Denna studie behandlar de svårigheter som kan uppstå vid stil- dialogöversättning. Dialog används ofta av skönlitterära författare för att ge de litterära karaktärerna egna röster, både i specifika situationer och genom hela verket. Därför innehåller fiktiv dialog ofta stildrag som saknas i den berättande texten, såsom ett säreget reg-ister eller en innovativ interpunktion och anföringsteknik. Sådana stildrag kan vara problematiska för en översättare då de ofta är specifika för källspråket och således inte alltid har stilistiska motsvarigheter med samma effekt i målspråket.Till denna studie producerade jag en egen översättning av den ryske författaren Andrej Gelasimovs kortroman ?a?da (Törst, min översättning).

Problemformulering: Hur använder fastighetsmäklaren relationsmarknadsföring för att bygga relationer till kunder?Syfte: Vi vill skapa förståelse för hur fastighetsmäklaren använder kundmötet för att skapa förtroende till kunden.Slutsats: Fastighetsmäklaren bör lägga mest vikt vid att skapa förtroende till kunden genom sin personlighet. Det beror på att majoriteten av våra respondenter anser att förtroende för dem som personer är mer betydelsefullt än förtroendet för deras tjänster. För att skapa förtroende gäller det för mäklaren att kunna infria kundens förväntningar vilket underlättas av att kundens förväntningar är realistiska. Realistiska förväntningar kan skapas genom att fastighetsmäklaren har en aktiv kommunikation med kunden.

The public relations business has grown from almost nothing to a large international industry the last decades. Throughout the history the industry has struggled with a lot of critique and public relations has become a negative symbol for manipulation of information. Because of this negative view of the industry and the medial change taking place, the purpose of this study is to investigate how two different generations think about public relations. More accurate, the study will through a qualitative interview study explore how young people from a highschool in Luleå and elder people from Luleå township thinks about pubic relations, and most imortant why they have this particular view. By creating four focus groups, two with men and two with women, this also enables a comparative study between the gender. The focus groups were later analyzed and compared to two selected groups of theories on public relations, the theories were positive and critical theories compound in two categories.

Under litteraturstudierna fick författarna en uppfattning om att järnvägsbranschen är präglad av en hel del problematik som visat sig i ett flertal brister. Flera större omorganiseringar hade skapat en bransch med otydliga ansvarsgränser och otydliga roller med en mängd utdragna rättsliga tvister mellan beställare och entreprenörer som följd. Stämningen beskrevs som dyster och kompromisser mellan järnvägsaktörer förekom inte i den mån som behövdes, utan aktörerna tänkte mest på sin egen verksamhet. En ändring behövdes.Rapporten är begränsad till tre nyckelaktörer med koppling till järnvägsunderhåll: beställare, entreprenör och trafikutövare. Fokus har lagts på det alltför förekommande avhjälpande underhållet, som visar sig i form av trafikstörningar och trafikstopp.

After the appointment of a new European Commission in 2004, ?communication? was made a top priority on the agenda. The Commission presented a new communication policy, which would establish a dialogue with the citizens, thereby bringing more democracy to the union and bridging the gap to the citizens. Three documents containing the policy were published, namely an internal action plan for the Commission, Plan D which establishes the framework for national debates and a whitepaper on EU communication policy. These documents were met by mistrust and criticism from many different actors such as journalists and experts.The aim of this master thesis is to examine this new communication policy from a deliberative democratic perspective.

Museerna har genom åren långsamt utvecklats mot öppnare institutioner, vilket under de senaste decennierna har visat sig bland annat som en strävan efter dialog med museets publik. Denna utveckling har likheter med hur internet under de senaste åren blivit allt mer inriktat på deltagande och sociala aspekter, ofta kallat webb 2.0.Syftet med denna uppsats är att undersöka om svenska länsmuseer och centralmuseer använder webben för att inbjuda till dialog med sina virtuella besökare. Uppsatsen tar också upp vad denna typ av webbarbete kan ha för konsekvenser, och hur museerna skulle kunna uppnå en högre grad av interaktion på internet. De svenska läns- och centralmuseernas webbplatser har analyserats ur en genomsnittlig användares perspektiv. De aspekter som tas upp är huruvida texten eller funktionerna på webbplatserna uppmuntrar till kontakt, interaktion eller dialog med museet.

Uppsatsen som följer är en personalvetenskaplig studie av ett företag i förändringsarbete. Vårt övergripande forskningsintresse var att få kunskap om faktorer som leder till ett framgångsrikt förändringsarbete. Vi valde därför att studera en pågående kulturförändring i Abba Seafood, där vårt syfte var att undersöka hur företagsledning och mellanchefer beskriver, arbetar med och uppfattar förändringsprocessen. Den teori och tidigare forskning vi tog del av belyser följande områden: Förändringsarbete, att leda i förändring, förändringsmetoder med positiv inriktning och kommunikation/dialog. Som metod valde vi att arbeta med den kvalitativa ansatsen, som deltagande observation och halvstrukturerade intervjuer.

