Syftet med min undersökning var att undersöka vilka arbetssätt och metoder några gymnasielärare använder sig utav i sin undervisning för att främja grundläggande demokratiska värderingar. Jag har valt att genomföra en kvalitativ intervjustudie med tre gymnasielärare som undervisar i ämnet samhällskunskap. I min undersökning framkom att gymnasielärarna använder sig av deliberativa samtal för attfrämja elevernas demokratiska värderingar. Lärarna beskriver även att de använder sig av studiebesök, föreläsningar, grupparbete samt tvärgruppsredovisningar. De berättar även att de bemöter elever som uttalar sig främlingsfientligt med fakta och sakargument samt påvisar att fördomarna saknar grund.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur gymnasieelever uppfattar skolans demokratiska fostrande roll samt hur den lokala skolan har lyckats i sin roll som demokratiska fostrare. För att svara på syftet har vi ställt följande frågeställningar: Hur medvetna är eleverna egentligen om skolans demokratiska fostrande roll? Vilken typ av regler anser eleverna vara de viktigaste? Stämmer de demokratiska mål som presenteras i den undersökta skolans arbetsplan och skolplan väl överens med de mål som finns i läroplanen Lpf 94 och skollagen?Det använda källmaterialet består av enkätundersökningar gjorda med elever som går årskurs 3 på gymnasiet samt även arbetsplan och skolplan från den undersökta skolan. Resultaten visar på att eleverna är medvetna om skolans demokratiska fostrande roll i de flesta aspekterna. Däremot visar undersökningen på att det praktiska arbetet kring skolans demokratiska fostran är bristfällig.

I över 50 år har Kongo-Kinshasa varit utsatt for krig, och landet präglas idag av en skenande statskollaps. Vi har utkristalliserat tre fundamentala orsaker till konflikten som anses relevanta i samband med vår frågestallning, vilken behandlar FN-styrkan MONUC: s insatser i landet. Maktspel över Kongos enorma naturtillgångar, politisk problematik och etniska skiljelinjer är grunden till såväl konflikten som landets politiska instabilitet. FN-styrkan, som är en av de största i sitt slag och har befunnit sig i landet sedan år 2000, arbetar mot fredsbevarande och fredsfrämjande mål vilka ofta fokuserat på att mildra den humanitära katastrof som råder. Granskning har genomförts av MONUC: s arbete i att vara behjälpliga till att motverka de viktigaste källorna till konflikten.

Alltfler kommuner har börjat tänka och arbeta som om det vore en produkt med konkurrens. Detta innebär att många städer idag också vill marknadsföra sig. Det kräver att staden blir ett varumärke. Att lyckas med utmaningen att kombinera varumärkesarbete med demokratiska värden är en problematisk uppgift som städer ställs inför när de vill göra staden till ett varumärke. Den här uppsatsen har som syfte att undersöka hur demokratiska värden tillvaratas i varumärkesarbetet med det så kallade ?Göteborg 2021?, firandet av Göteborgs 400-årsjubileum.

I Lpo 94 kan vi läsa att undervisningen skall bedrivas i demokratiska arbetsformer. Syftet med den här undersökningen är att ta reda på hur en grupp verksamma lärare tolkar begreppet demokratiska arbetsformer. Fokus ligger på hur lärarna i sin planering, undervisning och utvärdering internaliserar begreppet demokratiska arbetsformer men även hur det gestaltar sig i klassrummet. Undersökningen baserar sig på kvalitativa intervjuer med fyra verksamma lärare. Resultatet visar att lärarna i undersökningsgruppen upplever begreppet som svårtolkat och att det är svårt att i den planerade undervisningen arbeta med demokrati på det sätt som Lpo 94 påvisar nämligen att eleven ska utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ansvar genom att aktivt delta i planering och utvärdering.

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka om klassråd och elevråd är fungerande demokratiska fora. Arbetet innehåller en enkätundersökning på tre skolor där vi vänt oss till elever i årskurs fem. Vi har även intervjuat klasslärarna i respektive klass. Resultatet av undersökningen visar att elever och lärare upplever klassråd och elevråd som bra demokratiska fora, men att den demokratiska processen upplevs som enklare i klassråd än i elevråd..

Syftet med denna uppsats är att undersöka civil-militär samverkan vid fredsoperationen i Kongo 1960-1964 ur ett kulturkonstruktivistiskt perspektiv. Detta har gjorts i form av en fallstudie där litteratur av personer verksamma på plats i Kongo 1960-1964varit dominerande. Ur fallstudien framkommer att många samverkansproblem förekom trots ett genomtänkt koncept ochinsatser för att förbättra samverkan mellan civila och militärer. Vidare framkommer att militärer och civila i huvudsak upplevde likartade problem. I uppsatsen har kulturkonstruktivistisk teori använts som analytiskt verktyg och skillnader mellan civilaoch militära aktörers kollektiva identiteter, världsuppfattningar och normer utgjort grunden för attförklara samverkansproblemen.

