Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur sjuksköterskor bemöter och kommunicerar med patienter med demenssjukdom. Författarna använde sig utav sökmotorn Elin och databasen Cinahl. Använda sökord var: Dementia, Treatment, Care, Nurse*, Nursing, Communication i olika kombinationer. Till resultatet användes 17 vetenskapliga artiklar som var publicerade mellan år 2000 och 2010 och var engelskspråkiga. Litteraturstudien bestod av elva kvalitativa och sex kvantitativa artiklar.

With examples from a single classroom situation, several educational moments show what goes on between the teacher and the student. The teacher?s responsibility in the learning process is, with a gesture frozen in the air of the moment, to lead and follow the student in her tentative efforts at seeking knowledge. Initially, it is an attempt to shed light upon the "not yet seen" with a certainty that the student herself possesses the capacity and the aptitude to reach greater insight and clarity in her understanding. The Validation/Feil Method presented in this instructional situation illustrates how best to communicate with elderly people suffering from Alzheimer?s Dementia.

Syftet med litteratur studien var att beskriva vilka studier som har gjorts med fokus på ?grön omsorg? /utemiljö i vården av personer med demens, samt att beskriva personalens upplevelse av dessa omvårdnadsåtgärder och eventuella effekter på de boende. Litteratursökningar gjordes i databaserna Medline och Chinal, och resulterade i nio inkluderade studier. Resultatet visade att flertalet av studierna hade som syfte att studera utemiljö och boendes välbefinnande och beteende. Sex studier hade en icke-experimentell design, två studier hade en kvasiexperimentell design och en studie var uppdelad i två delar varav den ena delen hade en icke-experimentell design och den andra delen hade en kvasiexperimentell design.

Demenssjukdom är oftast åldersrelaterad och utvecklas i senare ålder, men det finns personer och familjer som drabbas tidigare i livet. Rollen som anhörig kan vara både psykiskt och fysiskt påfrestande och är därför viktig att belysa. Syftet med studien är att undersöka det komplexa kvalitativa sambandet mellan sorg, copingstrategier och stöd hos anhöriga, när en närstående utvecklar demenssjukdom i tidig ålder. För att analysera datamaterialet som samlades in har kvalitativ innehållsanalys använts. Det som studien framför allt visar på är att det finns ett ömsesidigt samband mellan de tre komponenterna, där stödet utgör grunden.

Bakgrund: Studier visar att smärta är vanligt förekommande hos äldre personer som bor på särskilt boende. Dock kan det vara svårupptäckt speciellt hos personer med demenssjukdom som har svårt att uttrycka sig genom ord. Demens är ett samlingsnamn på olika symtom som beror på att hjärnans funktion är skadad. Sjukdomen kan ge minnessvårigheter, språkliga svårigheter samt påverkan på beteendet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur vårdpersonalen kan identifiera smärta hos personer med demenssjukdom som har svårt att uttrycka sig genom ord.

Background:Alzheimer's disease is a disease that primarily affects the elderly but also younger people. Alzheimer's disease is a type of Dementia which means that you get changes in the cerebral cortex and cells gradually die. The disease causes memory loss and things that were obvious before will be difficult for the sufferer. Alzheimer's disease also affects next of kin to a large degree; they will have to take a great responsibility. The next of kin are entitled to support from healthcare.Aim:The aim was to highlight next of kin' experiences of healthcare to their family members with Alzheimer's disease.Method: The study was based on narratives, which in this case means analysis of autobiographies.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur sjuksköterskor bemöter och kommunicerar med patienter med demenssjukdom. Författarna använde sig utav sökmotorn Elin och databasen Cinahl. Använda sökord var: Dementia, Treatment, Care, Nurse*, Nursing, Communication i olika kombinationer. Till resultatet användes 17 vetenskapliga artiklar som var publicerade mellan år 2000 och 2010 och var engelskspråkiga. Litteraturstudien bestod av elva kvalitativa och sex kvantitativa artiklar.

Demens är en sjukdom som ökar i samhället till följd av att den äldre populationen ökar. Sjukdomen innebär ofta en försämrad livskvalitet för den drabbade samtidigt som det leder till samhällsekonomiska konsekvenser.  Vanligt förekommande beteendeförändringar är exempelvis oro, aggressivitet samt depression. Läkemedel är en vanlig förekommande åtgärd vid beteendeförändringar, men innebär ofta negativa konsekvenser såsom oönskade bieffekter samt onödiga kostnader. Musik är därför ett alternativt sätt till läkemedel för att lindra beteendeförändringar, då musiken skapar en lugn atmosfär och en meningsfull tillvaro. Syftet med litteraturstudien var därför att beskriva musikens påverkan på personer med demenssjukdom.Resultatet visade en lindring av oro, fysisk- och verbal aggressivitet samt depression efter det att personer med demens lyssnade på musik.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur sjuksköterskor bemöter och kommunicerar med patienter med demenssjukdom. Författarna använde sig utav sökmotorn Elin och databasen Cinahl. Använda sökord var: Dementia, Treatment, Care, Nurse*, Nursing, Communication i olika kombinationer. Till resultatet användes 17 vetenskapliga artiklar som var publicerade mellan år 2000 och 2010 och var engelskspråkiga. Litteraturstudien bestod av elva kvalitativa och sex kvantitativa artiklar.

