Denna uppsats syftar till att kvantitativt studera och underso?ka selektiv migration i Uppsalas genom att observera ro?rlighet och befolkningsfo?ra?ndringar under tidsperioden 1990-2010 fo?r bostadsomra?den byggda under miljonprograma?ren 1965-1974. Fo?r att uppna? underso?kningen syfte har longitudinella demografiska och socioekonomiska data, ha?mtade fra?n databasen GeoSweden, fo?r inflyttare, utflyttare och stannare i Uppsalas miljonprogram analyserats. Analys av sagda data visar att andelen Sverigefo?dda individer i Uppsalas miljonprogram minskade under perioden 1990-2010 i takt med att andelen utlandsfo?dda inflyttare o?kade.

Detta arbete behandlar huvudsakligen de båda företeelserna intelligenta mjukvaruagenter och informationsstress. Syftet med arbetet har varit att undersöka om olika former av intelligenta mjukvaruagenter har förmåga att i en positiv riktning påverka de faktorer som kan orsaka informationsstress. Arbetet har bedrivits genom dokumentstudier och en intervjustudie. Genom dokumentstudien söktes exempel på faktorer som kan orsaka informationstress, samt former av intelligenta mjukvaruagenter som skulle kunna påverka dessa faktorer. Intervjuerna genomfördes med personer från olika personalgrupper i Vara kommun, vilka alla hade det gemensamt att de dagligen kom i kontakt med någon form av IT.

Abstrakt Jacobsson, Liselott & Thiborg, Jenny (2012) Faktorer som bidrar till användningen av pedagogisk handledning En studie av två stadsdelar (Contributing factors for the use of guidance A study of two districts) Specialpedagogik Skolutveckling och ledarskap Lärande och samhälle Malmö högskola Vilka faktorer bidrar till användning av pedagogisk handledning i skolor? Syftet med vårt arbete är att studera två stadsdelar med olika förutsättningar för att utröna faktorer som bidrar till den pedagogiska handledningens användande. Den teoretiska referensram vi använt oss av är systemteorin. Vi valde en kvalitativ datainsamling och utförde 12 halvstrukturerade intervjuer med rektorer och pedagoger. Informanterna har alla erfarenhet av pedagogisk handledning i någon form.

Titel: Sjuning, åttning, nining, Tidning! ? Barns föreställningar om dagstidningenFörfattare: Therese Blomqvist och Maja NorinHandledare: Jenny WiikKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, examensarbeteInstitutionen för journalistik och masskommunikation (JMG)Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2008Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka vad barn i förskoleåldern har för uppfattningar om dagstidningen.Metod: Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie vars material utgörs av personintervjuer.Material: Analysen genomfördes på 40 barn på tre olika förskolor med olika demografiska egenskaper. Analysen syftar till att undersöka om den sociala kontexten spelar in i barnens uppfattningar om och omkring dagstidningar.Huvudresultat: Vårt resultat pekar på att förskolebarn har en god kunskap omdagstidningen, trots att de själva inte kan läsa tidningen. Förskolebarn kan förstå begreppet nyheter, trots att detta kräver enrelativt hög abstraktionsnivå. Vi upplever oss finna en skillnad i antalet prenumeranter beroende på vilken skola barnen tillhör, vihittar dock ingen nämnbar skillnad inom barnens definition av dagstidningen.

Uppsatsen undersöker faktorer som påverkar kreativitet i konstnärliga organisationer. Faktorerna har delats in i kategorierna process- och strukturfaktorer. Processfaktorer definieras som faktorer som är föränderliga över tid, medan strukturfaktorer är stabila över tid. Syftet med uppsatsen är bland annat att ge en breddad bild av faktorer som har betydelse för kreativiteten i konstnärliga organisationer. Uppsatsen utgår från en Grounded Theory-metod och baseras på kvalitativa intervjuer med personer som arbetar med film, respektive nycirkus.

Idag utlöses stress i arbetslivet till stor del av psykosociala faktorer. Den ökade användningen av IT sedan 70-talet har lett till att nya faktorer kan utlösa stress. Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som eventuellt skulle kunna ha samband med stress kopplat till IT-användning. 75 besvarade enkäter låg till grund för analysen. Resultatet av faktoranalysen blev tre faktorer, varav två var kopplade till stress.

Studiens syfte var att belysa faktorer betydelsefulla för kommunikationen i mötet med en demensdrabbad person utifrån sjuksköterskans perspektiv. I litteraturen framkom det att det var många faktorer som spelade in. En demensdrabbad person förlorar successivt den språkliga delen av kommunikationen och blir mer beroende av den "tysta" kommunikationen som exempel beröring. Studien gjordes som en litteratur studie med en kvalitativ ansats. I resultatet framkom faktorer som; fysisk kontakt, språk, mimik och bevaring av integritet.

