År 2010 verkstĂ€lldes det politiska beslutet om att lĂ„ta vĂ€rnplikten vila och satsa pĂ„ ett anstĂ€llt försvar och istĂ€llet infördes frivillig militĂ€r utbildning i form av GrundlĂ€ggande militĂ€r utbildning. Regeringen anser att ungdomsverksamheterna, vilka bedrivs av frivilligorganisationer som exempelvis SjövĂ€rnskĂ„ren, Ă€r en viktig del i rekryteringen till Försvarsmakten.Syftet med uppsatsen Ă€r att ta reda pĂ„ om SjövĂ€rnskĂ„ren skapar attraktionskraft för Försvarsmakten och i vilken utstrĂ€ckning det motiverar ungdomar till att söka vidare till GMU och den nu vilande vĂ€rnplikten.Denna uppsats baseras pĂ„ en kvantitativ metod i form av ett frĂ„geformulĂ€r, baserat pĂ„ Herzbergs tvĂ„faktorsteori samt Hackman och Oldhams modell. EnkĂ€ten gick ut till 47 personer med bakgrund i SjövĂ€rnskĂ„ren och som pĂ„börjat GrundlĂ€ggande militĂ€r utbildning, Specialistofficersutbildningen eller Officersprogrammet mellan Ă„ren 2010 och 2013.Enligt denna undersökning har SjövĂ€rnskĂ„ren gjort Försvarsmakten attraktiv för ungdomarna som gĂ„tt pĂ„ sommarskolorna. Framförallt har detta skett genom att befĂ€len pĂ„ sommarskolorna föregĂ„tt med bra exempel som ledare och representanter för Försvarsmakten.En slutsats som har dragits Ă€r att SjövĂ€rnskĂ„ren nog kan anses som en bra rekryteringsgrund dĂ€r det militĂ€ra livet fĂ„r testas pĂ„ och utvĂ€rderas, samt leder till motiverade och engagerade rekryter..

Trettiofem mil frÄn den svenska grÀnsen börjar havsgrÀnsen genom Barents hav mellan Ryssland och Norge. Under kalla kriget var denna grÀns en skiljelinje mellan öst och vÀst. En ökad arktisk klimatpÄverkan och smÀltande havsisar leder till nya ekonomiskt vÀrdefulla fyndigheter i omrÄdet. Detta frigör nya havsomrÄden för de arktiska lÀnderna att exploatera. Ekonomiska intressen leder till ökad militÀr verksamhet.  Studien belyser det sÀkerhetspolitiska lÀget i Barents hav mellan de tvÄ största aktörerna i omrÄdet, Norge och Ryssland.

AbstractDet systematiska kvalitetsarbetet innebÀr, att verksamheten, kontinuerligt och systematiskt, ska planeras, följas upp och utvecklas. Kvalitetsarbetet ska Àven dokumenteras, enligt Skollagen (2010:800), och LÀroplan för förskolan (Skolverket 2010). Studiens syfte var att ta reda pÄ hur lÀrare i förskolan ser pÄ kvalitetsbegreppet och hur s.k. smÄ förskolor skapar förutsÀttningar för sitt systematiska kvalitetsarbete. Semistrukturerade intervjuer med lÀrare pÄ tvÄ förskolor i en utvald kommun har utförts.

Som en följd av det svenska miljöarbetet gav regeringen, Ă„r 2006, ut riktlinjer till kommuner och landsting för en ökning av ekologiska livsmedel, i strĂ€van mot en mer hĂ„llbar utveckling i vĂ„rt samhĂ€lle. Tanken var att man till 2010, inom offentliga mĂ„ltidsorganisationer, skulle uppnĂ„ 25 procents anvĂ€ndning av dessa livsmedel. År 2010 Ă€r det endast sex av 310 kommuner och landsting som nĂ„tt mĂ„let. DĂ„ tidigare forskning till stor del inriktat sig pĂ„ hinder och svĂ„righeter i denna strĂ€van har denna studie inriktat sig pĂ„ de mĂ„ltidsorganisationer som lyckats och tagit del av deras erfarenheter. Syftet med studien har varit att dels se om marknadsutvecklingen av ekologiska livsmedel har pĂ„verkat dagens anvĂ€ndning samt om det gĂ„r att urskilja ?framgĂ„ngsnycklar? i dessa mĂ„ltidsorganisationer.

