Syftet med min uppsats är att undersöka hur lärare ser på behovet av utbildning i svenska som andraspråk samt undersöka vilka faktorer som påverkar språkinlärningen. Jag har valt att intervjua två verksamma lärare med lång erfarenhet av andraspråksundervisning. Mina informanter är överens om att trygghet är grunden för språkutveckling i ett undervisningsperspektiv. De betonar att i ett klassrum där det finns goda möjligheter för interaktion, aktiv produktion av muntlig och skriftligt språk i meningsfulla sammanhang, där skapas förutsättningar. Det ligger helt i linje med aktuell forskning.Enligt forskningen är lärarnas utbildning en påverkansfaktor när det gäller elevernas resultat.

Sveriges Television kallar sig en TV i allmänhetens tjänst och har en erkänd roll som viktig aktör i den svenska demokratin. I sin roll som public service-företag har SVT en mängd uppgifter att fylla genom sitt programutbud. Public service uppgifter som alla tillsammans skall främja ett demokratiskt samhälle. I takt med att medielandskapet och samhället har förändrats så står SVT:s ar-bete med dessa uppgifter och mål inför nya utmaningar. Vi har i denna upp-sats anammat teorin om att TV-utbudet för public service idag börjat efterlikna de mer nöjesanpassade TV-kanalerna i fråga om programutbud.

Detta arbete utgör en första del av ett forskningsprojekt vars intentioner är att synliggöra och öka kunskapen om SFI (svenska för invandrare) och SVA (svenska som andraspråk). Studien är kopplad till min egen arbetsplats. Intentionen med detta projekt är att beskriva och analysera både process och innehåll i en gemensam kunskapsutveckling i en forskningscirkel.Projektet fokuserar i första hand på kulturmöten, livsåskådning och livsfrågeperspektiv samt olika livssituationer. Dessa betraktas huvudsakligen utifrån de medverkande lärarnas perspektiv. Detta medför att invandrarelevernas uppfattning och upplevelser i berörda aspekter inte berörs direkt i detta projekt.

Denna uppsats har som sitt syfte att utröna om klassrumsmiljön har någon betydelse för inlärningen. I litteraturbakgrunden diskuterasfaktorer relevanta för syftet. Faktorer som belyses är färg, ljus, temperatur och luft, ljud och skolmöbler samt rumsutformning. Dessadiskuteras med utgångspunkt i hur de påverkar inlärnings- och prestationsförmågan.I den empiriska studien intervjuas ett antal barn om deras tankar och åsikter om sin klassrumsmiljö. Intervjuerna har sin utgångspunkt i en fenomenografisk forskningsansats.

Enligt läroplanen, Lgr 11, ska eleverna ges möjlighet att arbeta ämnesövergripande, dock anges inte hur eller i vilken utsträckning. Syftet med vår studie har varit att undersöka om och, i så fall, i vilken utsträckning ämnesövergripande arbete används i årskurs 4 - 6. Vi eftersträvade även att ta reda på hur lärare definierar ämnesövergripande arbete.Vi ämnade även studera om lärandeteorierna är av relevans för hur och om lärare väljer att använda ämnesövergripande arbete i sin undervisning. Relevant litteratur som belyser för- respektive nackdelar med ämnesövergripande undervisning kopplades till vår empiriska undersökning. I vårt empiriska material ligger fokus på semistrukturerade kvalitativa intervjuer med lärare i årskurs 4 - 6 samt observationer vid undervisning i lärarnas klassrum.

Mitt syfte med denna studie var att undersöka om lärarrollen påverkats samt i sådana fall på vilket sätt lärarrollen kan ha påverkats i och med användandet av en interaktiv tavla undervisningen. Mina frågeställningar syftade till att ta reda på, konkretisera och problematisera två lärares uppfattningar och tankar kring deras lärarroll både före och efter användandet av en interaktiv tavla som pedagogiskt hjälpmedel i undervisningen. För att få svar på mina frågeställningar har jag intervjuat två stycken lärare som arbetade på samma skola i en större kommun i mellersta Sverige under våren 2007. Utifrån mina intervjuer har jag kommit fram till att lärarna anser att undervisningsmiljön och lärarrollen har förändrats sen den interaktiva tavlan introducerades i deras klassrum. De anser att undervisningen har blivit mer effektiv samt att lärarrollen blivit mer flexibel genom tavlans multifunktionella funktioner.

