Den här undersökningen fokuserar på kommuners etablering som varumärken. Man kan beskriva det som en kommersialisering hos kommunerna där de säljer sitt varumärke i princip på samma sätt som ett företag gör, vilket gör det problematiskt att vara opartisk, neutral och framför allt en demokratisk institution som verkar för det allmännas bästa i alla lägen. Här har gjorts en fallstudie av Kalmar kommun som uttalat arbetar för att vara ett varumärke. En av kommunens senare informationssatsningar består även av magasinet Jenny, som tagits fram för att lyfta och kommunicera Kalmars varumärke.Problemställningen består av tre huvudområden. Dessa berör innehållet i varumärket Kalmar kommun, huvudsakliga motiv för att etablera sin kommun som ett varumärke samt i ett tredje perspektiv skönja dess demokratiska påverkan.

Ordet spel och dess betydelse är svårt att beskriva. Spel har många definitioner och studien kommer därför att använda ordet spel för att beskriva applikationer, datorspel, hemsidor och geografiska verktyg. Jag är uppmärksammad på att det finns stora skillnader mellan datorspel och exempelvis Google Earth och har inte som avsikt att klassificera dessa som samma. Dock kommer samtliga att beskrivas som spel eller teknologi, främst för att det underlättar läsningen. Idag använder allt fler personer dator och Internet.

Uppsatsen behandlar användandet av öppen källkod i kommunala ITmiljöer. Den snabba mognadstakten och ökad synlighet i olika sammanhang som påverkar samhällsdebatten, gör frågan om användning av öppen programvara i kommunala ITmiljöer till en fråga som är relevant för alla samhällsmedborgare. Öppen programvara kan erbjuda kostnadsbesparingar genom minskade licensavgifter, och ökad frihet genom att källkoden är tillgänglig. Detta medför att den som vill kan anpassa programmen efter sina egna behov, vilket inte är möjlig med slutna program, där källkoden inte är tillgänglig.Öppen programvara eller öppen källkod har genomgått en snabb utveckling under de senaste åren, från att vara hobbyprojekt för programmerare och tekniskt intresserade till att bli en verksamhetskritisk komponent och del av affärsstrategin för myndigheter och stora företag. Emellertid förefaller svenska kommuner inte vara lika snabba med att anamma den nya tekniken.

Uppsatsen belyser skolk och dess existens i skolämnet idrott och hälsa. Skolk börjar och förekommer främst i grundskolans senare del. Det finns både för- och nackdelar med att träna, och skolan vill lära alla elever hur de ska skapa och/eller bibehålla en sund livsstil som främjar deras hälsa fysiskt och psykiskt. De elever som inte deltar i idrottsundervisningen gårmiste om detta och avsikten med uppsatsen var att ta reda på hur skolkandet ser ut och få exempel på hur det går till, samt av vilka anledningar vissa elever gör detta. De frågeställningar som besvarades var:1.

SammanfattningAnalysen undersöker meningserbjudandet gällande konsumentfrågor i tre läroböcker inom hem- och konsumentkunskap, med utgångspunkt i kursplan 2000 (Skolverket, 2000a). Först definierades och avgränsades konsumentfrågorna med hjälp av konsumtionsprocessen (Bjurström, 2004, McGregor, 2011a). Det andra steget i analysen var att kategorisera det befintliga konsumentinnehållet utifrån tre undervisningsstrategier: fakta-, normerande- och pluralistisk undervisningsstrategi (Skolverket, 2002, Kronlid & Öhman, 2010). Som ett tredje steg genomfördes en analys även av kursplan 2000, med hjälp av de tre undervisningsstrategierna. Detta tredje steg utgick ifrån antagandet att läroböckernas legitimitet och relevans styrs av kursplanen (Sellander, 1988, Lundgren, 1989, Englund, 2011).

SammanfattningAnalysen undersöker meningserbjudandet gällande konsumentfrågor i tre läroböcker inom hem- och konsumentkunskap, med utgångspunkt i kursplan 2000 (Skolverket, 2000a). Först definierades och avgränsades konsumentfrågorna med hjälp av konsumtionsprocessen (Bjurström, 2004, McGregor, 2011a). Det andra steget i analysen var att kategorisera det befintliga konsumentinnehållet utifrån tre undervisningsstrategier: fakta-, normerande- och pluralistisk undervisningsstrategi (Skolverket, 2002, Kronlid & Öhman, 2010). Som ett tredje steg genomfördes en analys även av kursplan 2000, med hjälp av de tre undervisningsstrategierna. Detta tredje steg utgick ifrån antagandet att läroböckernas legitimitet och relevans styrs av kursplanen (Sellander, 1988, Lundgren, 1989, Englund, 2011).

