Samhällsutvecklingen har lett till att barns position i västvärlden har förstärkts. Den har också inneburit att majoriteten av svenska barn idag vistas i förskola och barns fostran är därmed inte längre enbart föräldrarnas angelägenhet utan har också kommit att bli en samhällsfråga. Barns fostran till Demokratiska medborgare framhålls i förskolans läroplan, Lpfö 98. I den beskrivs att förutsättningarna för denna fostran grundläggs just i förskolan genom att barn får inflytande så att de både kan påverka sin egen situation och verksamhetens innehåll. Komplexiteten i de båda begreppen demokrati och inflytande och faktorer som barnsyn, generella föreställningar om barns behov och intressen liksom barn och vuxnas olika positioner i förskolan har tidigare visat sig begränsa barns möjligheter till inflytande.

De första allmänna parkerna skapades på privata initiativ. Länge handlade parkförvaltning främst om ren förvaltning av utemiljöerna. Under 80-talet skedde ett skifte i synen på parkförvaltningarnas arbetsuppgifter. Medvetenhet om stadskärnans identitetsskapande roll medförde att man började ta sig an trafikplanering, utsmyckning och gestaltning. Man inför gågator och anordnar aktiviteter i stadens centrum. Många offentliga problem skulle kunna lösas genom att engagera allmänheten i beslutsfattandet, detta gäller i högsta grad även grönytor. Aktivt medborgardeltagande är en framgångsfaktor i många projekt.

Syftet med denna studie har varit att se hur lärare i årskurs 1, 3 och 6 i olika socioekonomiska områden resonerar kring fostran i skolan. Studien grundar sig i en fundering som framkom i och med min C-uppsats: hur ser lärare på begreppet fostran? I den svenska läroplanen talas det om en fostran som inte är definierad och då det är lärarna som senare ska implementera sin tolkning av begreppet i sin verksamhet, är det intressant att se hur lärare resonerar kring begreppet. Denna studie utgår ifrån sex stycken forskningsfrågor som syftar till att belysa hur de intervjuade lärarna ser på fostran i skolan: vad fostran är och hur det kommer till uttryck; vad lärarna utgår ifrån när de fostrar; om det är någon skillnad mellan olika årskurser och sociala områden samt om de anser att det finns någon gräns mellan skolans och hemmets ansvar i fostran av eleverna. Studien bygger på semi-strukturerade intervjuer med sex stycken lärare på låg- och mellanstadiet i olika socioekonomiska områden.

Då skolan, sedan Lpf -94 introducerades, fått uppdraget att skola elever i källkritiskt tänkande för att de ska fungera som demokratiska och reflekterande samhällsmedborgare, har syftet med denna uppsats varit att undersöka hur läromedel, för gymnasieskolans kurs i Historia A, förmedlar ett källkritiskt tänkande till elever. Vi har genomfört en läromedelsanalys, av valda delar, av böckerna Alla tiders historia (1996), Epos (2002) samt Perspektiv på historien A (2001) för att se hur dessa hanterar källkritiska problem, som kvarlevor, tendenser och tolkningar, i sin framställning av historiska händelser. Vi har även genomfört en strukturerad intervju med fyra pedagoger i Skåne för att på så sätt få insyn i huruvida de anser att just dessa läroböcker kan användas i undervisningen med syfte att eleverna ska ha en möjlighet att nå betygen Väl Godkänt samt Mycket Väl Godkänt..

Uppsatsen undersöker huruvida Hillary Rodham Clinton förkvinnligat sitt retoriska tillvägagångssätt eller om hennes retorik passar bättre in i den manliga senatorsrollen. Med hjälp av klusteranalys och neo-aristotelisk analysmetod, görs en jämförande analys för att söka efter skillnader och likheter i Clintons retoriska tillvägagångssätt. Materialet består av två tal som hölls vid det demokratiska konventet; 1996 (i egenskap av first lady) och 2008 (i egenskap av senator). Resultatet diskuteras sedan utifrån det genusrelaterade begreppet double bind. Analysresultatet visar på en utveckling i Clintons retorik, som generat ett stärkt primärt ethos.

