Uppsatsens syfte är att studera bilden av den romersk katolska kyrkan från det protestantiska perspektivet i Sverige. Historiskt har den protestantiska bilden sedan reformationen betraktat romersk katolska kyrkan antingen som hotfull eller främmande.Uppsatsens primärmaterial består av ett representativt urval av svensk kristen press, med olika Svenskkyrkliga riktningar samt de större frikyrkliga samfunden som avsändare. Avgränsningen är förlagd till år 1962-1966, och följer Andra Vatikankonciliets pågående.Uppsatsens resultat uppvisar flera olika uttryck. Bilden av Andra Vatikankonciliet och romersk katolska kyrkan betraktades relativt positivt i delar av de svenskkyrkliga tidningar, medan uttrycken var generellt negativa i frikyrklig press. Enstaka tendenser vittnar även om att historiska uppfattningar av en hotfull romersk katolsk kyrka var fortsatt närvarande under Andra Vatikankonciliets pågående.

Syftet med denna uppsats är att utifrån idéerna i konfirmandmaterialet Det andra landet hitta ett sätt att arbeta kring liknande tankar i en icke-konfessionell religionsundervisning i grundskolans senare år eller gymnasiet. Det innebär att uppsatsens fokus ligger vid metod och didaktik. Uppsatsen utgörs av två delar, en teoridel med en genomgång av de teorietiska grunderna för ett didaktiskt arbete samt en praktisk del som redogör för upplägget i Det andra landet och hur detta skulle kunna föras över i skolans värld, då kallad Den Andra världen. Tanken utgår från att eleven gör en resa genom olika landskap och där får besöka platser och träffa personer som är relevanta för undervisningen. Undervisningspassen, varav några finns beskrivna i uppsatsen, försöker utgå ifrån ett varierat lärande med grund i såväl upplevelsebaserat lärande, problembaserade undervisningsformer som i dialogbaserat lärande.

Många yngre barn tillbringar en stor del av sin barndom på förskolan. Där träffar de nya kamrater och genom lek och samspel med dem skapas nya sociala relationer. Vissa barn kan vara väldigt intresserade av att träffa nya kompisar medan andra kan ha svårt att acceptera att dela med sig både pedagogen och leksakerna med de nya barnen. Forskaren Marita Lindahl har studerat småbarns vistelse på förskolan och har kommit fram till bland annat att barnen fokuserar och iakttar andra barns agerande i början av förskolevistelsen men kan även hålla avstånd från alla lekar tills de har skapat förtroende till alla på avdelningen. Psykologen Elin Michelsén anser att barn som får positiva erfarenheter av samspel med andra barn fortsätter att söka sig till andra barn.

Denna uppsats kretsar kring andra satsen ur Sergei Prokofievs bero?mda verk Piano Sonata 7, Op 83. Syftet a?r att utforska Prokofievs sinne fo?r musikalisk form, samt att reflektera kring varfo?r hans musik var banbrytande genom att studera stycket fra?n ett nytt perspektiv. Jag har tidigare sja?lv spelat hela sonaten och djupdyker nu mer teoretiskt i verket fo?r att hitta nya infallsvinklar..

Den här Uppstatsen undersöker hur ?media? kan överföra stigmatiserande rumsliga representationer av bostadsområden. Det område som denna studie fokuserar på är stadsdelen Gottsunda i Uppsala, där artiklar publicerade av Upsala Nya Tidning analyseras. Studiens syfte är att undersöka och analysera de mediala diskurser som finns kring Gottsunda, hur dessa påverkar den generella bilden samt i vilken grad detta kan bidra till rumslig stigmatisering av området. Detta görs utifrån en socialkonstruktivistisk ansats där kritisk diskursanalys används som metod för att analysera artiklar relaterade till Gottsunda.