Hälso- och sjukvården är i hög grad ett system med ständigt pågående förändring och med krav på förbättring och utveckling. Förändring måste ses som ett kontinuerligt tillstånd och för att leda i en sådan organisation krävs ett demokratiskt ledarskap där medarbetaren ses som medskapare och där chefen leder processen och inte individen. Fortgående utbildningsinsatser för chefer sker för att stödja denna inriktning mot en lärande organisation och det är av intresse att studera hur chefer omsätter dessa kunskaper i vardagen.Studiens syfte var att genom en deskriptiv kvalitativ design med fenomenografisk ansats beskriva medarbetares uppfattningar av hur deras chef skapat stimulans i patientfokuserat förbättringsarbete. Resultatet visar att förändringsvilliga, engagerade, målinriktade och handlingskraftiga chefer skapade utmaningar i ett tillåtande klimat där medarbetaren gavs tilltro och handlingsfrihet vilket stimulerade till ökad drivkraft. Genom en öppen och delaktig dialog skapades samsyn, stöd och organisatoriska förändringar gällande tid så att erfarenhetsutbyte kunde ske.

Sverige är ett demokratiskt land och det är statens uppgift att förverkliga demokratins idéer för att uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället. Det förväntas att det skall finnas ett omfattande politiskt deltagande i det politiska livet i Sverige, men SCB påpekar att det politiska deltagandet är lägre bland invandrare än bland svenskar.Denna uppsats har en kvalitativ karaktär och syftar till att utforska de faktorer som gör att invandrare inte deltar i politiken i samma utsträckning som infödda svenskar. Materialet består av tidigare forskning inom ämnet politiskt deltagande, SCB:s undersökningar om medborgarnas politiska aktiviteter samt intervjuer som gjorts av uppsatsförfattaren.Uppsatsen avgränsar sig till elitdemokratiska och pluraldemokratiska förklaringar till folkets deltagande i politiska frågor. En förklaring som den elitdemokratiska teorin ger är att folket har begränsad rätt att delta i det politiska livet. Den pluraldemokratiska inriktningen utmanar elitdemokratin genom att hävda att man ska lita på vanliga medborgares förmåga att delta i politiken och folket ska spela huvudrollen i det demokratiska spelet.Resultaten av denna uppsats visar att det finns ett lågt politiskt deltagande bland invandrare jämfört med svenskar.

BAKGRUND: Då media under de senaste årtiondena vuxit sig till att bli en kraft nog att räkna med i samhället och även i skolan tyckte vi att det var intressant område att grunda vår undersökning på. I bakgrunden tar vi upp tidigare forskning som pekar på vikten av att dagens skola kopplas till den vardag samt det samhälle eleverna lever i. Här tas även upp hur barns inlärningsprocesser beskrivs utifrån Konnektivismen samt det sociokulturella perspektivet.SYFTE: Vårt syfte är att undersöka hur långt integreringen av mediala verktyg kommit iklasslärares verksamhet.METOD: Kvantitativa enkäter avsedda för klasslärare.RESULTAT: Övergripande kunde vi utifrån undersökningen avläsa att de allra flestalärare anser att integreringen av media i den traditionella undervisningen kan förbättra kvaliteten på och fördjupa kunskaperna hos eleverna samt skapa en god lärandemiljö. Majoriteten av lärarna visade sig ha en positiv inställningar gentemot mediala verktyg både i undervisningensamt i sitt eget arbete. Dock visade det sig att de förutsättningar som krävs för attkunna integrera mediala verktyg i skolan på ett tillfredsställande sätt ofta saknas..

Denna uppsatts har som syfte att undersöka hur ökad måluppfyllelse för elever med utländsk bakgrund och svenska som andraspråk kan uppnås. Uppsatsen är en systematisk litteraturstudie med inriktning på elever med utländsk bakgrunds särskilda behov, undervisningsstrategier för ökad måluppfyllelse gällande elever med utländsk bakgrund samt lärarens roll i detta. Analysen har genomförts med betoning på ett interkulturellt perspektiv. Frågor som uppsatsen behandlar är hur man kan arbeta för att öka elever med utländsk bakgrunds måluppfyllelse samt hur detta arbete skulle kunna genomföras. Resultaten visar att en blandning av en formell inlärningsmiljö tillsammans med en informell inlärningsmiljö främjar elevernas måluppfyllelse.