This study examines how women are portrayed in four of Disney?s feature films, withthe focus on the presentation of relations between women. The films examined areSnow White and the Seven Dwarfs (1937), Sleeping Beauty (1959), The Little Mermaid(1989) and Frozen (2013). The aim is to analyse the development that has taken placefrom a gender perspective, from the earliest film, Snow White and the Seven Dwarfs(1937), to the latest, Frozen (2013), and to reveal the significance of the femalecharacters for each other. The films? portrayal of women and female relations isdiscussed in relation to previous criticism of Disney for their stereotyped portrayal ofwomen, and through a thematic comparison with the known fairytales on which thefilms are based.

Studiens syfte Àr att ta del av skolchefernas och pedagogernas syn pÄ naturvetenskap i förskolan och hur pedagogerna beskriver att de arbetar med naturvetenskap i verksamheten. De frÄgestÀllningar vi vill ha svar pÄ Àr: Hur ser skolcheferna och pedagogerna pÄ naturvetenskap i förskolan? Vad har pedagogerna för intresse och kunskaper i naturvetenskap, och hur beskriver pedagogerna att det visar det sig i verksamheten? PÄ vilket sÀtt Àr skolcheferna och pedagogerna medvetna om de reviderade strÀvansmÄlen för naturvetenskap i Lpfö-98, rev. 2010?För att söka svar pÄ frÄgestÀllningarna har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger fördelade pÄ fyra förskolor uppdelat i tvÄ kommuner med varsin skolchef.I studien kom det fram att skolcheferna och pedagogerna tyckte det var viktigt med naturvetenskap i förskolan, de vill ta tillvara barnens nyfikenhet och intresse för naturvetenskap.

MedierÄdets rapport Ungar och medier 2010 belyser att barn och ungdomar mellan 9 till 16 Är tittar pÄ TV minst en timme om dagen.[1] Enligt Huntemann och Morgan har TV stort inflytande pÄ hur denna Äldersgrupps vÀrderingar formas, vad de tÀnker pÄ och pratar om.[2] Vi har genomfört en textanalys av Sveriges Televisions ungdomsserie Vilma och empirin i vÄr studie har varit avsnitt ur serien. Syftet med textanalysen var att undersöka vilka budskap serien förmedlar till sin mÄlgrupp, som Àr ungdomar i Äldern 12 till 15 Är[3], och hur de förmedlar dessa budskap. De teorier som har legat till grund för forskningen Àr hermeneutik, kritisk diskursanalys och semiotik.Resultatet av de tolkningar som vi gjort i vÄr analys Àr; att serien Vilma med hjÀlp av dess karaktÀrer förmedlar moraliska budskap till sin mÄlgrupp. VÄr tolkning av moraliska budskap Àr ?budskap som formar en god samhÀllsmedborgare?.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med examensarbetet var att undersöka tillkomsten av mÄlen i vÀrldsmÀsterskapen 1958-2010 frÄn semifinalerna och framÄt. MÄlen studerades utifrÄn olika definitioner av anfallsspel. Analyser genomfördes kring vilken anfallsmetod som var mest effektiv och resulterade i flest mÄl, hur mÄlproduktionen förÀndrades över tid samt varför det förhöll sig sÄ. Ett mÄl var att finna slutsatser som kan överföras i arbetet som fotbollstrÀnare. För att besvara detta anvÀndes följande frÄgestÀllningar: Hur mÄnga mÄl sker efter respektive kategori individuella prestationer, inlÀggs-/inspelssituationer, kontringar, distansskott och ?övriga situationer??MetodDatainsamlingsmetoden för studien har varit kvantitativ observation av tillverkade mÄl i 71 matcher frÄn vÀrldsmÀsterskapen i fotboll 1958-2010.

The purpose of this study is to analyze how special education is done in relation to what is considered "normal". The aim is to discuss how the normalization discourse appears in a pre-school for all and, by extension, how the need of special education is articulated in relation to the normalization discourse. This study also intends to discuss how the perception of what is normal affects special education in pre-schools. The study draws upon previous research within the special education area through which we make our position. Since there is only a few studies in this chosen field which are based on empirical data, our study indicates the importance of more research in this field.

