AbstractTitle: Konstruktionen av sverigedemokraternas va?ljareAuthor: Magnus Persson & Max LindbergTutor: Leonor Camaue?rCourse: Bachelor thesis, Media and communication. The aim of this essay is to use a Critical Discourse Analytical (CDA) approach to analyse the construction of the Sweden Democrats (Sverigedemokraterna) voters in news articles to see if and how they are separated as a group from the Swedish democratic community. This aim is broken down into two questions.How are the Sweden Democrats (SD) voters constructed in news articles in Dagens Nyheter (DN) and Aftonbladet (AB) regarding the aftermath of the national elections?What differences are there between the portrayal of the Sweden Democrats voters and the agents that are used as opposition to them?To answer these questions we have used CDA. We have taken our approach from a modified version of Teun Van Dijks CDA model for analysing news articles.

Internationell diversifiering har blivit allt viktigare för investerare. För att kunna göra en riskspridning utifrÄn utlÀndska kapitalmarknaderna bör dessa inte samvariera perfekt med varandra. PÄ senare Är har teknisk utveckling och en globalisering inom företagsvÀrlden bidragit till en förenklad finansiell marknad för större involvering. Det gör det dÀrför intressant att studera om risken och förutsÀttningarna för internationell diversifiering förÀndrats, vilket leder till frÄgestÀllningen Hur nyttan av internationell diversifiering pÄverkats för en investerare pÄ Stockholmsbörsen?  Har det blivit svÄrare att finna marknader med lÄg korrelation för risk reducering?Uppsatsen syftar till att undersöka hur korrelationen mellan ett antal index i vÀrlden har förÀndrats mellan tvÄ tidsperioder, och om detta medfört högre risker för investeringar.

Syftet med detta arbete var att skapa en animationsvÀnlig rigg. En karaktÀrmodellerades, riggades och animerades med hjÀlp av Maya 2009/2010. Bakgrundsinformation om andra riggar presenteras och en viktig del av bakgrunden Àr förekomsten av mulitlevelriggar samt exempel pÄ vad som kÀnnetecknar en brarigg. Riggen bestÄr av flera nivÄer av animationskontroller, nödvÀndigheten av denna typ av uppsÀttning utvÀrderas. Animationen Àr en kort cartoon-style animation.

Syfte: Mitt syfte med min c-uppsats Àr att belysa utvalda kvinnors situation inom hederskulturen samt undersöka religionens inverkan pÄ hederskulturen.Metod: Litteraturstudier.FrÄgestÀllningar: Vad har kvinnorna gemensamt i sina berÀttelser om sina liv?  Och som pÄverkat deras livssituation? Vad för skuld/orsak har religion för livssituationen som kvinnorna har levt?Huvudresultat: Min litteraturstudie handlar om fyra kvinnor som lever eller har levt i hederskulturen. Studien bearbetare frÄgestÀllningarna som handlar om vad kvinnorna har gemensamt med varandra, varför de har valt att motarbeta hederskulturen samt relationerna till religion. Syftet med studien Àr att fÄ en inblick hur det Àr att vÀxa upp som ung kvinna inom hederskulturen. Studien handlar om kampen hos kvinnorna, att fÄ rÀttvisa och rÀtt om sin egen frihet.

FacebookanvÀndandet ökar i alla Äldrar i Sverige. 2010 var hÀlften av alla svenskar med i ett eller flera sociala nÀtverk (Findal, 2010). AnvÀndarna skickar meddelanden, skriver statusuppdateringar, laddar upp bilder, planerar evenemang och chattar med sina FacebookvÀnner som ofta bestÄr av en blandning av familj, slÀkt, vÀnner och ytligt bekanta. Med tanke pÄ blandningen av FacebookvÀnner uppstÄr frÄgan om hur de sociala relationerna ser ut och fungerar pÄ Facebook. Skiljer de sig frÄn fysiska sociala relationer och i sÄdant fall pÄ vilka sÀtt? Tidigare forskning i Àmnet visar att pÄ Facebook kommunicerar vi ofta med personer som vi Àr ytligt bekanta med.

Mellan skolverkets regler samt Sveriges lag- ordningar har skolinspektionen under en kvalitetsgranskning (2010) pÄtrÀffat brister i rektorers arbete i Sverigesgrundskolor. I en annan kvalitetsundersökning under samma Är framgick det Àven att trakasserierna i skolor har ökat (Skolinspektionen, 2010). I denna kandidatuppsats vill vi Ästadkomma en bÀttre förstÄelse kring rektorers hantering av konflikter inom grundskolan. Vi har klÀttrat uppÄt i kedjan nÀmligen rektorernas omrÄdeschefer samt hur de i sin tur hanterar vidare information frÄn rektorn om konflikter pÄ skolan. Skolverket utgör ocksÄ en del i den kedja av hÀndelser nÀmligen att det Àr skolverket som Àr ansvariga för att meddela rektorer om vilka Àndringar som har gjorts i form av lagar, olika planer mm.