Den interaktiva tavlan, som är en dyr investering, återfinns i allt fler klassrum i Sverige. Forskning har gjorts på flera håll i världen angående olika aspekter av tavlans användning och vilka konsekvenser dessa kan få. I Sverige har det ännu inte gjorts så mycket inom det här forskningsområdet. Genom observationer och spontana intervjuer har jag velat ta reda på hur lärare i en svensk skola använder tavlan och hur de ser på behovet av utbildning på området. De olika användningssätten har jag kategoriserat som Användning av tavlan som Whiteboard, Användning av tavlan som datorskärm och Användning av tavlan som interaktiv tavla, där den andra kategorin var vanligast.

Syftet med denna studie är att, med fokus på nyanlända elever, undersöka hur undervisningen inaturorienterande ämnen i årskurs 6 bedrivs i ett klassrum. Studien belyser detta utifrån följandefrågeställningar: arbetar lärare för att integrera svenska i naturorienterande ämnen för nyanländaelever? Vilket undervisningsmaterial använder ämneslärare, svenska som andraspråkslärare ochmodersmålslärare för nyanlända elever i naturorienterande ämnen? Är materialet anpassat förnyanlända elever? Hur ser samarbetet ut mellan lärare som kommer i kontakt med nyanlända elever? Hur är lärares syn på undervisning och undervisningsmaterial för nyanlända elever? Är läraremedvetna om språkets roll i ämnesundervisningen? För att svara på frågeställningarna användes treolika metoder baserat på klassrumsobservation, analys av undervisningsmaterial som används underobservationen samt intervju med tre av de lärare (ämneslärare, svenska som andraspråkslärare ochmodersmålslärare) som arbetar med samma nyanlända elever i årskurs 6. Resultatet och analysen avundersökningen visar att fokus på svenska som andraspråk i den naturvetenskapliga kontexten är liten. Vidare tyder resultaten på att det material som används i undervisningen är åldersadekvat men att detinte är anpassad till den nivå de nyanlända eleverna befinner sig på.

For a long period of time there have been discussions about the need to modernize, to keep up with the changes in our society. The schools as a result have to keep up and adapt in order for the education to be up-to-date. This includes the technological developments. Many steps have been taken and mighty sums have been invested in order to keep up the pace ? but are there any consequences from these kinds of investments? In this report I?m going to take a closer look on a recent addition to this phenomenon that were installed by means of a top-down approach and study the teachers and how they have adapted and view the change in their environment ? namely the newly installed interactive writing-boards.The questions I will study include how the teachers express their view about the installation of the interactive writing-boards.

Arbetet är en studie över tyska avdelningen och engelska gruppen på Europaskolan i Mol i Belgien. Vi har i arbetet återgivit intervjuerna vi har gjort med lärare, föräldrar och elever vid Europaskolan. I vissa fall har intervjuerna genomförts på ett språk som inte är modersmål för endera parten i intervjusituationen, därför blir det en tolkning, blandat med våra iakttagelser och samtal som vi haft under tiden vi vistades i Belgien.De yttre förutsättningarna för alla avdelningarna är bland annat stora klassrum och stor skolgård. Sedan går vi vidare till båda avdelningarnas lärarperspektiv, efter det kommer föräldraperspektivet och sist elevperspektivet.I intervjuerna med lärarna kommer det fram att man arbetar efter det egna landets läroplan i språk, i orienteringsämnena finns en lokal läroplan, matematiken och europeiska timmarna styrs av en gemensam läroplan för Europaskolorna. Lärarna har alla genomgått en lärarutbildning typisk för sitt hemland.Föräldrarna berättar alla att de inte har informerats om läroplanen, de har inte något inflytande på skolans verksamhet och att det inte finns någon föräldraförening.

Sverige är ett demokratiskt land med en grund i demokratiska värderingar. Skolan ska följa samma anda, och ses som en medproducent av elever som förstår och kan använda sig av demokratiska synsätt. Demokrati i skolans värld yttrar sig som elevinflytande och delaktighet i elevernas eget lärande. Problematiseringen består i att skolan ska leva upp till kraven i styrdokumenten, samtidigt som den inte erbjuder några riktlinjer i hur inflytandet ska utföras. Detta innebär att det finns en variation i hur elevinflytande tolkas och praktiseras, vilket gör frågan om elevinflytande intressant. Vad betyder egentligen elevinflytande? Syftet med studien är att undersöka hur fem pedagoger i årskurserna ett till sex resonerar och berättar om elevinflytande utifrån ett lärarperspektiv.