Vi har gjort en utvärdering av FN:s insatser i Kongo 1960-1964. Vi har analyseratutifrån en konflikthanteringsmodell som vi har hämtat ur Contemporary ConflictResolution av bland annat Oliver Ramsbotham. I denna modell är peacekeepingoch peace enforcement centrala inslag. Med dessa begrepp åsyftas fredsbevaranderespektive fredsframtvingande åtgärder för att nå fred eller förhindra krig.Resultatet av vår analys är att delar av insatsen var framgångsrik, däriblandpeace enforcement. Långsiktliga åtgärder för fred saknades dock, vilket ledde tillatt våldsamheterna åter tilläts blossa upp när FN lämnade landet.Resultatet av vårt arbete kan användas för att visa på att peace enforcementhar använts och kan vara en framgångsrik metod för FN i framtida situationer..

The Swedish Transport Administration manage nearly 4,000 railway bridges in different condition and age around the country. These bridges is in constant need of maintenance and requires continuous inspections. This thesis is designed as a damage investigation on a single-track railway bridge south of Solvarbo in Säter municipality. The railway bridge is in operation and serves over 10,000 trains a year, everything from speed trains to freight trains. The bridge is built as a beam bridge, simply supported over a road.

Sammanfattning Tanken på en internationell brottmålsdomstol växte sig starkare under andra halvan av 1900- talet mycket på grund av andra världskriget. Medvetenheten om brottsoffren och krigsbrottstribunalernas framgång bidrog till att detta arbete påskyndades och 2002 hade tanken blivit verklighet. På grund av att domstolens stadga är en överrenskommelse mellan stater är den fylld av kompromisser. Den är inte heller allmänt accepterad.Domstolen har satt upp ett flertal mål för sin verksamhet. Den ska verka för minskad straffrihet, rättvisa, ha avskräckande verkan men också påverka de nationella domstolarna.

Den här studien genomfördes för att undersöka det demokratiska uppdragets innebörd för lärare och rektorer inom fritidshemmets verksamhet. Undersökningens frågeställning var även att ta reda på hur ledarskapet ser ut i det demokratiska uppdraget. Undersökningen genomfördes genom att vi delade ut enkätfrågor till tre fritidspedagoger, tre förskollärare samt fyra rektorer, varav två biträdande rektorer. Informanterna arbetar på två skolor i två skilda kommuner i södra Sverige. Studien visar att det demokratiska uppdraget handlar om respekt, allas lika värde trots olikheter samt att lära sig regler och samspela med andra.

I denna tolkande studie undersöks samhällskunskapslärares förståelse och tolkning av skolans demokratiska uppdrag på gymnasieskolan. Styrdokumenten såsom skollag, läroplaner och kursplaner i samhällskunskap ålägger skolan ett demokratiskt uppdrag, men beskriver inte hur detta ska omsättas i praktiken. Genom abduktion som metodologisk utgångspunkt analyseras ett empiriskt material, som utgörs av kvalitativa intervjuer angående tolkningar hur detta uppdrag kan omsättas. Detta material och skolans styrdokument sammanvävs i en analys med demokratiteori och tidigare forskning. Analysen och resultatet tyder på att de fem intervjuade samhällskunskapslärarna har en tendens att tolka demokrati i en skolkontext och värdegrundarbete i termer av organisationsproblematik.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur svensklärare jobbar med sitt ämne på gymnasiet, för att gestalta det demokratiska uppdraget, som staten har gett skolan. Detta gjordes genom att intervjua två svensklärare och en lärare i svenska som andraspråk, samt genom en attitydenkät som besvarades av lärarna och eleverna. Resultatet av undersökningen visar att lärarna jobbar på många olika sätt för att genomföra sitt demokratiska uppdrag. Lärarna som medarbetade i denna studie anser att svenska är ett ämne där det faller sig väldigt naturligt att förmedla och förankra både kunskaper och demokratiska värden. Varierande sorts texter och litteratur används i undervisningen för att diskutera olika sorts värdegrundsfrågor, för att sedan analyseras och för att kunna leva sig in i människors olika livssituationer, som anses stärka elevernas demokratiska förmåga.

Den här studien genomfördes för att undersöka det demokratiska uppdragets innebörd för lärare och rektorer inom fritidshemmets verksamhet. Undersökningens frågeställning var även att ta reda på hur ledarskapet ser ut i det demokratiska uppdraget. Undersökningen genomfördes genom att vi delade ut enkätfrågor till tre fritidspedagoger, tre förskollärare samt fyra rektorer, varav två biträdande rektorer. Informanterna arbetar på två skolor i två skilda kommuner i södra Sverige. Studien visar att det demokratiska uppdraget handlar om respekt, allas lika värde trots olikheter samt att lära sig regler och samspela med andra.

Denna uppsats jämför värdegrunden mellan de svenska och de ryska styrdokumenten för skolan, med fokus på samhällskunskapen för gymnasiet, för att göra en jämförelse över vilken roll de demokratiska värdena har i ländernas läroplaner. Avstamp tas i ländernas utbildningshistoria och den demokratiska kulturen undersöks med koppling till den demokratiska processen, de demokratiska drivkrafter och med hänsyn till relevanta politiska ideologier med fokus på liberalismen. I resultatet presenteras hur svenska och ryska skolans styrdokument är utformade. Deras värdegrund undersöks ur en liberaldemokratisk synvinkel för att spåra den demokratiska värdegrunden. Detta görs för att jämföra de olika ländernas styrdokument för skolan. Konstitutionerna blir viktiga för analysen då samhällets värdegrund och skolans värdegrund visar sig knutna till ländernas konstitutioner. Skolan undersöks för att utbildningsväsendet är den del av staten som formar de framtida medborgarna.