Vad är normalt? Vem äger det samhälleliga tolkningsföreträdet av att vara normal? Vad gör och hur formar ett begrepp som normalitet oss som individer, medborgare och medmänniskor i det att vi försöker konstruera mening och betydelse av vår egen vardag samtidigt som vi försöker förstå vår gemensamma omvärld? Det är vad min magisteruppsats handlar om. Hur det blir exkluderat som utmanar normens tolkningsföreträde av vad som är möjligt att beteckna som normalt när det gäller olika sociala uttryck av kön och sexualitet. Vad händer med ett begrepp som gör motstånd mot en normalitet som konstruerar en viss tillhörighet som mer normal än någon annan? Vad blir den sociala konsekvensen av att det s k normala talar om denna utmaning och detta motstånd i ett offentligt samtal? Det är denna diskussion som utgör fokus i min uppsats i vilken jag studerar det offentliga samtalet om begreppet queer i svensk dagspress och hur det formuleras inom vad jag menar är en heteronormativ samhällelig diskurs, där queer genom att konstitueras som synonymt med den avvikande ofarliggörs i bekräftelsen och reproduceringen av det normala.

Genom en litteraturbaserad teorikonsumerande metod undersöks konsekvenserna av att konsociationalismen tillämpats för att nå konfliktlösning i Nordirland som om mycket realiserats genom förvaltningsstrukturen. Både konsociationalismen och förvaltningen visar sig besitta inneboende problem. Då konsociationalismen inte uppfylls till fullo kan detta komma att påverka det fortsatta samarbetet och därmed fredssituationen negativt. Förvaltningen å andra sidan kan i dagsläget inte uppnå grundläggande demokratiska principer såsom folklig medverkan. Tillräcklig uppmärksamhet har inte riktads mot vikten av en väl fungerande förvaltning, trots att denna besitter förmågan att påverka både attityder och den grundläggande motsättningen i ett konflikthärjat samhälle.

Uppsatsen handlar om regelsystem i en institution för vård av unga. Syftet med uppsatsen är att ge en ökad förståelse för och få kunskap om behandling samt skolverksamhet på en institution för ungdomar med fokus på regelsystem, regelöverträdelser och personalens bemötande av dessa. Uppsatsen är etnografisk och resultatet bygger på en två veckor lång observationsperiod på en institution för vård av unga. Teorin bygger på Goffmans bok Totala institutioner- fyra essäer om anstaltslivets sociala villkor. Goffman menar att en total institution kännetecknas av inneslutande tendenser, dessa har jag försökt att applicera på resultatet.

The members of the OECD have agreed on giving aid assistance to developingcountries in a way of promoting their own capacity of handling the challengeof poverty and development. The members also cooperate and coordinate theiraid to recipient countries in the purpose of giving as effective assistance aspossible. The aid from these countries is often intended to human rights,democracy and has a humanitarian idea. This is the way from the OECDcountries. The Chinese way of giving aid mostly aimed at the industry of therecipient to promote the economic growth to lift the country out of poverty.The Chinese way do not aim or intend their aid at promoting human rights ordemocracy, often just industry and infrastructure.

Att samhällets medborgare är välunderrättade är en grundförutsättning för att demokratin skall vara fungerande och med anledning av det spelar den nyhetsförmedlande journalistiken en viktig demokratisk roll. Idag finns information och nyheter att tillgå nästan var som helst och när som helst, via Internet i datorer och mobiltelefoner samt i radio och tidningar eftersom samtliga nyhetsmedier har gått från att vara hushållsbundna till att konsumeras utanför hushållet i allt större utsträckning. Syftet med den studien är att ta reda på vad tittaren verkligen minns direkt efter en Tv-sänd nyhetssändning och om det i huvudsak är någon särskild typ av nyhet som gemensamt fångar tittarna. Genom att använda en fokusgrupp som metod har jag kunnat se en klar tendens och dra en tydlig slutsats för ett resultat av att det är få nyheter, sett till antalet, som tittaren minns efter en nyhetssändning är det är ytterst begränsat antal detaljer och citat som kan kommas ihåg..

