Förlusten av biologisk mångfald är ett stort miljöproblemen som Sverige står inför idag. Detta påverkar framförallt de svenska skogarna där mycket av den biologiska mångfalden i vårt land finns. En anledning till att den biologiska mångfalden minskar i skogarna sägs vara att ansvaret för denna är uppdelat på många olika aktörer. På grund av detta har jag genomfört en intervjuundersökning med 16 aktörer inom den svenska skogssektorn för att försöka få svar på hur de ser på ansvar för biologisk mångfald. Aktörerna representerar olika delar av Sverige, olika branscher och olika intressen inom den svenska skogsnäringen.

Vi har valt att göra en kvalitativ studie om utbrändhet bland unga människor i åldrarna 19-25 år i Sverige. Syfte med denna studie är att få en inblick i och ökad förståelse över hur utbrändhet påverkar unga i Sverige. Vi ville belysa orsakerna till varför allt fler unga människor i Sverige drabbas av utmattningssyndrom. Vi utgick från ett hermeneutiskt synsätt och en narrativ metod. Under de senaste tio åren har den psykiska ohälsan och sjukskrivningsantalet i Sverige ökat och då framförallt bland ungdomar.

Ädellövskogsarealen i Sverige har minskat drastiskt under de senaste 2 000 åren. Idag täcks landets skogsareal endast av en procent ädellövskog. Samhällets efterfrågan på lättskötta och snabbväxande trädslag har snabbat på utvecklingen. I Sveriges landsbygdsprogram (LBP), som delfinansierades av EU, ingick stöd till markägare att ?öka arealen ädellövskog?.

Syftet med detta självständiga arbete var att få kunskap om yrkesverksammas erfarenheter som rör ämnet problematiskt datorspelande. Syftet var även att få kunskaper över vilka hjälpinsatser som yrkesverksamma erbjuder sina klienter. Vi sökte i databaser på Växjö universitetsbibliotek för att sedan välja ut vetenskapligt granskade artiklar från år 2003 och framåt som passade studiens syfte. Därefter valdes passande individer ut som har erfarenhet med att arbeta med unga som har problem med datorspel. Resultatet visade att de yrkesverksamma har en djup förståelse över problemområdet, bland annat hur skolan påverkas, hur relationerna påverkas och hur personernas hälsa påverkas, både fysiskt och psykiskt.

Syftet med studien var att belysa skolsköterskans upplevelser av att hantera mötet med föräldrar till överviktiga/feta barn för att kunna motivera familjen till en mer hälsosam livsstil.Insamlandet av material skedde genom frågeformulär som skickades ut via mail till 30 skolsköterskor i Västra Götalandsregionen. Totalt deltog sju skolsköterskor. Det insamlade materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Skolsköterskan upplevde ett flertal hinder i mötet med föräldrar till överviktiga/feta barn. De hinder som upplevdes vara mest förekommandevar föräldrars känsla av att ha blivit kränkta och kritiserade av skolsköterskan samt att det fanns tillfällen där föräldrarna ville klara av problemet med barnens övervikt/fetma själva.

Bakgrund: I Sverige insjuknar cirka 300 barn och ungdomar varje år i någon form av cancersjukdom och cancer är den vanligaste dödsorsaken för barn under 15 år. När någon i en familj blir sjuk så påverkar det hela familjen. Därför handlar familjecentrerad omvårdnad om att se familjen som en helhet. Det innebär ett lidande att bli sjuk och lidandet behöver hopp och mening för att kunna genomlidas. För att kunna ge bra vård till barnen behöver vårdpersonalen skapa ett bra samarbete med föräldrarna och få föräldrarna att vara delaktiga i omvårdnaden.

I detta arbete presenteras en metod för bestämning av fri kotinin och totala mängden kotinin i urin och serum. Metoden bygger på hydrolys av prov (för total bestämning av kotinin) och extraktion i metylenklorid. Bestämning av kotinin har gjorts med HILIC-MS/MS..