Under de senaste tio åren har förekomsten av kränkningar online ökat,både för dem som utsätts och utsätter andra för kränkningar online.Syftet med denna studie var att undersöka om självkänsla ochkänslolösa/känslokalla personlighetsdrag kan associeras med dem somutsätts, utsätter eller både utsätts och utsätter andra för kränkningaronline. Syftet var även att undersöka om det finns ett samband mellan attbli utsatt och utsätta någon annan för kränkningar online. För attundersöka detta användes en enkät med sammanlagt 42 frågor ochpåståenden om känslolösa/känslokalla personlighetsdrag, självkänslaoch huruvida de blivit kränkta eller kränkt någon annan online. Urvaletbestod av 99 gymnasieungdomar, varav 41 unga män och 57 ungakvinnor, i åldrarna 16-20 år. Resultaten visade signifikanta sambandmellan självkänsla och känslokalla/känslolösa personlighetsdrag samt desom utsätter och själva blir utsatta för kränkningar online.

Uppsatsen undersöker hur bildmagasinet Se valde att porträttera den svenska identiteten under andra världskriget, genom att analysera bilderna i tidskriften med hjälp av Mral och Olinders bok Bildens retorik i journalistiken, boken behandlar fotografiers roll i journalistiken och presenterar relevanta begrepp för bildanalys. Återkopplingen till den svenska identiteten har undersökts utifrån Gaunt, Löfgren och Fazlhashemis begreppshantering om nationell identitet. Gaunt och Löfgren går i boken Myter om svensken igenom hur de svenska kulturella värderingarna föds, var de kommer ifrån och vad de egentligen betyder. I antalogin Sverige och de andra visar Fazlhashemi hur man porträtterar andra kulturer genom att ställa den i motsats till sin egen kultur. Det material av Se som uppsatsen bygger på är årgångarna 1939, 1942 samt 1944-1945, det vill säga under upprustningen, krigets mitt och slutligen det sista krigsåret.

Jeanine Basingers bok The World War II Combat Film presenterar en annars väldigt oupmärksammad genre, den amerikanska Andra Världskrigs-stridsfilmen. Utifrån den mall som Basinger beskriver i boken har jag här diskuterat och analyserat hur Saving Private Ryan håller sig till mallen som skapats av tidigare stridsfilmer. Mallen består i korthet av en mängd element som används genomgående i genren; såsom gruppen, hjälten, målet och fienden. Dessa element förekommer från den första andra världskrigs-stridsfilmen Bataan från 1943 och har konsoliderats och utvecklats sedan dess. Slutsatsen blir att även om SPR blivit känd som en nydanande och orginell film så är håller den sig nästan slaviskt till mallen, det enda som möjligt kan skilja den lite från andra filmer i genren är det ursprungliga målet, det är inte vanligt att ha ett såpass politiskt inkorrekt mål som att rädda en enda man..

Jeanine Basingers bok The World War II Combat Film presenterar en annars väldigt oupmärksammad genre, den amerikanska Andra Världskrigs-stridsfilmen. Utifrån den mall som Basinger beskriver i boken har jag här diskuterat och analyserat hur Saving Private Ryan håller sig till mallen som skapats av tidigare stridsfilmer. Mallen består i korthet av en mängd element som används genomgående i genren; såsom gruppen, hjälten, målet och fienden. Dessa element förekommer från den första andra världskrigs-stridsfilmen Bataan från 1943 och har konsoliderats och utvecklats sedan dess. Slutsatsen blir att även om SPR blivit känd som en nydanande och orginell film så är håller den sig nästan slaviskt till mallen, det enda som möjligt kan skilja den lite från andra filmer i genren är det ursprungliga målet, det är inte vanligt att ha ett såpass politiskt inkorrekt mål som att rädda en enda man..

Den 7 oktober 2001 startade kriget i Afghanistan, en konflikt som idag har pågått i nästan 12 år. Målet med operationen var att driva den talibanska ledningen från makten, samt att tillfångata Usama bin Ladin och andra ledare inom al-Qaida och därmed få ett slut på den säkra tillflyktsort som al-Qaida och andra terroristgrupper haft i Afghanistan.Corum och Johnson är två militärteoretiker som har forskat inom användandet av luftmakt i irreguljära konflikter. Dessa två har i sin bok Airpower in Small Wars formulerat 11 lärdomar som de anser att man bör ha i beaktning då man använder luftmakt i irreguljära konflikter. Fem av dessa lärdomar går att applicera direkt vid en analys på stridsflygsfunktionen, medan de andra sex behandlar områden som strategi, lufttransport och utbildning.I analysen framkommer det att vissa av dessa fem lärdomar går till stor del att skönja i hur stridsflyget har använts i kriget i Afghanistan, medan andra har tillämpats i mindre omfattning. De två punkter där utvecklingspotentialen bedöms vara hög avseende nyttjandet av stridsflyget är inom Undvika civila offer samt Använda markmålsoperationer vid konventionell krigföring.

