Syftet med detta examensarbete är att uppmärksamma och analysera ledarskapets betydelse för hur en skolklass fungerar. Det finns givetvis flera olika ledarstilar inom skolan såväl som inom till exempel idrottsrörelsen. Hur skiljer sig ledaregenskaperna mellan lärare och idrottsledare och vilken syn har de båda grupperna på sina respektive ledarroller? Att betingelserna är olika måste vi beakta. %09Mina frågeställningar är följande: %B7%09Hur upplever dagens gymnasielärare sin ledarroll och hur fungerar de som ledare? %B7%09Vilka likheter och skillnader finns det i synen på den egna ledarrollen mellan gymnasielärare och idrottsledare och hur de fungerar i denna ledarroll? %09Frågorna som jag ställde till lärare respektive idrottsledare fanns på två olika enkäter med vardera ett tjugotal frågor.

SammanfattningAtt utbilda och erbjuda föräldrar stöd i föräldraskapet är inget nytt fenomen, utan har skett på olika sätt sedan 1600-talet. Synen på föräldrar har genom tiderna haft olika fokus, vilket lett till att insatserna för att stödja föräldrarna har varierat. Idag finns ett överflöd av information, råd, utbildning och kurser kring föräldraskapet. Hur föräldrar ska göra eller inte göra diskuteras flitigt i olika medier. Därmed får vi en viss bild av föräldrarollen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur teckenspråkiga elever fostras till samhällsmedborgare genom gymnasielärares talhandlingar och språkbruk. Undersökningen fokuserar således på demokrati samt medborgarskap och i förhållande till elevernas specifika funktionshinder relateras detta till begreppen tillgänglighet och delaktighet. Materialet till undersökningen samlades in med hjälp av kvalitativa forskningsintervjuer och har bearbetats utifrån en diskursanalytisk teori- och metodlära. Diskursanalys innebär att forskaren analyserar hur språket bidrar till att forma uppfattningen av olika fenomen vilket för denna uppsats medför att lärarna genom sina talhandlingar bidrar till att forma uppfattningen av eleverna som samhällsmedborgare.Den diskursiva analysen resulterade i att fyra separata diskurser kunde formuleras: kunskaps-, ansvars-, trygghets- respektive arbetslivsdiskursen. Dessa diskurser presenteras med hjälp av citat från det empiriska materialet och visar hur eleverna förväntas agera på det ena eller andra sättet för att leva upp till de skilda medborgarroller som diskurserna erbjuder.

I läroplanskommitténs betänkande rörande den nya läroplanen 1994 så skrevs det mycket om lärarens roll som förmedlare av värdegrunden till eleverna, vad det var som läraren skulle förmedla och i viss mån hur det skulle ske. Värdegrundsarbetet skulle ske tematiskt genom skolgången i alla ämnen och inte endast förekomma i ett eget ämne eller i religionskunskapen, som dock behöll en viss särställning rörande arbetet med etik. För att kunna förmedla de önskade värderingarna till eleverna så skulle läraren använda sig av ?den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism?. Betänkandet behandlar inte vad som menas med detta uttryck, men bifogar en bilaga skriven av Anders Piltz där han försöker att motivera ordavalet och vad kristen tradition innebär.När man jämför den moderna forskningen rörande värdegrundsarbetet i skolan med betänkandet och dess målsättning kan man se att samma värderingar premieras, men att demokratiaspekten har fått en mycket större roll än vad som kanske var meningen, något som kan bero på att demokrati är något som kräver mer tid att lära ut än andra värderingar som är mer naturliga, som tillexempel respekt för andra individers autonomi.