När barnet ska börja i förskolan kan det vara en stor omställning för hela familjen. Från att barnet varit hemma under lång tid tillsammans med någon av sina föräldrar ska barnet nu få lära känna nya barn och vuxna som de behöver knyta an till. Syftet var att undersöka hur inskolningen utförs och på vilka grunder förskollärarna har valt den inskolningsmodell de praktiserar, samt att undersöka vilken betydelse inskolningen har för det enskilda barnet, barngruppen och familjen. Undersökningen har gjorts med hjälp av kvalitativa intervjuer av fyra förskollärare och tre föräldrar. Resultatet visar att valet av inskolningsmodeller ser olika ut i förskolorna.

Det finns ungdomar som deltar i studien som talar om döden i familjen, med sina kompisar, i skolan och/eller i sina församlingar. Dock är det en betydande andel på 18 % som aldrig har talat med sin familj och 31 % som aldrig talat med sina kompisar om döden. 17 % anser att religionskunskapen i skolan påverkar deras personliga tro. De elever som utvecklar sitt resonemang beskriver att religionskunskapen får dem att tänka till på hur deras privata handlingar yttrar sig eller att lektionerna gett dem ett annat synsätt på religioner. Flest ungdomar svarar att Familjen och alternativet ?TV, film, musik, tidningar, böcker? har störst betydelse var deras syn på döden kommer från.

När ett barn drabbas av cancer påverkas hela familjen och det är många i omgivningen som berörs. Syskon blir en grupp som lätt kan glömmas bort och bli åsidosatta då insatserna främst riktas mot det sjuka barnet och föräldrarna. Bakgrund: Varje år insjuknar cirka 300 barn i åldrarna 0-18 år i någon onkologisk sjukdom i Sverige. När en familjemedlem drabbas av sjukdom utsätts övriga familjen för stor påfrestning där de upplever att deras egna behov får stå tillbaka. Syskonets vardag påverkas både känslomässigt och praktiskt när deras syskon insjuknar.

Diabetes Mellitus Typ 1 är den näst vanligaste kroniska sjukdomen bland barn och ungdomar i Sverige. Diabetes är i tonåren fyllt av motstridiga krav, som kan ha betydelse och inverkan på tonåringens självständighetsutveckling och livskvalitet. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vad som påverkar livskvalitén hos tonåringar med Diabetes Mellitus Typ 1. Studien baserades på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ forskningsmetod. Artikelanalysen gjordes enligt en kvalitativ innehållsanalys.

Mitt syfte med det här examensarbetet är att få en djupare kunskap om flerspråkighet och om vilka faktorer som kan påverka identiteten hos en flerspråkig individ. Flerspråkighet är numera vanligt inte bara i Sverige utan runt om i världen. Mina frågeställningar handlar om på vilket sätt olika faktorer såsom familj, skola och samhälle påverkar en flerspråkig individs förhållande till sitt språk och sin kultur. Arbetet bygger främst på en litteraturstudie som kompletterats med en empirisk studie. Jag delade ut en enkät till sju flerspråkiga ungdomar som går i åttan.

A2161Bangladesh har 120 miljoner innevånare och minst 50% av dessa lever i mycket svårfattigdom. Grameen bank är en av de institutioner som försöker ändra på detta. Genom attlåna ut små summer utan krav på säkerhet ger man även de fattigaste en chans att förbättrasina liv. 94 % av Grameen banks låntagare är kvinnor ? vilket är ovanligt per se - men särskiltovanligt i ett så patriarkaliskt samhälle som Bangladesh där det för 10-15 år sedan hade varithelt otänkbart.

Bakgrund: I Sverige drabbas varje år runt 300 barn av cancer. Det är inte endast barnet som drabbas utan alla i familjen berörs av den förändrade situationen. Syskonen blir rädda, känner sig oroliga över situationen och en otrygghet infinner sig. De får stå utanför och glöms lätt bort. Sjuksköterskan bör arbeta familjefokuserat och inkludera hela familjen i vården av det sjuka barnet, där delaktighet är en viktig del.

Syftet med följande studie var att beskriva interaktionella mönster i en familj med två barn som stammar. Familjen filmades sju gånger under måltidssituationer. Den teoretiska utgångspunkten är en etnometodologisk syn på deltagares egna metoder och praktiker att organisera sina gemensamma sociala aktiviteter. Studien använder Conversation Analysis (CA) som analysmetod för att undersöka interaktionella mönster i familjen. Studien har undersökt barns samtalsturer med stamningssekvenser, samt hur personer i samtalssituationen responderar på dessa i olika samtalskontexter och med vilka praktiker.