Barn som nÀrstÄende Àr en grupp som inte uppmÀrksammas tillrÀckligt i vÄrden. Forskning visar att de inte synliggörs, informeras eller görs delaktiga i vÄrden trots att lagtexten Àndrades den 1 januari 2010 (SFS, 1982:763) och (SFS, 1998:531). Lagtexten klargör barns rÀttigheter till information, rÄd och stöd och att vÄrdpersonal har ett ansvar och en skyldighet att uppmÀrksamma barn som nÀrstÄende, de skall Àven samverka med andra berörda organisationer och samhÀllsorgan nÀr barn riskerar att fara illa (Socialstyrelsen, 2010). Syftet med studien Àr att beskriva distriktssköterskors erfarenhet av hur barn som nÀrstÄende till anhörig med svÄr fysisk/psykisk sjukdom, skada eller avlider uppmÀrksammas i vÄrden. Studien baseras pÄ en kvalitativ studie dÀr 6 stycken distriktssköterskor intervjuades.

Inom förskolan finns mÄnga barn med ?störande? beteenden och förskollÀrare möter nÄgon gÄng dessa barn. Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollÀrare kan arbeta för att skapa en optimal lÀrandemiljö, bÄde ur ett pedagogiskt och ur ett socialt perspektiv, för dessa barn. I studien kommer begreppet beteendeproblem, utifrÄn Socialstyrelsens (2010) benÀmning, att anvÀndas.Första delen av studien bestÄr av litteraturstudier. Nordahl, SÞrlie, Manger och Tveit (2007) pÄvisar vikten av proaktiva strategier för att förebygga att beteendeproblem uppstÄr eller att existerande beteendeproblem förvÀrras.Den andra delen av undersökningen bestÄr av sju intervjuer med förskollÀrare.

I detta arbete har jag gjort en jÀmförelse mellan en mÄngkulturell skola d.v.s. en skola dÀr det finns mÄnga olika kulturer, sprÄk, etniciteter blandade LahdenperÀ & Lorentz (2010), med en skola dÀr fördelningen mellan elever som har svenska som första sprÄk och elever som har det som andra sprÄk Àr jÀmn. Syftet med undersökningen har varit att studera vilken betydelse lÀrare anser att deras undervisning i matematik har för elevens studieresultat i matematik. Jag har Àven kopplat detta till vilken betydelse lÀrarna anser att elevernas första sprÄk har för lÀrande i matematik. I början av arbetet har jag lyft fram olika faktorer som pÄverkar en elevs förmÄga att lÀra matematik med sÀrskilt fokus pÄ elevers första och andra sprÄk.

Sedan en tid tillbaka har karatelandslaget haft behov av fysiologiska tester och de har velat ta fram en ny kravprofil. Det har tidigare funnits tvĂ„ stycken kravprofiler som man inte har utvĂ€rderat och bĂ„da Ă€r skapade av tvĂ„ olika ledningar.Syfte:Syftet Ă€r att utvĂ€rdera tester som landslaget skall anvĂ€nda vid uttagningar och vid fysiologiska testtillfĂ€llen för att se utvecklingen i de fysiska förmĂ„gorna hos aktiva.FrĂ„gestĂ€llningar:Vilka tester skall lĂ€ggas till kravprofilen? Vilka tester skall tas bort frĂ„n kravprofilen?, Vilka tester skall förĂ€ndras i kravprofilen?Metod:Äldre kravprofiler granskades och internationella förbund kontaktades med telefon och internet för att ta reda pĂ„ mer information om fystester. Förbund som kontaktades var turkiska -, franska-, spanska -, ryska - och japanska förbundet. Även likartade idrottsförbund som boxning -, wushu - och takewandoförbundet kontaktades.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur publikmedverkan förÀndrats i public service-radion i och med digitaliseringen. Publikmedverkan ska undersökas ur flera aspekter men med ett sÀrskilt fokus pÄ nya medieformer.Teori: DÄ en enskild relevant teori saknas för omrÄdet publikmedverkan inom public service-radion har tidigare forskning frÄn flera nÀrliggande omrÄden sammanstÀllts i en för uppsatsens syfte unik analysmodell. Denna modell konceptualiserar infrastrukturen för publikmedverkan i public service-radion. Den beskriver hur den tekniska utvecklingen och public service-uppdraget pÄverkar publikmedverkan och att det frÀmst Àr nya medier som anvÀnds för publikmedverkan.Metod: Uppsatsens empiriska undersökning bestÄr av en kvantitativ innehÄllsanalys som mÀter utrymmet för publikmedverkan (mÀngd publikgenererat innehÄll i sÀndning och antal uppmaningar till publikmedverkan) samt vilka medieformer som anvÀnds för publikmedverkan vid tvÄ tillfÀllen. Undersökningen bestÄr av 20 sÀndningstimmar 1995 och 20 sÀndningstimmar 2010, jÀmnt fördelade mellan radiokanalerna P1 och P3.Resultat: Den empiriska undersökningen visar att utrymmet för publikmedverkan har ökat i och med digitaliseringen.