I detta examensarbete belyser vi historiska strukturer och aktörer inom läraryrket och vi undersöker varför lärarstudenter vid Malmö högskola väljer att utbilda sig till lärare. Vi vill även se om det föreligger något rationellt investeringsbeslut bakom lärarstudenternas beslut att läsa till lärare eller om det finns andra faktorer, såsom inre eller yttre motivation. Vi genomförde en webbenkätundersökning som bestod av 3 sakfrågor och 10 åsiktsfrågor. Totalt deltog 277 av 880 första års lärarstudenter vid Malmö högskola i vår undersökning. Vi har analyserat lärarstudenternas motiv till att välja läraryrket dels utifrån en arbetsmarknadsekonomisk teori, nämligen humankapitalteorin, och dels utifrån fyra generella motivationsteorier, som är behovsteori, balans- eller jämviktsteorin, förstärkningsteorin och förväntningsteorin. Som motiv till att bli lärare har flertalet av lärarstudenterna bland annat angett att de vill arbeta med barn, fostra elever till demokratiska medborgare, påverka och förändra samhället, sprida kunskap samt att de tycker att läraryrket är ett meningsfullt yrke. Majoriteten av lärarstudenterna har svarat att de upplever att lärarlönen är låg och ingen har valt läraryrket på grund av hög lön eller god löneutveckling, vilket säger emot humankapitalteorins beslutsregel. Vår slutsats är att mycket tyder på att det inte är ekonomiska faktorer som motiverar lärarstudenter vid Malmö högskola till att utbilda sig till lärare. Flertalet av lärarstudenterna har angett orsaker som går att relatera till inre motivation..

The aim of this thesis is to explore the institutional design of Participatory Budgeting (PB) in Sweden and how the design may contribute to realize central democratic goods. The study records the different PB experiences in Sweden and focuses on one particular case, which is the only case that successfully qualifies as a genuine PB-process according to international standards and definitions. To examine this, the following questions are asked: which municipalities in Sweden have implemented Participatory Budgeting? How can the institutional design of Participatory Budgeting be described and to what extent does it enable the realization of central democratic goods? To what extent does the institutional design enable the realization of the democratic goods inclusion, popular control, considered judgment and transparency? To what extent does the institutional design enable the realization of the institutional goods of efficiency and transferability?The study is based on an institutional theory of democracy. The method used is a mixed method ideal type analysis that combines document analysis, surveys and interviews.

Sverigedemokraterna har nu kommit in i riksdagen, nästa steg enligt Jimmie Åkesson är att få 30 % av rösterna! Med anledning av partiets bakgrund och den debatt som florerat kring deras främlingsfientlighet och annat, tycker jag det är angeläget att undersöka vad partiet står för. Syftet med detta arbete är därför att undersöka och besvara frågan:Vilken syn har Sverigedemokraterna på demokrati och de mänskliga rättigheterna, och visar de samma förhållningssätt till demokrati och mänskliga rättigheter i sitt principprogram och valmanifest som i andra dokument?Metoden jag har använt för att göra denna undersökning är olika typer av kvalitativ textanalys, först en enklare diskursanalys för att se vad akademiska teorier har för syn på demokrati och mänskliga rättigheter. Ett antal nyckelbegrepp inom demokrati valdes sedan ut; människosyn, folk-medborgare, stat-nation och kultur-religion, därefter konstruerade jag en modell där jag kunde besvara mina delfrågor genom att i tur och ordning titta på vilken syn på nyckelbegreppen de olika aktörerna hade, genom en aktörscentrerad systematisk textanalys av demokratiteorier och FN:s deklaration och konventioner om de mänskliga rättigheterna. Slutligen gjorde jag en innehållslig textanalys av Sverigedemokraternas principprogram, samt diverse material som jag funnit på deras hemsida, t ex TV-klipp, bloggar mm.Resultatet jag kom fram till är att Sverigedemokraterna inte alltid respekterar de mänskliga rättigheterna, de delar inte den människosyn och syn på kultur, som präglar demokratiteorier och FN.

