Inledning: Idag krÀvs det att alla aktiebolag i Sverige fÄr sina rÀkenskaper granskade av en kvalificerad revisor. Det har lÀnge varit pÄ tal om att avskaffa revisionsplikten i landet och följa utvecklingen inom EU. Olika förslag pÄ grÀnsvÀrden har tagits fram under Ären och det senaste presenterades av NÀringsminister Maud Olofsson den 25 mars 2010 vilket avser bli gÀllande i november 2010. Förslaget gÀller för de aktiebolag som underskrider tvÄ av följande kriterier: 3 miljoner kronor i nettoomsÀttning, 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och 3 anstÀllda. Avskaffandet av revisionsplikten ses som ett viktigt steg i den svenska regelförenklingen för företag.Problemformulering: Revisionsarbetet har hittills nÀstan enbart behandlat de delar som Àr lagstadgade och andra delar har kommit i skymundan.

Uppsatsens syfte har varit att undersöka de nya reglerna frĂ„n 2010 för anlĂ€ggning av kĂ€rnteknisk verksamhet och specifikt om tillstĂ„ndsprövning att ersĂ€tta aktiva kĂ€rnreaktorer. Ämnet har efterforskats enligt en juridisk metod som frĂ€mst bestĂ„tt av förarbeten och doktrin och utöver detta har uppsatsen Ă€ven anvĂ€nt sig av en rĂ€ttshistorisk metod. KĂ€rnkraftens stĂ€llning har kraftigt förĂ€ndrats genom Ă„ren och i dag har vi Ă„terigen beslutat att tillĂ„ta att nya kĂ€rnreaktorer uppförs, dock fĂ„r dessa endast uppföras som ett byte av nuvarande aktiva kĂ€rnreaktorer. Även om kĂ€rnkraften har inneburit vissa risker finns det fortfarande inga engergikĂ€llor som kan motsvara den mĂ€ngd energi som fĂ„s ur ett kĂ€rnkraftverk..

SAMMANFATTNINGBakgrund och problem: I ett pressmeddelande 2010-07-09 meddelade Finansinspektionen om det nya beslutet att frÄn och med den 1 oktober 2010 införs ett bolÄnetak pÄ 85 %. BolÄnetaket innebÀr att köpare av villor och bostadsrÀtter endast fÄr lÄna upp till 85 % av bostadens vÀrde, vilket medför att handpenningen numera uppgÄr till 15 %. Anledningen till att bolÄnetaket infördes var för att motverka att bankerna anvÀnder högre belÄningsgrader som konkurrensmedel. NÀr lÄntagarna har för hög skuldsÀttning blir de sÀmre rustade för svÀngningar i ekonomin. Finansinspektionen vill med de nya reglerna begrÀnsa hushÄllens skulder och skapa skydd för framtiden.

Introduktion: Kunskapen om hur mycket vi Àter och dricker bygger till största delen pÄ uppgifter frÄn matvaneundersökningar dÀr deltagarna sjÀlva rapporterat vad de har Àtit och druckit. Uppgifter om livsmedelskonsumtion anvÀndas bland annat för att studera samband mellan matvanor och hÀlsa. I studier dÀr hÀlsoeffekter av fiskkonsumtion undersöks, anvÀnds ofta uppgifter om portionsstorlekar för fisk.Syfte: Att undersöka skillnader i portionsstorlekar för de fiskslag och fiskprodukter som rapporterats i matvaneundersökningen, Riksmaten vuxna 2010-11. Skillnader i portionsstorlek kommer att undersökas i relation till deltagarnas kön, Älder och eventuell underrapportering. Ett delsyfte var att ta fram ett grupperingssystem för de registrerade fiskalternativen i undersökningen.Metod: Portionsstorlekarna har tagits fram för kvinnor och mÀn respektive för hela gruppen.

Bakgrund och problem: Revisionsplikten för smÄ aktiebolag Àr avskaffad sedan den1 november 2010. Av alla bolag som startat efter det datumet, och som omfattas av frivilligrevisionsplikt, sÄ vÀljer fortfarande ca 25 % att ha revisor. DÀrmed finns en oklarhet i varförfortfarande vart fjÀrde bolag vÀljer att ha revisor.Syfte: Syftet med studien Àr att kartlÀgga vad som karaktÀriserar de mikroföretag som bildatsefter revisionspliktens avskaffande och som trots detta vÀljer att efterfrÄga revision.AvgrÀnsningar: Studien Àr begrÀnsad till de aktiebolag som enligt ABL inte omfattas avrevisionsplikt. Vidare avgrÀnsas studien till de bolag som, förutom ovanstÄende, Àr startadeunder perioden 1 november 2010 till 1 maj 2012. Studien avgrÀnsas, utöver detta, till bolagsom omsÀtter max 6 miljoner kronor, har en maximal balansomslutning om 3 miljoner kronorsamt maximalt 6 stycken anstÀllda.Metod: Studien Àr av kvantitativ art och Àr en totalundersökning.

Den hÀr undersökningen prövar vÀrdet av ett informellt lÀrande i bild och formgivning. Syftet har varit att undersöka fritidens informella lÀrande i ett skapande arbete. Uppsatsen behandlar frÄgestÀllningen: Vilka processer blir synliga i det informella lÀrandet, dÀr tonvikten lÀggs pÄ att vi skapar, snarare Àn hur, vad och varför vi skapar - inom gruppen, hos individen, och mellan pedagog och deltagare?Den informella lÀrandemiljön har iscensatts med hjÀlp av ett förutbestÀmt ramverk dÀr tyngdpunkten har lagts pÄ skapandet som handling bÄde individuellt och i grupp och dÀr en fokusering pÄ delaktighet varit styrande. Min utgÄngspunkt var att deltagarna skulle uppleva workshopen som en ?frizon? snarare Àn som nÄgot som tillhörde ett visst specifikt Àmne med specifika krav pÄ teknik, analys och resultat.Undersökningen har bestÄtt av ett etnografiskt fÀltarbete som utförts genom en praktisk workshop dÀr pedagogen tillsammans med besökarna pÄ en fritidsgÄrd har skapat ett lapptÀcke.