In Sweden today almost all people are connected to a bank in some way. It can range from loans, savings, shares, etc. They have a current account where salaries, student aid etc. is paid. Due to the large selection of banks, it has become more important for banks to be competitive in their services to their customers so they don?t change bank.

Dialysär en livsavgörande behandling för patienter med kronisk njursvikt som upptartid och leder till livsförändringar för patienten. Peritonealdialysbehandlingkräver att patienten har god kunskap och aseptik i sitt utförande. Syftet med litteraturstudien var attbeskriva faktorer som påverkar livskvaliten hos patienter som genomgårperitonealdialys. Metoden somanvändes var en litteraturstudie. Artiklarna söktes fram i databaserna CINAHL,PsycINFO och PubMed.

Studiens syfte var att belysa behandlingspersonals uppfattningar om faktorer och händelser som kan vara avgörande för missbruksprocessen, i relation till forskningen inom området. Frågeställningarna avsåg att undersöka vilka händelser och faktorer som kan vara avgörande för vägar in i samt vägar ut ur ett substansmissbruk. Det avsågs även att undersöka uppfattningar om återfall samt upphörande av ett substansmissbruk. Metoden som användes var kvalitativ semistrukturerad intervju och genomfördes på en institution med tre kvinnliga behandlingsassistenter. Studien utgår från en hermeneutisk vetenskapstradition.

Förtroende är en förutsättning i olika former av samspel mellan aktörer. Inom hälso- och sjukvården kan ett förändrat förtroende påverka hur individen söker vård och därmed leda till effekter på individens hälsotillstånd. Uppsatsens syfte är att undersöka förtroendet för hälso- och sjukvården i Region Skåne. Det görs genom en ekonometrisk analys av data från Vårdbarometern, en omfattande undersökning över befolkningens uppfattning av hälso- och sjukvården. Förtroendet för tre olika vårdproducenter; husläkare/distriktsläkare, akutmottagning och privat specialistläkare/läkarhus undersöks utifrån socioekonomiska och demografiska bakgrundsfaktorer.

Arbetsmiljön kan enligt Karasek och Theorell (1990) karaktäriseras i två dimensioner, psykologiska krav från arbetet och i vilken utsträckning individen möter dessa med hjälp av egenkontrollen. De har utvecklat krav-kontroll modellen som mäter den psykosociala arbetsmiljön. Modellen används i denna studie för att undersöka huruvida några förklaringsvariabler relaterar till individens upplevelse av krav och kontroll på arbetet. Deltagarna fick besvara en enkät besående av olika variabler och självskattningsskalor som mätte krav och kontroll. Även känslan av sammanhang mättes med 13 frågor (Antonovsky, 1993).

Studiens syfte var att belysa faktorer betydelsefulla för kommunikationen i mötet med en demensdrabbad person utifrån sjuksköterskans perspektiv. I litteraturen framkom det att det var många faktorer som spelade in. En demensdrabbad person förlorar successivt den språkliga delen av kommunikationen och blir mer beroende av den "tysta" kommunikationen som exempel beröring. Studien gjordes som en litteratur studie med en kvalitativ ansats. I resultatet framkom faktorer som; fysisk kontakt, språk, mimik och bevaring av integritet.

Föreliggande examensarbete handlar om yttre koncentrationsstörande faktorer i skolår 9 och hur elever och lärare definierar och handskas med dessa. Syftet med arbetet är att undersöka om definition och strategier överensstämmer mellan elever och lärare och om elever i koncentrationssvårigheter definierar och handskas med yttre koncentrationsstörande faktorer på ett annat sätt än sina kamrater.För att uppnå syftet har intervjuer gjorts med fem lärare och 30 elever i skolår 9. Resultatet visar att prat är den vanligaste yttre koncentrationsstörande faktorn enligt elever och lärare i undersökningen. Elever använder i första hand mentala strategier för att komma till rätta med koncentrationsstörande faktorer. En annan sak som elever gör för att hålla koncentrationen är att säga till sina kamrater att sluta störa.

Ett datalager används för att lagra data på ett sådant sätt att information enkelt kan utvinnas och användas som stöd vid beslutsfattande. Besluten som tas med hjälp av datalagret är av strategisk karaktär vilket bland annat medför att dagliga uppdateringar inte är nödvändigt utan vecko -eller månadsvisa uppdateringar är ofta fullt tillräckligt. Detta arbete handlar om vilka faktorer som bör påverka valet av hur ofta ett datalager ska uppdateras. Det är viktigt att se till att uppdateringar sker på ett sådant sätt att användarna kan få tillgång till den information de vill utan att datalagret samtidigt förlorar i prestanda. Resultatet visar på femton olika faktorer som bör påverka valet av uppdateringsfrekvens.