Sökresultat:
984 Uppsatser om Demokratiska värden - Sida 36 av 66
Ett rÀttfÀrdigt felande? Om civil olydnad inom den demokratiska staten
Civil disobedience constitutes an interesting ethical phenomena in the democraticstate since the people performing it consciously brakes laws and norms in societyfor purposes they themselves judge to be morally good and just. This thesisexamines whether the phenomena of civil disobedience is justifiable in ademocratic society.In this study civil disobedience is analyzed on two levels. First the problem isanalyzed on a theoretical level in relative to the three, by us established, values:respect for the law, the will of the majority and equality. Second, civildisobedience is analyzed on a more practical level where we test our theoreticalline of argument with the help of two example groups who engages in civildisobedience. The justification of civil disobedience is also analyzed through twoethical perspectives on acting, deontology and consequentialism.Our conclusion is that civil disobedience is justifiable on a theoretical level inrelative to the values we discuss.
Man kan ju alltid pÄverka... : En studie om hur elever, förÀldrar och lÀrare uppfattar utvecklingssamtal
Studien fokuserar pÄ utvecklingssamtalets olika dimensioner. Syftet Àr att undersöka hur elever, förÀldrar och lÀrare uppfattar utvecklingssamtalet, nÀr det gÀller samtalets demokratiska lÀrandepotential. Den empiriska studien utgörs av en kvantitativ undersökning, genom enkÀter till elever och en kvalitativ undersökning genom intervjuer av förÀldrar och lÀrare. En genomgÄng av styrdokumentens olika krav och mÄl visar att demokrati, kommunikation och lÀrande Àr sÀrskilt viktiga. Studien belyser tre olika perspektiv som hör samman med de aspekter styrdokumenten tar upp.
Samspelet mellan arbetsgivaransvaret i anstÀllningsskyddslagen och reglerna om sjukersÀttning: Arbetsdomstolens stÀllningstagande vid uppsÀgning pÄ grund av sjukdom - ur ett historiskt perspektiv
Som fo?ljd av den ra?dande globaliseringen har fo?retag och a?garandelar fa?tt en sto?rre geografisk spridning. Detta har sta?llt krav pa? en mer harmoniserad redovisning fo?r att fra?mja ja?mfo?rbarheten mellan fo?retag internationellt. Med bakgrund till detta info?rdes gemensamma redovisningsregler inom EU.
SpÀnn fast sÀkerhetsbÀltena - Demokratin faller - En komparativ studie av demokratins fall i Haiti, Ryssland och Zimbabwe
Demokrati eller folkstyre innebÀr mÀnniskors naturliga rÀttigheter till medbestÀmmande och jÀmlikhet. MÄnga mÀnniskor fÄr möjlighet att njuta av demokratins friheter och ett sjÀlvstÀndigt liv utan hot och vÄld frÄn myndigheter. Vi har utifrÄn detta valt att se varför demokratier inte kan behÄlla de demokratiska elementen. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att finna förklaringar till varför demokratier faller.För att uppnÄ syftet har vi anvÀnt oss av empiriskt material i form av relevant litteratur, som tÀcker demokratins uppgÄng och fall kopplat till de lÀnder vi valt att studera. Uppsatsen Àr en komparativ fallstudie av Haiti, Ryssland och Zimbabwe, dÀr vi undersöker maktelitens pÄverkan pÄ demokratin.I de lÀnder vi valt att studera kom vi fram till att demokratins förfall till stor del beror pÄ makthavarnas sÀtt att verka.
Demokrati i Afrika söder om Sahara : ? en region med unika förutsÀttningar?
Demokrati har i olika former under nÀrmare 2500 Är varit en del av de politiska system som existerat i vÀrlden. Under Ärens lopp har det som idag klassas som en demokrati utvecklats frÄn det antika Grekland, som handlade frÀmst om fria mÀns röstrÀtt till mer komplexa former som inkluderar bland annat mÀnskliga rÀttigheter. Att demokratin dessutom högst troligt inte bara spridits mellan platser och samhÀllen utan troligen uppstÄtt i olika former helt oberoende av tidigare demokratier gör demokratin till ett nÄgot komplext och svÄrdefinierat fenomen (Dahl, 1998:7-9).Fördelningen av demokrati geografiskt sett har Àven den varierat, frÄn att frÀmst existera i vÀstvÀrlden har demokrati nu börjat spridas och Àven förekomma i övriga delar av vÀrlden, sÄ som utvecklingslÀnder, dock under olika förutsÀttningar och former. Den demokratiska utvecklingen i Afrika, och dÄ speciellt afrikanska stater söder om Sahara, har dock hamnat nÄgot efter men fick under nittiotalet ett större genomslag genom en rad hÀndelser, till exempel frigivningen av Nelson Mandela i Sydafrika. Antalet demokratier i hela Afrika var dÀrför i slutet av nittiotalet mellan 9 och 17, beroende pÄ hur begreppet definieras (Diamond, 1999:1-2).