Syftet med arbetet var att genom praktiskt musicerande undersöka skillnader och likheter mellan olika brassinstrument ur mitt perspektiv som trumpetare. Frågeställningar jag utgick från var: - Vilka svårigheter stöter jag på som trumpetare när jag spelar andra brassinstrument? - Hur kan jag komma förbi de eventuella svårigheterna? - Vilka kunskaper har jag som trumpetare nytta av när jag spelar andra brassinstrument? - Hur påverkas mitt trumpetspel av att jag spelar andra brassinstrument?Arbetet är avgränsat till instrumenten trumpet, valthorn, trombon och tuba. Jag har övat på och spelat in ett ensemblestycke för brasskvartett samt fyra solostycken, ett för varje instrument. Jag har även intervjuat tre musiker som spelar flera brassinstrument om deras erfarenheter i ämnet.Jag kom fram till att det viktigaste när jag spelar andra brassinstrument egentligen inte handlar om speltekniken på instrumenten utan mer om musikaliteten och hur jag vill att det ska låta när jag spelar.

Vårt syfte med detta examensarbete har varit att undersöka hur modersmålsunder-visningen är utformad och hur modersmålslärare och elever uppfattar modersmålsunder-visningens utformning och betydelse för kunskapsutveckling i andra skolämnen. Som underlag till vår undersökning har vi genomfört observationer och intervjuer med fyra modersmålslärare och deras elever på två skolor i Malmö. Resultatet analyserades och diskuterades utifrån relevanta teorier för vår undersökning. För att uppnå vårt syfte ställde vi följande frågor: 1. Hur bedrivs modersmålsundervisningen? 2. Hur planerar lärarna sin undervisning? 3. Vilken funktion anser lärarna att modersmålsundervisningen har för elevernas lärande i andra skolämnen? 4. Vilken koppling gör eleverna mellan modersmålsundervisningen och lärandet i andra skolämnen? Vårt resultat har visat att de modersmålslärare, som är bekanta med och följer kursplanen för modersmål är mer medvetna om vilken stor roll modersmåls-undervisningen har för elevernas kunskapsutveckling i andra skolämnen, samt vilka positiva effekter detta kan föra med sig.

Med utgångspunkt att självskadebeteende är ett internaliserat problem är syftet med studien att i en ungdomspopulation undersöka om självskadebeteende även är länkat till externaliserade problem. Vi undersöker även om självskadebeteende hänger samman med att i olika miljöer utsättas och utsätta andra för negativa beteenden. Studien använder redan insamlade data i forskningsprojekt kallat - ?Sju Skolor?: Center for Developmental Research (CDR). Data samlades in från 1478 högstadieelever.

Syftet med arbetet är att undersöka hur stor plats kvinnor och män samt andra länder än Sverige har fått i historieläroböcker och historieundervisningen för grundskolans tidigare år. Vi undersökte böcker från fyra olika årtionden, 1960-, -70, -80 och 2000- talet. En viktig del av undersökningen blev att titta på hur ofta de olika läroböckerna tog upp pronomen som syftade på kvinnor och hur många gånger det förekom pronomen som syftade på män. På samma gång ville vi se hur de olika könen framställs och om där finns någon skillnad dem emellan. I undersökningen kring andra länder ville vi få fram hur ofta de togs upp och i vilka sammanhang detta sker.

Syftet med uppsatsen är att belysa hur en individs liv kan påverkas av att växa upp med en missbrukande förälder. Utifrån en socialpsykologisk synvinkel undersöktes sambanden mellan intervjupersonernas uppväxt, deras sj?älvkänsla och de sociala relationer de har idag. Vår huvudsakliga frågeställning var ?Hur påverkas en människa av att växa upp med missbrukande föräldrar och kan den individen bli till en icke avvikande samhällsmedborgare?? De åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer som uppsatsen baseras på analyserades med grundläggande teorier från socialpsykologin.