Sveriges befolkning blir allt äldre och i takt med detta ökar andelen personer med demens och deras behov av vård. Svårigheter med att hantera beteendestörningar såsom aggression och agitation hos personer med demens har visat sig vara ett problem för vårdpersonal. Syftet med denna litteraturstudie har varit att samman-ställa aktuell vetenskaplig litteratur avseende vad som är viktigt i omvårdnaden av personer med demenssjukdom som uppvisar problematiska beteenden samt att undersöka vilket stöd vårdpersonalen behöver för att på ett professionellt sätt kun-na bemöta dessa personer. En systematisk litteraturstudie genomfördes utefter Goodmans sju forskningssteg (SBU, 1993), där vetenskapliga artiklar hittades efter sökningar i databaserna PubMed och Cinahl. Resultatet redovisar vikten av att som vårdpersonal försöka finna eventuella bakomliggande orsaker till de prob-lematiska beteendena samt att utforma omvårdnad som anpassas till individen.

Bakgrund: När beslutet att flytta in på ett särskilt boende fattats förändras livssituationen för både den som drabbats av demens som för de anhöriga.Syftet: Syftet med denna litteraturöversikt var att studera och beskriva anhörigas upplevelser i samband med att en person som drabbats av demens flyttar in på ett särskilt boende. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Litteratur­sökningarna gjordes i databaserna Medline och Cinahl efter relevanta artiklar. Sökord som användes var relatives, experience, caregivers burden, coping, Dementia, nursing home, placement, decision, Sweden, family caregivers. Sexton vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.

Syfte: Att utifrån litteratur beskriva hur sjuksköterskor kan identifiera smärta hos äldre personer med demenssjukdom, samt att undersöka vilka mätinstrument som finns att tillgå för att beskriva smärta. Metod: Litteraturstudien var av deskriptiv design. Litteratursökningen gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: Resultatet baserades på 14 vetenskapliga artiklar som visar att det finns många uttryck för smärta som sjuksköterskan kan använda sig av för att identifiera smärta hos äldre personer med demenssjukdom. Resultatet visade att det är mycket svårare att identifiera smärta vid omvårdnad av äldre demenssjuka, då de inte kan kommunicera som kognitivt intakta personer.

Läkemedelsförskrivningen är idag hög på särskilda boenden. Det sker en överanvändning av antipsykotiska, lugnande och antidepressiva läkemedel. Då äldre har en ökad känslighet för läkemedelsbiverkningar är det av yttersta vikt att se möjligheterna med komplementära metoder. Nittio procent av individer med demenssjukdom drabbas av Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens (BPSD). Syftet med detta examensarbete var att belysa om BPSD kan lindras av musik som omvårdnadsåtgärd hos vårdtagare på särskilda boenden.

I denna studie har insamling av referensdata över språkförståelse hos treåringar med typisk språkutveckling genomförts. Till detta har bedömningsmaterialet Sofialådan (Westerlund & Öfverholm-Engström, 1995) använts. Sofialådan bygger som flera andra språkförståelsematerial på den s.k. act-outmetoden där man låter barnet agera med föremål efter en given instruktion. Med hjälp av föremålen i Sofialådan bedöms barnets förmåga att identifiera grundfärger och storleksbegrepp, kategorisera, flytta föremålenligt olika prepositionsanvisningar samt att följa flerledade instruktioner.

Syftet: Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse beröring har i vård och omsorgav personer med demenssjukdom. Ett annat syfte var att granska kvalitén av urval och bortfalli de inkluderade artiklarna.Metod: Metoden var en beskrivande litteraturstudie där resultatet baserades på 13vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats. Litteratursökning genomfördes idatabaserna Pubmed, Medline, Cinahl och Psycinfo.Huvudresultat: Hos personer med demenssjukdom bidrar fysisk beröring till lugn och ro,under och efter behandling somnar många vilket är ett tecken på avslappning och bidrar i sintur till en bättre kvalitet på sömnen i helhet. Fysisk beröring bidrar även till förbättring avvardaglig smärta. Hos personer med beteenderelaterade symtom bör fysisk beröring gesförsiktigt.