MOTIVERANDE SAMTAL I V?RDEN AV PATIENTER MED OBESITAS OCH ?VERVIKT I SYFTE ATT ST?DJA VIKTNEDG?GN - EN LITTERATURSTUDIE
Background: Obesity has expanded to a nationwide issue that affects millions of people. The
healthcare system struggles to handle the epidemic as the problem grows. Studies show that
healthcare workers have negative attitudes toward obese and overweight people and that they
lack knowledge and proper tools to support this patient group. Motivational interviewing
(MI) is a known technique for initiating lifestyle changes with patients.
Aim: The aim is to evaluate the effectiveness of MI as a tool for weight loss and sustainable
lifestyle changes for people with obesity and overweight.
Method: This study uses a literature review methodology with a systematic perspective. Data
is gathered and analyzed to investigate how MI affects weight loss.
Manoritet : En grupp med fÀrre medlemmar och mera makt
I dagens arbetsliv har manliga chefer en o?verordnad sta?llning. Denna o?verordning bottnar dels i att ma?nnens ko?nstillho?righet utgo?r norm i en samha?llelig ko?nsmaktsordning och dels i att chefsbefattningen inneba?r en inflytelserik position. Intresseomra?det fo?r denna studie har varit att utforska manliga chefers tva?faldiga o?verordning na?r de utgo?r minoritet pa? en kvinnodominerad arbetsplats.
I ambitionen att göra det alternativa - en studie i att skapa jÀmlika politiska organisationer i ett patriarkalt samhÀlle
Denna uppsats Ă€r en studie av organisatoriska alternativ till byrĂ„kratisk och patriarkal utformning samt de alternativa organisationernas interna demokratiska strukturer. Syftet Ă€r att undersöka organisationsstrukturer och vilken effekt de fĂ„r pĂ„ organisationens politiska handlingar och dess interna jĂ€mlikhet. Vi har valt att göra en fallstudie av Feministiskt initiativs lokala grupp i Malmö och undersöker deras uppfattningar om hur organisatoriska visioner behandlas i teori och praktik. Ăppna samtalsintervjuer med lokala medlemmar i Feministiskt initiativ har genomförts dĂ€r diskussioner och reflektioner kring interna maktordningar varit i fokus. Analysen genomförs med hjĂ€lp av teorier som pĂ„ olika sĂ€tt resonerar kring vĂ„rt problemomrĂ„de.
Vem bestÀmmer! Ett arbete om barns inflytande och pedagogers makt i förskolan.
Bakgrund:I förskolans lÀroplan stÄr det att det redan i förskolan ska lÀggas en grund för barnens förstÄelse för demokrati. Verksamheten ska formas efter grundlÀggande demokratiska vÀrderingar och lÀgga grunden för till ett vÀxande ansvar och intresse hos barnen. Vi har tagit upp Àmnen som vi ser som relevanta nÀr det handlar om barns inflytande och delaktighet, och Àven de styrdokument som finns att rÀtta sig efter i förskolan.Syfte:VÄrt syfte med studien Àr att ta reda pÄ hur pedagoger och barn tÀnker kring delaktighet och inflytande i förskolan. Vi vill ta reda pÄ vad som Àr viktigt för barnen att fÄ bestÀmma om, och hur pedagoger arbetar med inflytande.Metod:Vi har gjort en kvalitativ studie med intervjuer som redskap. Vi har intervjuat bÄde barn och pedagoger i den stadsdel vi arbetar i.Resultat:VÄrt resultat visade att barns och pedagogers tankar om vad som Àr viktigt för barnen att bestÀmma om inte stÀmde sÄ vÀl överens.
Mexikos civilsamhÀlle - en fallstudie om dess möjligheter och hinder att bidra till demokratisk fördjupning
Mexiko har under de senaste decennierna gÄtt frÄn ett auktoritÀrt styre mot ett mer demokratiskt samhÀlle. Detta Àr en kvalitativ fallstudie dÀr vi studerar vilka hinder och möjligheter det finns för Mexikos civilsamhÀlle att bidra till demokratisk fördjupning. Vi finner att civilsamhÀllet varit drivande i Mexikos demokratiseringsprocess, och fortfarande spelar en viktig roll för demokratins fördjupning. CivilsamhÀllet verkar dock i ett samhÀlle som fortfarande prÀglas av de strukturer som skapats av den tidigare auktoritÀra regimen. Detta medför hinder för att denna demokratiska fördjupning ska Àga rum.
