Kategorierna barn och förälder är intimt sammanbundna: när föräldrar talar om barn så talar de även om sitt föräldraskap. Syftet med denna uppsats är att undersöka idéer kring görandet av gott föräldraskap med kategorin barn som resurs. Studien vilar på ett diskursivt perspektiv där tyngdpunkten främst lutar mot Foucaults idéer kring makt och styrning. Det insamlade materialet består av observation och transkriberat material från två föräldramöten, två föräldragrupper och fyra enskilda intervjuer. Föräldrarna i studien berättar om sitt goda föräldraskap på olika sätt.

Denna studie intar ett perspektiv mellan de två motsatsparterna social konstruktion och en individualistisk syn på individers konstruktion av sig och sin värld. Begreppet existentiellkonstruktivism hänvisar till att omgivningen alltid gör intryck på individen men att den yttre världen först måste filtreras genom individen för att ha en inverkan på bilden individen skapar sig av sig själv och världen. Vår neomoderna tidsålder har en säregen inverkan på denna relation mellan omvärlden och individen och ökar tendensen för individer att infinna sig i tilldelade identiteter. Institutioner spela här en stor roll. Utifrån denna tes ska denna studie se på vilka värderingar som Malmö Stads integrationsarbete går in i arbetet med sina objekt, det vill säga invandrare.

Drömmen om att resa utanför det egna landets gränser och upptäcka andra länder och kulturer blir allt vanligare och möjliggörs i och med allt billigare flygbiljetter. I och med detta har även backpackingresor tenderat att öka de senaste decennierna och har även kommit att bli något av ett socialt fenomen i Sverige. Uppsatsen berör fenomenet backpacking och vad en backpackingresa har för betydelse för identitetsskapandet hos den enskilde individen. Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida en backpackingresa motsvaras av en inre resa hos individen. Backpacking är sedan tidigare utforskat inom andra discipliner och uppsatsen önskar bidra till forskningsområdet med ett socialpsykologiskt perspektiv.

En av de viktigaste utvecklingstendenserna i det senmoderna samhället är en mycket långt gången individualisering. Denna utveckling tycks å ena sidan ha medfört en hög grad frihet och självbestämmande men den har å andra sidan också kritiserats för att leda till en kollektiv flykt från ansvar. I ljuset av detta har det förts en diskussion kring möjligheten av en ny förståelse av fenomenet ansvar. Flera tänkare har på olika sätt gestaltat en möjlig förståelse av ansvar som att `svara an´ alltså det outtalade kravet av att ta ansvar för sitt uppträdande i interaktion med andra då människans blotta närvaro ger svar hos Den Andre. Denna studies syfte är att undersöka hur människa i det senmoderna samhället upplever fenomenet ansvar.

Målet med uppsatsen är att jämföra likheter och skillnader i gestaltningen av främlingskap i Ivar Lo- Johanssons roman Kungsgatan och i Theodor Kallifatides roman Utlänningar. Uppsatsen jämför förhållandet mellan stad och land i Kungsgatan med förhållandet mellan hemland och nytt land i Utlänningar. Socialpsykologiska perspektiv på främlingskap, identitet och acklimatisering i kombination med litteraturteoretiska begrepp från postkolonial litteraturteori används för att undersöka hur romanerna fiktivt gestaltar uppbrotts- och acklimatiseringsprocesser. Analysen indelas i förhållandet mellan stad/land och hemland/nytt land, kvinnans dubbla främlingskap, språkets inverkan på identiteten samt individens förmåga eller oförmåga att anpassa sig till en ny miljö. Det skildrade främlingskapets anknytning till en ny dubbel identitet analyseras för att tolka karaktärernas hantering av främlingskapet.

Redan vid tidig ålder börjar människan att bearbeta språket och vi utvecklar det genom att använda alla våra sinnen samt i rika kommunikations världar. Syftet med studien är att belysa vad fem förskollärare har för erfarenheter och strategier om och hur tecken som stöd är ett hjälpmedel för barnets språkutveckling. Då alla barn utvecklas i olika nivåer, det vill säga att en del barn lär sig att tala tidigt i livet medan andra barn tar tid på sig. Därför behövs olika hjälpmedel och även kunskaper hos de vuxna för att kunna möta alla barns olika men ändå unika behov. Som metod till denna studie har vi använt oss av en kvalitativ undersökning då vi har intervjuat fem förskollärare med hjälp av ljudinspelning.

Syfte: Studiens syfte var att ur ett etiskt perspektiv belysa hur psykiatrisjuksköterskan skapar en relation med patienten i en hotfull situation. Metod: En empirisk studie med kvalitativ ansats. Öppna intervjuer med fyra psykiatrisjuksköterskor låg till grund för innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Analysen resulterade i fyra teman vilka är Sjuksköterskan som professionell vårdare, Sjuksköterskan som patientens advokat, Det hotfulla mötet och Det motsättningsfulla mötet. Slutsats: Psykiatrisjuksköterskan skapar en relation med patienten i en hotfull situation, förklarad med hjälp av Lévinas etik, genom att bli djupt påverkad av medlidande och sorg över patientens öde, genom att med sitt bestående ansvar ta initiativ att närma sig patienten i lyssnande och tillit, genom att i detta lyssnande få stöd av arbetsgruppen, för att utvidga ansvarstagandet i relation till patienten, Den Andre och genom att, när tvång används, vara övertygad om att det är för patientens bästa.