The study analyses the planning of the Edsvik Konsthall in Sollentuna and the first 14 years after the opening 1996 until late 2010. The study focused on the cultural discourses that have influenced the Edsvik as result of the choice of managers, the public figures and actions taken by different actors around the art gallery.The influence by different actors is analyzed in the art field terminology defined by Pierre Bourdieu.I have demonstrated how the head of Edsvik Konsthall, because of different social capital and habitus, raised different types of conflicts on the local art field.  .

Vad Àr det som gör att vi uppfattar en person pÄ ett visst sÀtt? Vi pÄverkas inte bara av personen sjÀlv och allt som personen sjÀlv bidrar med, utan Àven av vÄr egen utgÄngspunkt, vÄra egna och andras vÀrderingar och andras val av framstÀllning. Genom att plocka isÀr meningar och satser i Ätta partiledarintervjuer, analysera deras lexikogrammatiska bestÄndsdelar och kategorisera dem har jag undersökt om det var möjligt att hitta sprÄkliga mönster för detta. För det syftet har jag anvÀnt den systemisk-funktionella grammatiken, SFG, eftersom den gör det möjligt att kategorisera satsers lexikogrammatiska bestÄndsdelar utifrÄn bÄde funktion och betydelse. De analyserade bestÄndsdelarna Àr förstadeltagare, processtyper och modalitet i alla fria satser.Det analyserade materialet Àr intervjuer med Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt publicerade i fyra svenska dagstidningar inför valet 2010, ett material som dÀrför innehÄller bÄde citat frÄn den studerade personen och kommentarer om densamma.

SammanfattningFör att underlÀtta grÀnsöverskridande transaktioner ingÄr stater idag internationella överenskommelser av olika slag. Traktat som de Àven kallas utgör en del av folkrÀtten och Àr reglerade i Wienkonventionen om traktatrÀtten frÄn 1969. En av de vanligaste formerna av traktat Àr idag dubbelbeskattningsavtal vilka huvudsakligen syftar till att fördela beskattningsrÀtt mellan stater för att undvika en dubbelbeskattningssituation. Sveriges dubbelbeskattningsavtal inkorporeras i intern rÀtt vilket ger uttryck för det dualistiska synsÀttet. Inom folkrÀtten Àr principen att avtal ska hÄllas en viktig grundsats som kommer till uttryck i artikel 26 Wienkonventionen. Wienkonventionens artikel 27 stadgar vidare att en part inte kan Äberopa sin interna rÀtt som grund för sin underlÄtenhet att fullgöra ett avtal.

Den hÀr uppsatsen kommer att behandla frÄgorna: Hur har Skandinaviska Enskilda Bankens fonder; Sverigefond, Europafond, USA Indexfond respektive East Capital?s Rysslandfond utvecklats de senaste sju Ären, med avseende pÄ risk och avkastning? Vilken fond har presterat bÀst respektive sÀmst? Ger fonderna med högre risk högre avkastning över tiden? Hur har fonderna presterat jÀmfört med valt marknadsindex?Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur fonderna har utvecklats Ären 2003-2010 och analysera hur fonderna har presterat under perioden. Avkastning och risk Àr tvÄ fundamentala begrepp för uppsatsen ochde olika teorierna som studien grundas pÄ Àr teorin om det principiella sambandet mellan risk och avkastning, samt Kapitalmarknads-teorin.För att utvÀrdera de olika fonderna anvÀnds utvÀrderingsmÄtten Sharpekvot samt Modigliani-Modigliani.Som jÀmförelseindex anvÀnds SIX Return Index och som riskfri rÀnta anvÀnds en sjuÄrig statsobligation frÄn 2003.Uppsatsen har en positivistisk utgÄngspunk och Àr en kvantitativ och deduktiv ansats. RÄdata har erhÄllits frÄn SEB?s hemsida dÀr historiska fondvÀrden för alla berörda fonder finns samlade.