Studien har som syfte att öka kunskapen och förståelsen om vilken potential professionell gestaltning har i ett socialt förändringsarbete. I studien använder jag mig av en kvalitativ metod då jag intervjuar tre skådespelare från en teaterensemble och genomför en fokusgrupp med socialarbetare. Bearbetning och analys har skett enligt organisationsteori och nyinstitutionell teori. Samspelet inom och mellan de olika grupperna har jag tolkat utifrån den symboliska interaktionistiska teorin.Studien har kommit fram till att socialarbetarna är positiva till de arbetsmetoder som teaterensemblen använder sig av i sin gestaltning. De menar att det sociala arbetet skulle kunna ha hjälp av dessa metoder.

AbstractAt the UN Conference on Environment and Development in 1992 the nations stated that traditional environmental policies were not sufficient to handle the multidimensional challenges posed by sustainable development. Governments needed to broaden their political decision making procedures in order to coordinate and integrate environmental, social and economic policies. Therefore a new tool was introduced in Agenda 21, National Strategies for Sustainable Development (NSDS). The aim of an NSDS would be to bring together actors from all parts of society to jointly reach a consensus on how to work towards the vision of a sustainable society. An NSDS would be seen as a strategic tool to help focus national policies for SD.

The potential of information technology as a means to invigorate democratic practise is constantly under discussion. Regardless of the differing opinions as to the most suitable way to utilise IT, there are certain democratic core values that have to be considered. One of these is freedom of information, defined by us as the right of every citizen to seek, obtain and express information. The aim of this study is to explore whether the use of IT as a means to enhance democracy can strengthen the citizens right to freedom of information. As an instrument for analysis we use an article by Jan van Dijk, professor of communication science.

Studies have shown that politicians are significantly more likely to become victims of violent crime than other citizens in Sweden. In fact increasing political rank and engagement are directly proportionate to increased risk for violence. Threat towards politicians is not only dangerous to the individuals involved but also to the democratic system as a whole.Political scientists the world over have done a lot of research on democracy, but I have been unable to find a single method or theory that examines how violence, threat and harassment affect political leaders and democratic systems.The aim of this study is to expand the existing model made by Tommy Möller, professor in political science. In his model he presents 11 factors that affect political leaders ability to act. My aim is to develop his model by adding a 12 th factor ?violence, threat and harassment?.

Violence against teachers in Swedish schools, according to recent reports has increased and there have been many studies to investigate the situation for teachers. The surveys show that teachers are especially vulnerable to students. This study aims to examine the relationship between a number of teachers and their students to study the power relations that exist in the classroom. This is to see what violence is an expression of and also how violence is perceived by the teachers. The issues that are central in this study are:What is the importance of dialogue in the relationship between these teachers and their students?Is there power relations between teachers and their students?What is the violence against teachers and expression of?Is there any connection between dialogue, power relations and violence?The theories of the materials in this study was analyzed using power relations theories of the historian of ideas Michel Foucault and Philosophy Doctor Anders Persson, who to some extent has his theoretical basis in Foucault?s power relations.

Jag studerade grupparbete i högre utbildning med en kvalitativ metod och sökte med hjälp av teori, tidigare forskning samt kvalitativa intervjuer, svar på hur ett välfungerande grupparbete är möjligt. Som främsta teoretiker använde jag mig av Vygotskij, Freire, Scheff och Asplund. För att svara på denna fråga studerade jag hur grupparbete går till, hur det påverkar studerandes lärande samt vilka kommunikationsmönster som uppstår under grupparbete som får konsekvenser för lärandet. Jag intervjuade fem högskolestudenter. Min undersökning visade att man i grupparbete framför allt lär sig att arbeta i grupp.

Uppsatsen består av en jämförande studie av Ulf Ekman, grundaren till församlingen Livets Ord och KG Hammar, f.d. ärkebiskop i Svenska kyrkan, sett ur ett perspektiv med gudsrelationen i centrum. Syftet var att finna hur gudsrelationen gör sig påmind i deras liv såväl i teori som i praktik och undersöka skillnaderna. För att nå uppsatsens syfte har jag använt mig av litteraturstudier. Undersökningen visade att Ekman och Hammar skiljer sig betydligt i sina sätt att resonera kring Gud.

Syftet med denna litteraturstudie är att ta reda på vad forskningen säger allmänt om litteratursamtal och mer specifikt ta reda på de teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för litteratursamtalet, varför det används i skönlitteraturundervisningen samt hur det kan te sig i skolans praktik. Två olika modeller, Chambers och Molloys, har fokuserats. Genom ett övergripande studium av både tyckta och elektroniska källor har frågeställningarna kunnat besvaras. I studien lyfts bland annat det läsarorienterade perspektivet, det sociokulturella perspektivet, flerstämmighet och dialog som centrala, teoretiska utgångspunkter och begrepp. Det gemensamma lärandet och perspektivskiftet, som kan ske i dialog med andra, ses som grundläggande.