Denna studie syftar till att förstå de före detta kriminellas problematik relaterat till stigmatiseringsprocessen. Studien vill bidra med en förståelse till hur före detta kriminella upplever den stigmatisering som finns i samhället. Frågeställningarna bygger kring stigmatiseringsprocessen och behandlar områden på organisatorisk, social och teknisk nivå av denna process. Den organisatoriska nivån hanterar de samhälleliga organisationer som bidrar till utanförskapet. Den sociala nivån beskriver de sociala relationerna som är av betydelse för integreringen.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Känslan av att ha förlorat ett bröst kan vara svår för kvinnan att bearbeta, på grund av att kvinnobröstet anses vara det absolut feminina. Sjuksköterskans bemötande är av betydelse för hur kvinnan hanterar situationen. En god kommunikation är en del i vårdandet för att kunna ge den informationen kvinnan önskar och behöver. syftet med studien var att belysa sjuksköterskans bemötande av kvinnor med förändrad kroppsbild på grund av förlust av bröst i samband med bröstcancer.

I "Myten som argumentationsbas" har jag utgått från de perspektiv som finns inom den retoriska kunskapstraditionen. Utifrån dessa perspektiv har jag sökt svar på frågeställningen: Hur övertygar man någon som ser världen på ett annat sätt?Studien resulterade i en modell för övertygande som fokuserar på etablerandet av en gemensam argumentationsbas mellan retorn och Den Andre. I samband med bearbetningen av denna modell prövade jag om Roland Barthes idé om myten kunde användas för att ge en fördjupad förståelse för vad en retorisk argumentationsbas är. Svaret på den frågeställningen blev ett tydligt: Ja.Barthes teori om myten stämde väl överens med den retoriska kunskapstraditionen, dess teoretiska grund kunde bidra till en förbättrad förståelse av enskilda övertygandeprocesser och teorin visade dessutom på möjliga retoriska strategier för att övertyga en person som ser världen på ett annat sätt.Utöver detta kunde jag även visa hur myten fungerade som ett komplement till det etablerade retoriska begreppet doxa.

Abstract   Cinematic time is the most complex of all: it is composed of public time (clock), personal time (experienced) and in addition, it can run backwards, be contingent, stored and (re)created. The present study examines some aspects of cinematic time, with special reference to the instant, the moment and the present. The strictly defined instant or moment does not exist. It is a passage between the past and the future and it is impossible to record on film or a photograph. One example is the moment of death, which is an abstraction with zero duration.

Bräckt vatten smakar som tårar ? En studie baserad på upplevelser inom Socialförvaltningen i Halmstad kommun beträffande hedersrelaterat våld och förtryck.Syftet med studien är att undersöka hur Socialförvaltningen i Halmstad arbetar med hedersfrågor. Vi vill fånga de olika aktörernas upplevelse och förståelse av fenomenet hedersrelaterat våld och förtryck.Studien är baserad på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och resultatet är analyserat med hjälp utav teorierna Intersektionalitet, Postkolonial teori och den Mångkulturella triaden.Resultaten visar på att det finns en ambivalens kring hur intervjupersonerna väljer att definiera hedersrelaterat våld och förtryck och att detta dels bygger på att de är präglade av postkoloniala tankar om ?Den Andre? och dels att de i större utsträckning anammat ett intersektionellt tänkande genom vilket man förstår fenomenet hedersrelaterat våld och förtryck ur variabler såsom kön, klass och etnicitet. Inom Socialförvaltningen i Halmstad urskiljs inte ?hedersrelaterat våld? som en egen kategori från ?våld i nära relationer?.

Studien bygger på semistrukturerade kvalitativa intervjuer med 14 tjejer som går på Porthälla gymnasium i Partille kommun och som läsåret 2008-2009 var med i organisationen Systerskap. Systerskap är ett samverkansprojekt mellan Ungdomsmottagningen i Partille kommun, högstadieskolorna i Partille kommun och Porthälla gymnasium med syfte att stärka unga tjejer genom att de får komma samma i grupp och utvecklas och samarbeta. Gymnasietjejerna leder i par en tjejgrupp med högstadietjejer på ca 10 deltagare och har träffar där relevanta ämnen för de yngre tjejerna tas upp. Huvudsyftet med studien är att fånga tjejgruppsledarnas upplevelse av att vara unga kvinnliga ledare men även hur de upplevde sitt delade ledarskap. Jag har i detta arbete använt mig av det socialkonstruktionistiska perspektivet och även begrepp som in-grupp/ut-grupp, Thomasteoremet, den generaliserade andre, självuppfyllande profetia och tre olika ledarskapsteorier som situationsanpassat ledarskap, transformativt ledarskap och egenskapssynsättet.

The motivation for this thesis lies in the knowledge that there is a crucial information need amongst LGBTQ-persons wanting to read fiction related to LGBTQ in order to strengthen their own identity. This particular information need regarding identification has been said to be more central within LGBTQ-communities than within other user groups, largely because they represent a marginalized group in society. Critical feminists, such as Hope A. Olson, have proved that knowledge organization based on systems of subject representation in fact may lead to further marginalization and exclusion of already marginalized groups. Therefore, the aim of this thesis is to compare subject representation and social tagging as methods of organizing LGBTQ-fiction.

BAKGRUND:I förskolans verksamhet uppstår det nästan dagligen konflikter. Det innebär att pedagogenstillvägagångssätt samt syn på konflikter spelar en viktig roll för hur problemen blir lösta.Olika författares åsikter om konflikter och konflikthantering lyfts fram men även tidigareforskning som gjorts angående hur pedagoger och barn hanterar konflikter. Studien har sinutgångspunkt i det sociokulturella perspektivet som bland annat innebär att barn lär ochutvecklas i samspel med andra samt i det sammanhang som de befinner sig i.SYFTE:Syftet med vår undersökning är att studera hur pedagoger i förskolan hanterar de konfliktersom uppstår mellan barnen.METOD:Den här studien inspirerades av den etnografiska ansatsen. Fyra pedagoger har observeratsoch intervjuats. Den observationsmetod som användes i undersökningen var ?Criticalincidents?.