Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Uppsatsen beskriver och analyserar R.M. Matthiesens arbete som fängelsepredikant i Härnösands cellfängelse under hans verksamhetsperiod 1875-1887. Källmaterialet är hämtat från Matthiesens årsrapporter och dagjournaler till Fångvårdsstyrelsen samt befintlig forskning. Bakgrunden till valet av uppsatsämne är den fängelsereform som genomfördes under 1800-talets mitt. Den baserades på kristna värderingar, med en stark övertygelse till människans förmåga att förändras och utvecklas.

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

I detta examensarbete undersöks skrivuppgifter i tre läromedel: Svenska impulser 1 (2008) som används i Svenska kurs 1, Språkporten- Svenska som andraspråk 123 (2012) menad att användas i Svenska som andraspråk i kurs 1, 2 och 3 och ?lqr?a ?l?rab?? (2013) som används i Arabiska som modersmål i kurs 1. Syftet med studien är att synliggöra läromedlens skrivideologier och vilka förutsättningar som dessa ger för elevers skriftspråksutveckling samt vilken kunskapssyn som konstrueras utifrån skrivuppgifterna och hur det vidare konstruerar den avsedda målgruppen. I studien har läromedlens skrivuppgifter delats in i olika skrivuppgifts kategorier där exempel på skrivuppgifter från varje skrivuppgifts kategori har presenterats och analyserats mot bakgrund av Roz Ivani?s modell över språksyn och hennes skriv- och inlärningsdiskurser. Studieresultaten uppvisar att Svenska impulser 1, Språkporten - Svenska som andraspråk 123 och ?lqr?a ?l?rab?? ger olika förutsättningar för skriftspråksutveckling och att det konstrueras en reproducerande kunskapssyn i merparten av läromedlens skrivuppgifter, vilken framställer läromedlens målgrupper som objekt snarare än subjekt i sin inlärning och tilldelar de olika färdigheter och språkkunskaper..

I denna studie analyseras vilken ämnessyn som kommer till uttryck i kursplaner i svenska utgivna mellan år 1962 och 2011. Detta görs genom två separata delstudier. Den ena delstudien kategoriserar kursplanernas formuleringar utifrån utbildningsfiolosofierna essentialism, perennialism, progressivism och rekonstruktivism. Den andra delstudien utgår istället från svenskämnesuppfattningarna svenska som färdighetsämne, svenska som litteraturhistoriskt bildningsämne, svenska som erfarenhetspedagogiskt ämne samt svenska som personlig utveckling.Analysen visar hur synen på svenskämnet förändrats över tid då utvecklingen inom utbildningsfilosofier gått från en essentialistisk syn i Lgr 62 och Lgr 69, via en rekonstruktivistisk ämnessyn i Lgr 80, genom en mer inkonsekvent syn på svenskämnet i Lpo 94 och slutligen åter till en progressivistisk syn på svenskämnet i Lgr 11. Analysen utifrån svenskämnesuppfattningar visar hur ämnessynen gått från att handla främst om ett färdighetsämne i Lgr 62 och Lgr 69, till att markant skifta till ett erfarenhetspedagogiskt ämne i Lgr 80, via en jämn blandning av ämnesuppfattningarna i Lpo 94 tillbaka till ett mer erfarenhetspedagogiskt ämne i Lgr 11.Ämnessynerna som kommer till uttryck i kursplanerna i svenska har alltså varierat kraftigt över tid.

Cyborgen, en samansättning av orden cybernetik och organism, en gestalt vars innebörd bör ses som mer än en fiktiv gestaltning. Cyborgen är idag enligt forskare och filosofer en samhällelig verklighet och dess inverkan på individen är mycket större än vi tror. Det här kandidatarbetet undersöker vad som definierar en cyborg, med stöd ifrån forskning och filosofin summeras tankar och synsätt för att få en mer definitiv bild av begreppet. Arbetet studerar även hur den sociala kontexten kan komma att förvrängas när tekniken letar sig in i den köttsliga kroppen. De resultat och insikter arbetet resulterat i sammanfattas och står som grund för en gestaltning vars mål har varit att kategorisera öppen data från individer med inbyggda Rfid-chip, en diskussion av begreppet och dess innebörd sammanfattas i en resultatdel för att få en bred bild av cyborgen som helhet.

