The purpose of this study was to gain knowledge and a picture of how foster parents perceive their task, the role of the placed children and their biological parents.  Even how they perceived their family have been affected by the mandates removal. Consistently showed the most positive experiences with strong ties to the children placed. However, there are experiences of the need for additional guidance, support, education and contact with the client to enhance a sense of competence in the task and prevent collapse. Burnout experienced often based in the placed child's difficulties in integration.

Biological pest management is defined as control of pests using their natural enemies. This method has been used in Sweden since the 1970´s and it has been developed ever since. Biological pest management is today relatively common among commercial growers but there are good possibilities to apply this method in the home gardens as well. The aim with this thesis is to compile a report from both the companies that are marketing the products and the home gardener´s point of view. This should give a better understanding of the market and how it could be improved. We will give examples of products that represent the different kinds of organisms that are being used in biological pest management. Our hope is that this will be an introduction to all interested in biological pest management. The legislations regarding registration of organisms are still a matter of discussion and are causing problems to producers, distributors and the market in general. Why isn´t biological pest management more common in the home garden? The main reason appears to be the lack of knowledge in the subject. What are the benefits using biological pest management when it requires so much knowledge and it´s more expensive than conventional pest management? With the environmental problems we face today, we hope that every single gardener has an interest in developing an environment as clean as possible, even if only in one's own backyard..

Uppsatsen undersöker grönytefaktorn som ett verktyg för att kontrollera andelen grönyta i förtätningsprojekt. Detta för att se om grönytefaktorn kan vara ett planeringsverktyg för att nå en grön men tät stad. Arbetet utgår från de fyra aspekterna att en hög grönytefaktor ger en bättre infiltration av dagvatten i marken, ett bättre mikroklimat, en högre biologisk mångfald samt en mer rekreativ miljö för de boende. Om så är fallet undersöks genom fallstudier. De omfattar förtätningsplaner i Malmö där grönytefaktor och exploateringstal är beräknade för situationen före och efter förtätningen har ägt rum.

Vi undersöker om familjeägda bolag är mer framgångsrika än övriga bolag bland de 100 största bolagen på Stockholmsbörsen under perioden 2002-2012. Urvalet består av 1136 årsobservationer efter att finansiella bolag exkluderats. Våra resultat visar att familjeägda bolag värderas högre och har en högre avkastning än övriga bolag, vilket delvis förklaras av minskade agentkostnader. Bolag som fortfarande ägs av familjen som grundat bolaget har en betydligt högre värdering och avkastning än övriga bolag vilket kan förklaras av långsiktigt ägande och den unika kompetens grundaren tillför bolaget..

Bakgrund: Diabetes är en kronisk sjukdom och mer än 220 miljoner människor i världen är drabbade. När ett barn insjuknar blir det en omställning för hela familjen och det kan ta tid attanpassa sig till den nya livssituationen.Syfte: Att belysa föräldrars känslomässiga upplevelserav ett barn med typ 1 diabetes.Metod: Det är en litteraturstudie med litteratursökning i chinaloch pubmed där vetenskapliga artiklar analyserats och sammanställts.Resultat: Föräldrarnahar känslomässiga upplevelser som oro, känsla av att tappa kontrollen, en känsla av misstro.Bra stöd från sjukvårdspersonal är viktigt för föräldrarna för att känna sig trygga ihandhavandet av sitt barns diabetes.Diskussion/Slutsats: Slutsatsen är att föräldrar till barnmed diabetes har ett stort ansvar, sjukvårdspersonalens omvårdnadsperspektiv i mötet medfamiljen är viktigt..

Familjebildning är för många personer en central del av livet. Att bli adoptivföräldrar innebär en annorlunda process jämfört med det biologiska föräldraskapet. För att bli adoptivföräldrar måste man genomgå en utredning. Utredningen benämns som medgivandeutredning och innebär att socialsekreterare granskar om personer är lämpliga som föräldrar. Syftet med vårt examensarbete är att förstå hur adoptivföräldrar upplever en medgivandeutredning och hur de upplever att bli utredda av socialsekreterare.

Syftet med denna uppsats är att studera vilka familjekonstellationer som barnen möter i barnlitteraturen på förskolan. För att undvika en alltför generell tolkning av representerade familjeformer i litteraturen är vi likaledes intresserade av hur dessa framställs. Både kvantitativ och kvalitativ metod finner vi lämplig då vi avser att göra innehållsanalyser av litteraturen. Enbart en undersökning av barnböckerna visar inte pedagogernas utgångspunkt i arbetet med familjen eller hur den analyserade barnlitteraturen egentligen används samt väljs ut på förskolorna. Därför kompletterar vi våra litteraturstudier med kvalitativa intervjuer med pedagoger i verksamheten.

Syftet med studien är att undersöka den mediala konstruktionen av äldre kvinnors moderskap i två tidskrifter, mama och Gravid. Fokus ligger på hur kvinnor över 35 år och experter uttalar sig om äldre kvinnors moderskap och vilka kvinnor som framställs som äldre mödrar. Den teoretiska plattformen består av en kombination av samhällsvetenskapliga perspektiv och feministiska forskares teorier om konstruktionen av kvinnlighet och moderskap. I analysen används uttalanden från experter och äldre mödrar ordnat efter de två mest framträdande teman. Några av slutsatserna är att äldre kvinnors moderskap konstrueras som något riskfyllt särskilt av medicinska experter i tidskriften Gravid.