Kolonisationen har format ma?nga la?nder, men i vilken utstra?ckning? Detta a?r ett aktuellt a?mne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den ha?r uppsatsen underso?ks da?rfo?r kolonisationens pa?verkan pa? ekonomisk utveckling. Med hja?lp av tva?rsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i va?rlden, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft ho?gre BNP per capita a?r 2000 och att detta tycks bero pa? skillnader i humankapital, demokrati och institutioner.

Kolonisationen har format ma?nga la?nder, men i vilken utstra?ckning? Detta a?r ett aktuellt a?mne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den ha?r uppsatsen underso?ks da?rfo?r kolonisationens pa?verkan pa? ekonomisk utveckling. Med hja?lp av tva?rsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i va?rlden, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft ho?gre BNP per capita a?r 2000 och att detta tycks bero pa? skillnader i humankapital, demokrati och institutioner.

Kolonisationen har format ma?nga la?nder, men i vilken utstra?ckning? Detta a?r ett aktuellt a?mne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den ha?r uppsatsen underso?ks da?rfo?r kolonisationens pa?verkan pa? ekonomisk utveckling. Med hja?lp av tva?rsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i va?rlden, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft ho?gre BNP per capita a?r 2000 och att detta tycks bero pa? skillnader i humankapital, demokrati och institutioner.

Kolonisationen har format ma?nga la?nder, men i vilken utstra?ckning? Detta a?r ett aktuellt a?mne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den ha?r uppsatsen underso?ks da?rfo?r kolonisationens pa?verkan pa? ekonomisk utveckling. Med hja?lp av tva?rsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i va?rlden, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft ho?gre BNP per capita a?r 2000 och att detta tycks bero pa? skillnader i humankapital, demokrati och institutioner.

Kolonisationen har format ma?nga la?nder, men i vilken utstra?ckning? Detta a?r ett aktuellt a?mne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den ha?r uppsatsen underso?ks da?rfo?r kolonisationens pa?verkan pa? ekonomisk utveckling. Med hja?lp av tva?rsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i va?rlden, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft ho?gre BNP per capita a?r 2000 och att detta tycks bero pa? skillnader i humankapital, demokrati och institutioner.

Jag har i detta arbete undersökt hur rÀttslÀget ser ut vid obehöriga transaktioner med betalningsinstrument. I denna undersökning har jag primÀrt utgÄtt frÄn ett konsumentperspektiv för att se hur konsumenter Àr pÄverkade och kommer pÄverkas av den lagstiftning som finns pÄ omrÄdet. I dagslÀget finns det tvÄ lagar som styr betalningsansvaret vid obehöriga transaktioner med betalningsinstrument, nÀmligen 34 § konsumentkreditlagen (1992:830) och lagen (2010:738) om obehöriga transaktioner med betalningsinstrument. Eftersom lagen om obehöriga transaktioner med betalningsinstrument inte gÀller retroaktivt Àr fortfarande 34 § konsumentkreditlagen i kraft för avtal slutna före den 1 augusti 2010. Jag har gÄtt igenom all relevant rÀttspraxis pÄ omrÄdet.

The purpose of this report is to study when and why legal persons have been allowed to acquire agricultural properties. The ownership of agricultural property is governed by the Land Acquisition Act. The reason for this is because they want to limit legal person owner-ship of agricultural properties. It is believed that a large proportion of pri-vate ownership is healthy and stimulating for the Swedish countryside. There are some exceptions in which legal persons may be able to acquire. This is a review over decisions taken by the authorities. In this report I have studied purchases made between 2008 and 2010.

Den hÀr studien undersöker hur islamism som företeelse skildras pÄ ledarplats i fyra dagstidningar: Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet. Perioden som undersöks Àr frÄn 1 januari till 20 september 2010. Kvantitativ metod anvÀnds för att fÄ fram nÀr och hur ofta islamism skildras pÄ ledarplats. För att sedan förklara och karaktÀrisera det vÀsentliga huvudinnehÄllet anvÀnds kvalitativ textanalys.    Islamist definieras enligt följande: en person som anser att islam som trossystem har nÄgot viktigt att sÀga om hur politik och samhÀlle ska organiseras, och vilken söker implementera denna idé pÄ nÄgot sÀtt. Islamism innebÀr hÀngivenhet till och innehÄllet av, denna idé.För att fÄ fram vilka artiklar som handlar om islamism anvÀnds flera sökord för att sÀkra att alla artiklar kommer med.

SAMMANFATTNINGBakgrund och problem: I ett pressmeddelande 2010-07-09 meddelade Finansinspektionen om det nya beslutet att frÄn och med den 1 oktober 2010 införs ett bolÄnetak pÄ 85 %. BolÄnetaket innebÀr att köpare av villor och bostadsrÀtter endast fÄr lÄna upp till 85 % av bostadens vÀrde, vilket medför att handpenningen numera uppgÄr till 15 %. Anledningen till att bolÄnetaket infördes var för att motverka att bankerna anvÀnder högre belÄningsgrader som konkurrensmedel. NÀr lÄntagarna har för hög skuldsÀttning blir de sÀmre rustade för svÀngningar i ekonomin. Finansinspektionen vill med de nya reglerna begrÀnsa hushÄllens skulder och skapa skydd för framtiden.