Detta arbete undersöker hur föränderlighet kan gestaltas med fysisk modell som skissverktyg, och med inspiration från den japanska föreställningen om rummet som en föränderlig och subjektiv upplevelse. En upplevelse och erfarenhet som ständigt förändras och byter skepnad i människans medvetande, vilket Kristina Fridh beskriver i sin bok Japanska rum ? Om tomhet och föränderlighet i traditionell och nutida japansk arkitektur (2001). Min tanke när jag påbörjade arbetet var att ett stadsrum genom att gestaltas för föränderlighet skulle kunna öppna för olika tolkningsmöjligheter. Rum som formges för föränderlighet kan genom att deras identitet och karaktär skiftar och förändras visa olika perspektiv och möjliggöra olika tolkningar. I arbetets bakgrund kopplar jag detta till en problematisering av det offentliga rummet som plats för olika individer och grupper, och att det offentliga rummet, som demokratisk arena, bör betraktas som en plats där skilda synsätt och olikheter bejakas. Jag ville i mitt arbete undersöka möjligheten att formge rumsstrukturer som skulle kunna upplevas som föränderliga, med fysisk modell som skissverktyg.

Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) visar år efter år i sina granskningar att de transportpolitiska målen inte uppfylls av de idag etablerade trafikslagen. Det är därför mycket troligt att vi kommer få se nya transportslag inom kort. Spårbilar, som är små förarlösa och kommandostyrda spårfordon, är ett möjligt alternativ. SIKA har utvärderat spårbilen som ett lokalt alternativ i Stockholm och som ett regionalt nät i Mälardalen och funnit att systemet är samhällsekonomiskt lönsamt och har goda chanser att uppnå målen på grund av sin höga tillgänglighet och låga miljö- och olyckskostnader. Flera kommuner har anmält intresse för att pröva systemet genom att bygga upp en så kallad pilotbana.

Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) visar år efter år i sina granskningar att de transportpolitiska målen inte uppfylls av de idag etablerade trafikslagen. Det är därför mycket troligt att vi kommer få se nya transportslag inom kort. Spårbilar, som är små förarlösa och kommandostyrda spårfordon, är ett möjligt alternativ. SIKA har utvärderat spårbilen som ett lokalt alternativ i Stockholm och som ett regionalt nät i Mälardalen och funnit att systemet är samhällsekonomiskt lönsamt och har goda chanser att uppnå målen på grund av sin höga tillgänglighet och låga miljö- och olyckskostnader. Flera kommuner har anmält intresse för att pröva systemet genom att bygga upp en så kallad pilotbana. Västerås är inte en av de städer som i dagsläget är intresserade, men som troligtvis skulle kunna dra mycket stor nytta av det, framförallt ur en regional synpunkt.

Den liberala demokratin, till vilken västvärldens politiska system bekänner sig, bygger i grunden på tanken att alla människor har naturliga rättigheter till liv, frihet och egendom. På grund av otryggheten i ett anarkistiskt naturtillstånd, kommer människor att sluta sig samman i stater, där de går med på att inskränka en del av sin frihet och överlåta makt till staten, på villkor att staten garanterar sina medborgare skydd för de naturliga rättigheterna. Så länge staten klarar av dessa uppgifter förbinder sig medborgarna att lyda staten, vars grund således, enligt denna teori, vilar på ett fiktivt samhällskontrakt. Inom ramen för detta samhällskontrakt har medborgare rätt att protestera för att nå förändring, så länge protesterna inte hotar samhällets fortsatta existens. Exempel på sådana legitima former av protester är (lagliga) demonstrationer, namninsamlingar samt olika former av civil olydnad som har gemensamt att aktörerna som deltar vill påverka inom ramen för samhällssystemet och därför står för sina handlingar samt är beredda att, om så är nödvändigt, låta rättssystemet ha sin gång.