Utveckling och lansering av nya offentliga e-tjänster på webben har expanderat, eftersom e-tjänster ska förverkliga kommunikationen mellan medborgare och offentlig sektor. Webben är en kommunikationskanal som underlättar kontakten mellan användare och tjänsteleverantör. E-tjänsterna är till för att underlätta för användare att ta del av information och tjänster som myndigheter tillhandahåller. Med hjälp av e-tjänster kan medborgare få information om olika regler och bestämmelser samt andra samhällsfrågor från kommunerna. I dagsläget finns det mycket information presenterat på webbsidorna och det tillkommer mer information dagligen.

Detta arbete kommer att handla om elevers upplevelse av inflytande och deras förmåga och möjlighet att vara delaktiga i planering, val av läromedel, arbetsmetoder och övriga aktiviteter i skolan. Det är framför allt inflytande över elevernas skolvardag i förhållandet till deras koncentrationssvårigheter som intresserar mig i min studie. De fyra eleverna, som står i centrum för denna undersökning, deltar i skolår 3-5 på en grundskola i södra Skåne. Pojkarna har det gemensamt att de har koncentrationssvårigheter vilket medför att de har svårt att fokusera på skolarbetet samt begränsad förmåga att planera på egen hand. Den verksamhet som bedrivs är väl strukturerad med tydliga regler och ett tydligt förhållningssätt.

Personer med funktionsnedsättningar stöter ofta på hinder i den offentliga miljön, till exempel trappor, höga trösklar, dålig skyltning eller belysning. Detta i sin tur påverkar individens förmåga att utföra dagliga aktiviteter och att vara delaktig i samhället. En pilotversion av ett kartläggningsinstrument användes för en bedömning av miljöhinder i ett urval faciliteter i en skånsk kommun. Av de 1215 miljöitems som bedömdes påträffades 298 miljöhinder. Generellt sett visar detta på relativt få miljöhinder vilket kan vara avgörande för tillgänglighet och därmed även påverka aktivitet och delaktighet positivt.

Gymnasieskolans litteraturundervisning bygger till stor del på en kanontradition, i vilken förmedlandet av ett kulturarv är centralt. I en kulturell mångfald finns anledning att problematisera kanon utifrån de demokratiska värden skolan har i uppdrag att förmedla. Syftet med föreliggande uppsats är att problematisera svenskämnets litteraturundervisning i en mångkulturell samhällsutveckling, samt undersöka svensklärares uppfattningar av det egna litteraturvalet. En empirisk studie har genomförts för att se vilka värderingar gymnasieskolans litteraturval grundar sig i. Resultatet analyseras utifrån de utbildningsfilosofiska riktningarna; progressivism, perennialism och rekonstruktivism ur vilka lärares uppfattningar av litteraturval kategoriseras.

Med terrordådet i New york den 11 september 2001 och USA: s deklarerade krig mot terrorismen, styrdes den globala utvecklingen om där övervakning tenderar att bli alltmer accepterat. Kritiker varnar för att de övervakningssystem som utvecklas riskerar att leda mot ett framtida övervakningssamhälle, där stora grupper av medborgare riskerar att få sitt integritetsskydd i det närmaste upphävt.Denna studie undersöker därför om den internationella terrorismen efter den 11 september lett till en ökad övervakning som på sikt kan hota den personliga integriteten i Sverige.Studien kan inte påvisa en ökad övervakning efter den 11 september, men visar däremot på en del andra resultat. Även om det inte går att påvisa en ökad övervakning så visar den ändå på att terrorismen är ett hot mot den personliga integriteten. Den visar även på att Sverige inte kan neka till eventuella krav på ökad övervakning på grund av medlemskap i olika sammanslutningar..