Alkoholkonsumtionen har ökat under senare år bland befolkningen. Detta anses vara relaterat till sänkningar av alkoholpriser samt en ökad tillgänglighet. Länge har det varit ungdomars alkoholvanor som berörts i undersökningar. Andelen äldre i befolkningen ökar och konsumtionsvanor skiljer sig från tidigare dominerande dryckesmönster. Syftet med denna litteraturstudie var att genom tidigare forskning undersöka hur och varför alkoholkonsumtionen bland äldre har ökat samt vad detta inneburit för det sociala arbetet.

För att upprätthålla nötköttsproduktionen i Sverige, då mjölkkoantalet historiskt sett har minskat, har mjölkraskalvarna över tiden ökat i slaktvikt och fler kalvar föds idag istället av dikor i självrekryterande köttproduktion. Lantbrukare som har betande djur på naturbetesmarker kan söka ekonomiska stöd som finns för att främja hävd av naturbetesmark. Betesbaserad köttproduktion är viktig då den använder markresurser som inte kan användas till annan produktion samt att den gör stor nytta för bevarandet av den biologiska mångfalden. I denna litteraturstudie definieras vad naturbetesmark är, dess näringsinnehåll, samt diverse fördelar och nackdelar med att ha nötköttsproduktion på naturbetesmark. Fokus ligger på nötkreaturens tillväxt och olika faktorer som påverkar den.

Återskapade våtmarker är av stor vikt för den biologiska mångfalden och särskilt viktiga för hotade simfåglar. För att öka kunskapen kring hur faktorer som våtmarkers area, ålder och fiskförekomst påverkar simfåglar i återskapade våtmarker studerades fyra våtmarker i Tinnerö naturreservat, Linköpings kommun. Av speciellt intresse var svarthakedoppingen (Podiceps auritus). Antalet svarthakedoppingar i de studerade våtmarkerna hade en positiv utveckling under våtmarkernas första år. Dock minskade antalet svarthakedoppingar i området mellan år 2009 och 2011.

Bakgund: Familjefokuserad omvårdnad har rötter i vårt samhälle från förhistoriska tider. Då sjukvården från början sköttes i patientens hem var det naturligt att involvera familjen och att tillhandahålla familjefokuserad omvårdnad. På 1800-talet ledde kampen mot infektionssjukdomar och en stark övertygelse om att barn skulle behandlas på ett mekaniskt sätt till en sjukvård som baserades helt på aseptik, strikta rutiner och väldigt lite eller ingen kontakt mellan barnet och dess föräldrar. Under senare år har man återigen fokuserat mer på familjen i vården då avancerad sjukvård nu ges i hemmet i allt större utsträckning. Därmed är familjefokuserad omvårdnad en gammal tradition som fått nytt liv och nya definitioner.

Föräldrabalkens innehåll baseras på kunskap om hur föräldrar bör vara i föräldraskap utifrån vad som föreställs vara bäst för barn. I föräldrabalken 1949 tilldelades rätten för föräldrar att använda viss nivå av aga i barnuppfostran. Under mitten av 1950-talet kom de första rapporterna om otillåten aga kom i Sverige. Barnavårdsnämnden var tilldelad ansvaret att omhänderta barn som for illa och placera dem inom samhällsvård för att ge dem en skyddande omsorg. Under 2005 sändes dokumentären ?Stulen Barndom? och i den berättar sex medelålders män om sin tid på ett av Sveriges alla barnhem där kroppslig bestraffning användes vid fostran.

Den mänskliga horisonten har alltid varit föremål för expandering. Sökandet efter att finna ny potential i vårt biologiska pussel har varit, och är, något som ständigt utvecklas. En kontroversiell gren i detta sökande utgörs av transhumanism. I denna uppsats tillämpas den teori och ideologi som utgör transhumanism, och återknyts övergripande till filmerna ?Robocop? och ?Gattaca? då dessa filmer belyser punkter som berör denna teori.

Personlig assistans är en insats som syftar till att ge funktionshindrade människor möjlighet att leva ett så självständigt liv som möjligt. När personlig assistans ges till barn ska assistansen både möjliggöra barnets självbestämmande och frigörelse och ge föräldrarna möjlighet till avlösning. Familjen ska också kunna genomföra aktiviteter som barnet inte deltar i. I många fall väljer föräldrarna att själva bli personlig assistent för sitt barn. I studien har fyra föräldrar intervjuats om sin syn på föräldrarollen i förhållande till sin roll som personlig assistent till sitt barn. Studiens syfte är att undersöka hur föräldrar som är personliga assistenter till sina barn själva uppfattar rollerna och hur de använder dem i familjens vardagsliv. Studien är kvalitativ med hermeneutisk ansats och i analysen används Goffmans dramaturgiska rollperspektiv, Foucaults relationella maktbegrepp och begreppet empowerment. Resultatet visar att föräldrarna inte avgränsar rollerna utan upplever sig som en förälder som utför assistansuppgifter.