År 2005 inleddes förhandlingar med Turkiet gällande medlemskap i Europeiska Unionen, detta efter en synnerligen lång process av anpassningar från den turkiska sidan. I den svenska riksdagen jublades det från höger till vänster då man enligt egen utsago länge varit en förkämpe för Turkiets inkorporering i den europeiska gemenskapen. Slutligen skulle Turkiet, detta stora muslimska land i öst en gång ansett som ett av de största hoten mot Västerlandet bli en del av detsamma; men kan man i realiteten bli det? Ser Västerlandet i allmänhet och Sverige i synnerhet verkligen på Turkiet som på vilket annat land som helst, eller bär orden inom diskursen på djupt rotade föreställningar om landet? Det är detta som studien utifrån ett teoretiskt ramverk bestående av Edward Saids Orientalism och den postkoloniala teoribildningen ämnar behandla; kan man i den svenska politiska diskursen kring Turkiet finna spår av föreställningar hemmahörande i kolonialismen och orientalismen?Turkiet har inte ett lika tydligt kolonialt förflutet som många andra länder; inte heller har Sverige någon djupt gående historia av kolonialism på det direkta viset. Att då applicera teorier tydligt förknippade med och sprungna ur kolonialismen som maktfenomen på dessa länder kan te sig något avigt; denna uppsats menar motsatsen.

Det har skett en ökning av egna märkesvaror (EMV) på den svenska livsmedelsbraschen och de tar upp allt större plats i butikerna. De marknadsledande detaljisterna, ICA, Coop, Axfood och Bergendahls, har utvecklat och etablerat starka egna varumärken som står i dirket konkurrens till producenternas och det gäller för producentmärken, så som Findus, AXA och Findus att utmärka sig på marknaden.Syftet med uppsaten är att klarlägga hur producerande företag positionerar och differentierar sig i förhållande till detaljisters egna märkesvaror på den svenska livsmedelsmarknaden. Vidare syfter uppsatsen till att analysera på vilka sätt producerande företag arbetar med varumärkesidentitet och varumärkesportföljer. I anslytning till syftet har följande frågeställning formulerats; Vad karaktäriserar, inom den svenska livsmedelsmarkaden, producerande företags arbete för att bemöta konkurrensen från detaljisters egna märkesvaror?  .

Syftet med denna undersökning är att studera gymnasieelevers attityd till ämnena svenska och svenska som andraspråk. Om dessa elever tycker att ämnena är jämlika studeras också. Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkät där eleverna besvarade frågor om attityd och inställning till påståenden som berörde de båda ämnena. Studies resultat visar att eleverna har en relativt positiv attityd till det egna ämnet, trots att många av eleverna vill se ett gemensamt svenskämne för alla elever oavsett modersmål. Vidare speglar resultatet att majoriteten av informanterna inte anser ämnena svenska och svenska som andraspråk vara jämlika..

SyfteSyftet med denna studie är att förklara hur auktoriserade revisorer upplever att de senaste förändringarna inom revisionsbranschen påverkat samhällsnyttan av revision.Metod En kvantitativ undersökning genomfördes via en elektronisk enkät som skickades ut till svenska auktoriserade revisorer, varpå en statistisk analys av 130 svar var möjlig.Resultat Resultatet visade att medlemmarna av den svenska revisorsprofessionen är enade. Revisorer identifierar sig både professionellt och organisatoriskt. Svenska revisorer upplever att rådgivning är positivt för samhällsnyttan, de upplever även att ISA har en positiv inverkan på samhällsnyttan. Äldre revisorer är dock negativa till internationella regelverk. En stark revisorsidentitet visade sig vara avgörande för uppfattningen om förändring ökar eller minskar samhällsnyttan.Praktiskt bidrag och sociala aspekter Studien har visat att professionell identitet och organisatorisk identitet kan mätas som ett samlat begrepp, kallat revisorsidentitet.