Det civila samhÀllets betydelse för HIV/AIDS-bekÀmpning Fallstudier av Ugandas och Botswanas HIV/AIDS-arbete
Hur kan Uganda, ett fattigt och konfliktfyllt land, ha vÀnt sin HIV/AIDS-kurva medan HIV/AIDS i Botswana, ett resursrikt och stabilt land, formligen har exploderat? För nÀrvarande finns inga sÀkra svar om vilken ÄtgÀrd som var avgörande för minskningen. Vi framlÀgger i vÄr studie tesen att det civila samhÀllet har betydelse vid HIV/AIDS-bekÀmpning och bör inkluderas i HIV/AIDS-arbetet. Vi framlÀgger Àven att för en lyckad HIV/AIDS-bekÀmpning krÀvs interaktion och samarbete mellan det civila samhÀllet och staten samt det internationella givarsamfundet. Detta dÄ det civila samhÀllets funktioner Àr beroende av staten och det internationella givarsamfundet.VÄr metod Àr separata fallstudier av lÀndernas HIV/AIDS-policys.
Inget ont utan nÄgot gott - Hur har HIV/aids pÄverkat det civila samhÀllet i Botswana?
HIV/aids Àr en humanitÀr katastrof dÀr Botswana Àr det land med störst andel smittade i befolkningen. Sjukdomen har gjort avtryck pÄ hela samhÀllet i Botswana och diskuteras oftast utifrÄn hÀlso- eller ekonomiska termer. Men vilka avtryck har epidemin gjort pÄ det demokratiska samhÀllet, och pÄ en av demokratins viktigaste byggstenar, det civila samhÀllet?DÄ över 30% av den vuxna befolkningen i Botswana bÀr pÄ viruset borde den tid som tidigare lagts pÄ det civila samhÀllet numera lÀggas pÄ att leva med och överleva sjukdomen, varför det civila samhÀllet i Botswana bör ha försvagats i takt med att HIV/aids spridit sig. Uppsatsen jÀmför beskrivningar av Botswanas civila samhÀlle frÄn tvÄ olika tidpunkter, före och under HIV/aids var en nationell epidemi.
Argentina, ett land i kris - En studie om hur skuldsÀttning och struckturanpassningsprogram leder fram till ett samhÀlle med sociala, ekonomiska och demokratiska problem
Vid slutet av Är 2001 stÄr Argentina inför en ekonomisk, politisk och social kollapps. Orsakerna till denna kris Àr fortfarande oklara. I detta arbete gör vi ett försök att identifiera nÄgra av dessa orsaker. Genom att göra en översikt av Argentinas ekonomiska och politiska historia, identifierar vi en avgörande förÀndring, dÄ landet antar genomgÄende liberala reformer till följd av den skuldsÀttning gentemot IMF och vÀrldsbanken som landet försatt sig i. Detta ligger helt i linje med de strukturanpassningsprogram som IMF och vÀrldsbanken mer eller mindre pÄtvingar fattiga lÀnder.
Sk?rmtidens konsekvenser p? h?lsan hos barn 0?6 ?r
Bakgrund: Sk?rmtid hos barn har ?kat markant de senaste ?ren. Idag har b?de sp?dbarn och
sm? barn tillg?ng till sk?rm och den anv?nds till s?v?l avledning, underh?llning och som
avlastning till f?r?ldrar. Specialistsjuksk?terskan inom barnh?lsov?rden tr?ffar m?nga barn
och f?r?ldrar och har genom sitt h?lsofr?mjande uppdrag m?jlighet att arbeta proaktivt och
informera f?r?ldrar och ge kunskap om sk?rmtid.
Operationssjuksk?terskans erfarenheter av kommunikation och teamarbete i operationssalen
Bakgrund: M?nga patienter drabbas av v?rdskada i samband med kirurgi. F?r att minska
risken att patienten drabbas av skador beh?ver operationssjuksk?terskan och ?vriga teamet ha
goda kommunikationsf?rdigheter f?r att teamarbetet ska fungera. Alla yrkeskategorier har ett
gemensamt ansvar f?r patienten och ska systematiskt arbeta f?r att f?rebygga v?rdskador.
Operationssjuksk?terskans titel ?r skyddad och en stor del av professionen ?r att arbeta
f?rebyggande mot komplikationer under operation.