närmare ett svar på denna önskan har intervjuer med fyra fiolpedagoger genomförts. Den teoretiska utgångspunkten för studien är det sociokulturella perspektivet, det vill säga ett perspektiv där det sociala sammanhanget betonas och där läraren ses som en viktig del i lärandet. Resultatet visar att de fyra intervjuade fiolpedagogerna anser att det sociala sammanhanget är det viktigaste för elevers motivation, eftersom det medför att undervisningen upplevs som meningsfull. De anser även att föräldrar kan påverka elevers motivation och att övning är en viktig faktor för att eleverna ska utvecklas.

Föreliggande studie har som syfte att undersöka gymnasiesvensklärares uppfattning om hur informations- och kommunikationsteknik (IKT) används inom svenskämnet, samt skapa en bild av vilken roll IKT spelar i svenskundervisningen. Studien utreder även vilka faktorer som gymnasiesvensklärarna anser påverkar användandet av IKT i skolan.Data samlades in genom kvalitativa samtalsintervjuer med fyra gymnasiesvensklärare, verksamma på två olika gymnasieskolor i Uppsala. Datan har sedan analyserats med teoretisk utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv genom ett aktivitetssystem där lärarens professionella kunskap, sett både till interna och externa aktiviteter tilldelats en stor betydelse.De slutsatser som kunnat dras genom studien är att IKT är ett fenomen vars roll inom svenskämnet är mycket mångfacetterad, då varje svensklärare tycks ha en mer eller mindre unik uppfattning om hur, var och i vilken omfattning det ska användas. Studiens intervjupersoner ser dock IKT som ett av flera didaktiska hjälpmedel, där PowerPoint är det IKT-verktyg som tycks användas i störst omfattning. Vidare konstateras i studien att IKT många gånger i klassrummet spelar en viktigare roll för eleverna än för lärarna, men att IKT utanför klassrummet många gånger är en central faktor för lärarens arbete.

Syftet med denna studie är att utifrån ett sociokulturellt perspektiv belysa bokföringens didaktiska frågor hur, vad och varför ur ett elevperspektiv. Studien genomfördes med totalt 49 elever fördelade på två olika klasser i två olika skolor, Stockholm och Östersund. Eleverna svarade på en enkätstudie bestående av 41 frågor, varav 33 stycken var av formen ?håller absolut ej med?.håller absolut med? med 6 nivåsteg. Resultatet visade sig inte stämma överens med den förutfattade meningen vi hade om att en elev från en företagarfamilj skulle ha ett naturligt försprång i sin kunskap och djupare förståelse och motivation gällande momentet bokföring.

Examensarbetet bygger på en kvalitativ studie vars syfte är att beskriva och analysera hur lärare konkret arbetar med värdegrundsuppdraget som de genom läroplanen är skyldiga att göra. För att ta reda på hur lärare kan arbeta med att förmedla värdegrunden i praktiken intervjuades elva yrkesverksamma lärare med en kvalitativ intervjumetod. Studien fokuserar kring hur lärare förmedlar tolerans till elever och har sin utgångspunkt i värdegrunden som finns formulerad i läroplanen. De övergripande frågeställningarna är: Vilka faktorer påverkar lärarens förutsättningaratt arbeta med värdegrunden i skolan? Hur förmedlar lärare värdegrunden i den didaktiska praktiken? Hur utvärderas arbetet med värdegrunden? Resultatet i studien visar att värdegrundsarbetet i många hänseenden är problematiskt.

Detta arbete består av en tvådelad studie. Vi har dels tagit reda på huruvida lärare använder sig av Harry Potter-böckerna i engelskundervisningen på gymnasiet, dels gestaltat lärarinformanternas uppfattningar angående användandet av Harry Potter-böckerna i undervisningen. Vi har också undersökt om det är möjligt att använda sig av Harry Potter-böcker i engelskundervisningen och om det är möjligt att koppla dem till Lpf 94 (2008) och kursplaner för Engelska A, B och C (2000) på gymnasiet.     Undersökningens intervjuer genomfördes på två gymnasieskolor i mellersta Sverige och inkluderade tio informanter. I syfte att svara på undersökningens forskningsfrågor genomfördes dessutom en didaktisk läsning av tre Harry Potter-böcker.Den didaktiska läsningen visade att de tre Harry Potter-böckerna kan kopplas till både Lpf 94 (2008:59?76) och kursplanerna för kurserna Engelska A, B och C på gymnasiet.

Syfte:Syftet med studien är dels att göra en beskrivning av hur Alternativ och Kompletterande Kommunikation, AKK, används i undervisningen och dels att analysera vilken effekt denna användning kan ha på en elevs, med språkstörning, didaktiska, sociala och rumsliga inkludering i en vanlig mellanstadieklass.Teori: Som teoretisk utgångspunkt för studien har använts ett sociokulturellt perspektiv med tanken att kunskap skapas i ett socialt och kommunikativt samspel med andra. Mitt perspektiv är relationellt, vilket innebär att svårigheter inte primärt ses som något som ligger hos individen utan är något som uppstår i mötet med omgivningen. Vid analysen har ett hermeneutiskt synsätt använts och delar och helhet tolkas i en pågående kontextualisering och dekontextualisering. Metod: Studien är genomförd som en kvalitativ fallstudie med etnografisk ansats. I en triangulering har elva klassrumsobservationer kompletterats med intervjuer med fem lärare och genomgång av aktuellt åtgärdsprogram.

BakgrundStudien tar upp hur förskolan har utvecklats från 1800-talet fram till idag. Från att barnen ska ha fått tillsyn och omsorg till idag där pedagogerna arbetar utifrån barnens intressen och utveckling. I dagens samhälle behöver människor ha en digital kompetens eftersom de bör kunna följa med i samhällsutvecklingen. Vi har idag en läroplan för förskolan där det finns mål om den nya tekniken som pedagogerna ska sträva efter. Det här kan barnen göra genom att leka och experimentera vid surfplattan.