In an international perspective the Russian children s library is a unique institution, being solely committed to children up to 14 years of age. In Russia of today it is, however, being exposed to hard pressure as the economical and social conditions have changed dramatically since the collapse of the USSR. My interest lies in examining this change of living conditions for the children s libraries and how this in turn affect their work and role in the present state. In order to view this change in a longer perspective, I compare the situation for children s libraries during the time of communist regime with that of today using documents about and from children s libraries. I have studied its legal position and conditions, financial and political state, and how the modern society affects children and youth, especially their daily cultural life.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka den nya rÀttspraxis som kom Är 2010 i 3 § LVU (1990:52) och hur den efterföljs inom Stockholms lÀn. Vidare ska vi Àven försöka belysa vilken behandling dessa barn och ungdomar bör fÄ och för att kunna besvara detta har vi utgÄtt ifrÄn tre frÄgestÀllningar. VÄrt tillvÀgagÄngssÀtt har varit utifrÄn en rÀttsdogmatisk metod och en litteraturstudie genom en kvalitativ ansats.  Som hjÀlp till vÄr analys och slutsats har vi utgÄtt frÄn den nyinstitutionella organisationsteorin för att förstÄ och tolka systemet vid implementering av ny rÀttspraxis.     Vi har utgÄtt ifrÄn 15 LVU domar frÄn 2013, dÀr ungdomarna har en AST eller en ADHD diagnos. Genom att analysera och tolka dessa domar kan vi besvara vÄr första frÄgestÀllning hur rÀttspraxisen efterföljs. Resultatet visar pÄ att i tvÄ av de 15 fall har rÀtten tagit hÀnsyn till rÀttspraxisen och avslagit ansökan om tvÄngsvÄrd.

As background for this study stands the debate and discussion in the society around the tablet as a pedagogical tool in preschool. The purpose of this study is to obtain and analyze 69 preschool teachers? opinions about the tablet?s introduction and use in preschool. The study also investigates the preschool teachers? opinions about their mission for multimedia and technology in the preschool curriculum, Lpfö 98, reviderad 2010.

VĂ„r frĂ„gestĂ€llning under arbetet var hur mediernas gestaltning av psykvĂ„rden förĂ€ndrats 1995/1996 (period 1) jĂ€mfört med 2010/2011 (period 2). FörĂ€ndringen som vi ville ta reda pĂ„ var angĂ„ende gestaltning, vilka som fĂ„r komma till tals och om en rikstĂ€ckande tidning skiljer sig frĂ„n en mer regional tidning. Även om kvinnliga och manliga journalister gestaltar olika. Vi valde 120 artiklar frĂ„n Dagens Nyheter (DN), Aftonbladet (AB) och Helsingborgs Dagblad (HD). 20 artiklar per tidning och jĂ€mförelsepunkt.

Medlemskapet i EU har fÄtt effekter pÄ den direkta beskattningens omrÄde dÄ internrÀttsliga skatteregler mÄste utformas i enlighet med EUF-fördraget. Icke-bosatta som tillfÀlligt arbetar i Sverige beskattas enligt en definitiv kÀllskatt i SINK eller A-SINK. Beskattning sker pÄ bruttoinkomsten, kostnadsavdrag medges inte. Vidare medges inte heller avdrag som Àr kopplade till den skattskyldiges personliga förhÄllanden.Mot bakgrund av EUDs praxis faststÀlldes SINK och A-SINK vara oförenliga med de fria rörligheterna i fördraget. Oförenligheten bestod i den diskriminering som uppstod dÄ en icke-bosatt beskattades hÄrdare Àn en bosatt person i motsvarande situation.

Presstödet verkar för att frÀmja mÄngfalden inom den svenska dagspressen. De krav som stÀlls för att fÄ presstöd handlar om struktur, inte om Äsiktsförmedling. Dock fÄr ett specifikt intresseomrÄde inte ta upp mer Àn 50 procent av innehÄllet. Nationell Idag Àr den enda tidningen med uttalad invandringskritisk profil som fÄr presstöd. Tidningen Àr tÀtt sammankopplad med det högerextrema nationalistiska partiet Nationaldemokraterna och ger i sitt innehÄll uttryck för partiets Äsikter.