Sammanfattning Uppsatsen är en socialpsykologisk studie med syfte att försöka tolka och förstå några personers berättelser om hur deras psykosociala arbetsmiljö formats, förändrats och utvecklats vid lärosätet i Växjö som varit deras arbetsplats under närmare trettiofem års tid inom vilken det skett två stora organisationsförändringar dels vid bildandet av Växjö universitet och dels fusionen med Högskolan i Kalmar och bildandet av Linnéuniversitetet. Jag var intresserad att få veta något om deras upplevelser av att arbeta inom de tre organisationerna samt erfarenheter av de båda organisationsförändringarna.I studien redovisas vad som framkommit ur berättelser från fyra personer med en mycket lång anställningstid och som dessutom är mycket respekterade och har hög kompetens inom sina områden vilket enligt min bedömning, kan symbolisera något av trygga ankare inom universitetet. Upplevelsen av att arbeta inom Högskolan i Växjö 1977-1998 beskrivs av samtliga respondenter som en positiv tid.  Av intervjusvaren framgår en samstämmighet som enligt min tolkning innebar en demokratisk anda och mycket bra ledarskap. Upplevelsen av att arbeta inom Växjö Universitet 1999-2009, beskrivs inte lika samstämmigt som föregående.  Det framkommer åsikter som att det innovativa övergick till mer byråkratisk ordning och att man byggde på det som redan var och det som tillkom var forskningen.Den psykosociala arbetsmiljön inom  Linnéuniversitetet 2010 fram till våren 2012 beskrivs av merparten av respondenterna som stram hierarki, rätt utbildning är viktigt, alienation, osäkerhet, bekymmer, frågetecken, likgiltighet, passivitet, kulturkrock och personalflykt samt avsaknad av ledarskap.

Examensarbetet behandlar urval rön av betydelse för elevers självförtroende funna i litteratur och elektroniskt tillgängliga uppsatser, doktorsavhandlingar och artiklar. Bibliotek, Libris, ERIC och DIVA är huvudsakliga källor. Engelska och svenska källor har analyserats. Några teoretiska ansatser har påverkat urvalet. Georg H.

Syftet med denna studie var att undersöka kunskap och uppfattningar om papperslösas tillgång och rätt till vård hos personal inom öppen hälso- och sjukvård i Landstinget i Uppsala län. Ett ytterligare syfte var att undersöka om information kring handhavandet av papperslösa finns på arbetsplatserna, vad personal i så fall anser om detta, samt vad de önskar för information. Studien är av en deskriptiv design med kvantitativ ansats. 86 anställda vid vårdcentraler i Uppsala län besvarade enkäter med frågor angående kunskap och uppfattningar om lagstiftning samt tillgång till och önskan om information gällande papperslösa. Insamlad data har sammanställts i Microsoft Excel och presenterats i tabeller och diagram. Resultatet av studien tyder på att det finns en kunskapsbrist bland personal inom öppen hälso- och sjukvård angående lagstiftningen om papperslösas tillgång till sjukvård. Enligt de medverkandes vetskap finns ingen information tillgänglig på arbetsplatsen gällande papperslösa, och så gott som alla önskar information av något slag.

Den opinionsbildande debattsidan Newsmill har anklagats i etablerad media för att vara en samlingsplats för högerradikala reaktionärer så väl som ett konkret hot mot demokratin. I huvudsak vilar anklagelserna på Newsmills funktion som en plats för medborgarjournalistiskt initiativ. Med de anklagelserna i åtanke var syftet med denna undersökning således att ta reda på huruvida denna medborgarjournalistik med tillhörande debattflora representerade ett offentligt rum för debatt där en deliberativ diskussion mellan jämlikar kunde äga rum, eller om kritiken är befogad. Utifrån temat integration ville vi sedermera ta reda på om diskussionen har ändrat karaktär över tid, mellan 2009 och 2012. Vi har därför utfört en kvantitativ analys för att i grova drag avgöra hur debatten på kommentarsfälten ser ut.

The purpose of this study is to determine if and how municipal consultative entities through influence may affect the legitimacy of the Swedish democratic model. The study aims to do this through analysing the opportunities for influence present with the Youth Council and the Council of the Retired in Karlstads municipality, to determine how the councils may affect political participation and the role of elected representatives. To do so, the study asks the following primary research question:"What requisites for influence are present for participants of municipal consultative entities, as found for the representatives of the youth and the retired within the framework of their participation in the Youth Council and the Council of the Retired in Karlstads municipality?"The study answers this research question by dividing it into one question of policy and one question of democratic perspective, and investigating these matters through nine snowballing interviews with the decision makers, organisational actors and participants of the councils. The information from the interviews is then analysed per council through a framework of democracy theory, policy process theory and organisation theory.