Syftet har varit att utreda begreppet ?barnets bästa? och förklara vilken svårighet dessa ord har i vår lagstiftning. Analysen har till största del inriktats på barnets bästa vid föräldrars tvister, och efterföljande beslut om vårdnad, boende och umgänge. Arbetet har följt traditionell juridisk metod genom att relevant rättsinformation har tagits fram och sedan tillämpas på frågeställningarna genom en ingående tolkning för att komma till en slutsats. Tolkningen av olika skrivningar i lagtext och andra styrande dokument sker olika hos myndigheter vilket har belysts och visar på svårigheten att nå rätt svar i det enskilda fallet.

Uppsatsen är en komparativ studie av konfliktlösningen i Indonesiens provinser Aceh och West Papua. Att förstå och förklara de likartade fallens olika utslag i konfliktlösning har varit huvudsyftet med studien, då Aceh idag uppnått fred medan Papua är mycket oroligt trots likartade försök från regeringens sida till konfliktlösning i provinserna. Ytterligare syften har varit att applicera lärdomar från Aceh attraktiva för Papua, liksom att generellt kunna identifiera svagheter och styrkor i konfliktlösning. Human needs -teorin har utgjort det teoretiska ramverket med fokus på mänskliga behov som säkerhet, identitet, erkännande och politiskt deltagande, vilka bör vara föremål för konfliktlösningen, samt vikten av en medlande tredje part. Special Autonomy Law applicerades på provinserna 2001 utan större framgång delvis, p.g.a.

Bakgrund: Ohälsosamma levnadsvanor är ett folkhälsoproblem och står för en femtedel av den totala sjukdomsbördan i Sverige. Var annan kvinna och var tredje man i åldrarna 16-84 år rapporterar att de inte har några ohälsosamma levnadsvanor. (Socialstyrelsen, 2011; Folkhälsomyndigheten, 2014). De flesta distriktssköterskor och sjuksköterskor i den svenska primärvården tycker att det är viktigt att arbeta med patienternas levnadsvanor, de tycker även att arbetet behöver utvecklas (Kardakis, Weinehall, Jerdén, Nyström & Johansson, 2013).Syfte: Att undersöka i vilken utsträckning distriktssköterskor och sjuksköterskor arbetar med rådgivning om levnadsvanor till patienter i primärvården. Syftet är också att undersöka hur de skulle vilja arbeta, vilken kunskap de tycker sig ha och om de anser att de behöver ytterligare kunskap om rådgivning kring levnadsvanor.Metod: En totalundersökning gjordes där samtliga distriktssköterskor och sjuksköterskor verksamma inom primärvårdens vårdcentraler i föreliggande landsting inkluderades i studien.

Vårt syfte med detta examensarbete har varit att undersöka på vilket sätt man anpassar organisation och undervisning i svenskämnet utifrån andraspråkselevers särskilda behov. Som grund för vår undersökning valde vi att genomföra observationer och intervjuer på två skolor i Malmö. Vårt insamlade material diskuterade vi sedan utifrån den forskning och de styrdokument som vi bedömde vara relevanta. Våra forskningsfrågor var: ? Hur är svenskundervisningen organiserad för elever med annat modersmål än svenska? ? Hur bedömer man elevers behov av undervisning i SV respektive SVA? ? Hur förhåller sig undervisningen till styrdokumenten och centrala begrepp inom andraspråksforskning? Vårt resultat har visat att lärare som undervisar elever med annat modersmål än svenska är behjälpta av en tydlig organisation, en hög medvetenhet kring, samt levande pedagogiska diskussioner om andraspråksutveckling.

Examensarbetet utgår från fyra pedagoger i skolår 5 och deras sammanlagt 74 elever för att ge en bild av hur pedagoger ser på undervisningen i svenska som andraspråk samt undervisningen av andraspråkselever.Enkätundersökningarna jämförs med skolverkets kursplan för svenska som andraspråk, Läroplanen (Lp0 94) och övrig forskning kring ämnet.De medverkande pedagogerna visar på en medvetenhet kring andraspråksinlärning och olika faktorer, däribland modersmålsundervisningen, som påverkar denna. Undersökningen ger även indikationer på att pedagoger har en syn på undervisningen i svenska som andraspråk som ett ämne som kräver mer arbete i sin helhet och på individuell nivå med varje elev..