Tidigare forskning talar om förutfattade meningar, okunskap, rädsla m.m. hos somatisk vårdpersonal och om patienter som känner sig avskrivna från den somatiska vården med att det är den psykiska ohälsan som är orsak till de fysiska symtomen. Psykiatrins vårdpersonal upplever problem med att vårda den fysiska hälsan hos patienten, då deras specialitet är den psykiska hälsan.  Syftet med denna studie är att beskriva hur patienter med allvarlig psykisk ohälsa erfar den somatiska vården och psykiatrisjuksköterskans erfarenheter av ansvar relaterat till psykiatripatienternas fysiska hälsa. Studien bygger på nio semistrukturerade intervjuer, varav fem intervjuer med patienter och fyra intervjuer med psykiatrisjuksköterskor.

Sammanfattning Uppsatsen är en socialpsykologisk studie med syfte att försöka tolka och förstå några personers berättelser om hur deras psykosociala arbetsmiljö formats, förändrats och utvecklats vid lärosätet i Växjö som varit deras arbetsplats under närmare trettiofem års tid inom vilken det skett två stora organisationsförändringar dels vid bildandet av Växjö universitet och dels fusionen med Högskolan i Kalmar och bildandet av Linnéuniversitetet. Jag var intresserad att få veta något om deras upplevelser av att arbeta inom de tre organisationerna samt erfarenheter av de båda organisationsförändringarna.I studien redovisas vad som framkommit ur berättelser från fyra personer med en mycket lång anställningstid och som dessutom är mycket respekterade och har hög kompetens inom sina områden vilket enligt min bedömning, kan symbolisera något av trygga ankare inom universitetet. Upplevelsen av att arbeta inom Högskolan i Växjö 1977-1998 beskrivs av samtliga respondenter som en positiv tid.  Av intervjusvaren framgår en samstämmighet som enligt min tolkning innebar en demokratisk anda och mycket bra ledarskap. Upplevelsen av att arbeta inom Växjö Universitet 1999-2009, beskrivs inte lika samstämmigt som föregående.  Det framkommer åsikter som att det innovativa övergick till mer byråkratisk ordning och att man byggde på det som redan var och det som tillkom var forskningen.Den psykosociala arbetsmiljön inom  Linnéuniversitetet 2010 fram till våren 2012 beskrivs av merparten av respondenterna som stram hierarki, rätt utbildning är viktigt, alienation, osäkerhet, bekymmer, frågetecken, likgiltighet, passivitet, kulturkrock och personalflykt samt avsaknad av ledarskap.

Då vi 2006 skrev ett projektarbete om Brobyggarna i skolans verksamhet väcktes vår nyfikenhet för deras verksamheter på ett större samhälleligt plan. Därför har vi här utgått från att undersöka om Brobyggarnas utsagor om sina verksamheter stämmer överens med de uppdrag verksamheterna officiellt har. Vår uppfattning är att utvärderingar och rapporter på ett otillräckligt sätt knyter an till den svenska integrations- och storstadspolitiken och vi vill därför även undersöka hur väl förankrad denna politik är i Brobyggarnas verksamheter. Våra syften med uppsatsen är att ställa Brobyggarnas utsagor i relation till Malmö Stads målsättningar inom ramen för storstadssatsningen och integrationspolitiken, och analysera och diskutera förankringen av politiken samt om verksamheterna leder till integration eller ytterligare segregation. De empiriska resultaten har vi kopplat till teorier om demokrati och integration, vilka har visat sig vara grundläggande utgångspunkter för vår studie. För att underlätta läsarens förståelse för våra diskussioner och resultat har vi även redogjort för den politik som ligger till grund för verksamheterna. Vi anser att våra viktigaste slutsatser är, att integrationspolitikens otydliga direktiv leder till att Malmö Stads ambitiösa integrations- och demokratiarbete försvåras genom begränsningen av antalet bostadsområden, istället för att även arbeta övergripande i hela Malmö. Ibland riskerar arbetet dessutom att öka segregationen och stigmatiseringen på grund av fokuseringen på vissa befolkningsgrupper, enligt oss involverar integration alla.