Då vårdhundar är en relativt ny företeelse i Sverige har vi genom en mikro-etnografisk fallstudie studerat Ludvika kommuns Projekt vårdhund och haft som syftet att undersöka vad en vårdhund kan ha för arbetsuppgifter och vilka eventuella effekter dessa arbetsuppgifter kan ha för brukarna. Frågeställningarna som studien hade var: Vad kan syftet med en vårdhund vara? Vilken evidens använder sig projektet av i praktiken? Hur ser interaktionen mellan vårdhundsteamet och brukarna ut? Studien utfördes genom intervjuer med teamet och observationer. En vårdhund kan användas i rehabiliterande syfte, fungera som både en social och motiverande faktor och öka det psykiska välbefinnandet. Evidensen som projektet förlitar sig på är oxytocinets verkan och effekter som har en dokumenterad effekt när det gäller att minska oro, aggressivitet och öka det psykiska välbefinnandet.

The purpose of this two years master thesis is to examine the potential benefits of using bibliotherapy on elderly Finnish immigrants residing in Sweden and living in geriatric care. The basis of the study is a four week long bibliotherapeutic project implemented at a nursing home for Finnish-speaking people in Stockholm County.Participants were men and women spanning in age from 70 to 90 years old. Common for all the participants was that they had lived their entire adult life in Sweden, their only language was Finnish, and they had the diagnosis of Dementia. The study examines the bibliotherapeutic model of Arleen McCarty Hynes and Mary Hynes-Berry, as well as Inger Eriksson?s approach for the use of bibliotherapy in nursing homes and hospices.The empirical analysis is based on field notes from the bibliotherapeutic sessions and from interviews with librarians and nurses involved in the project.

I Sverige finns minst 150 000 personer med demens och cirka 20 000 personer insjuknar årligen. Bemötandet av en demenssjuk person har visat sig vara helt avgörande för hur mycket den demenssjuke klarar av och en nära positiv relation mellan demenssjuka och vårdare kan få den sjuke att fungera bättre. Syftet med studien var att belysa vad omvårdnadspersonal på kommunala gruppboenden upplevde som förutsättningar och hinder för att skapa bra bemötande av demenssjuka. Data samlades in via intervjuer och bearbetades med kvalitativ innehållsanalys. De kategorier som framkom var: Medvetenhet om kroppsspråkets betydelse för kommunikation, Viljan till gott samarbete och flexibelt arbetssätt, Stabil personalgrupp, Inställd på den andres behov, Känsla av otillräcklighet och Resursbrist.

Demens är en folksjukdom som ökar och är vanligare idag än för 30 år sedan. Orsaken till detta är att människan lever längre och risken för att drabbas av demens ökar med stigande ålder. Personer med demens har begränsad förmåga att tolka samt förstå omgivningen de vistas i, därför är det viktigt att den fysiska inomhus miljön inte utgör ett hinder för personerna. Inomhusmiljön skall anpassas efter deras behov för att de skall känna trygghet och därmed påvisa positiv beteende. Syftet med denna litteraturstudie är var förkovra oss om hur inomhusmiljön påverkar personer med demens på vårdboende.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att använda sig av hundassisterad omvårdnad i svensk äldreomsorg. Metod: Intervjuer gjordes med legitimerade sjuksköterskor som hade erfarenhet av sällskapshundar och utbildade hundar inom äldreomsorgen. Resultat: Sjuksköterskorna upplevde att hundassisterad äldreomsorg inverkade positivt på flera plan, både bland de äldre och för personalen. Sjuksköterskorna upplevde att en hund berikade vardagen på äldreboendet och att hunden var till praktisk nytta i sjuksköterskans omvårdnadsarbete, framförallt i arbetet med patienter drabbade av demens. Hundassisterad omvårdnad upplevdes medföra ett ökat välbefinnande, minska stress och aggression, ge ökad glädje och matlust samt stimulera aktivitet, både fysiskt, mentalt och verbalt.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva olika former av beröring samt dess effekt för personer med sjukdomen demens. Sökningarna har gjorts i databaserna Pubmed, Cinahl och sökmotorn ELIN@du.se med sökorden: massage, Dementia, nursing, home, touch, older, patients, therapeutic touch, care och therapy. Artiklarna var utförda mellan år 2000 till 2009 och var kvalitativa och kvantitativa och utgjorde urvalet. För att värdera de utvalda artiklarna användes granskningsmallar. Resultat visade att beröring gav positiva effekter på stress och agiterat beteende såsom skrikbeteende och fysiskt upprört beteende.

Alzheimers sjukdom är vanlig sjukdom i Sverige och övriga världen där symptombilden har en negativ inverkan på personens livssituation. Syftet med studien var att belysa vilka positiva effekter fysisk aktivitet har hos patienter med Alzheimers sjukdom. Studien genomfördes som en litteraturstudie och var grundad på 15 vetenskapliga artiklar. Resultatet indelades i tre huvudkategorier, påverkan på sinnesstämning, förbättrade kognitiva funktioner och förbättrad fysisk förmåga. Genom att utöva fysisk aktivitet förbättrades sinnesstämningen hos patienterna vilket visade sig genom att de blev mindre rastlösa, agiterade och oroliga.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur musik som omvårdnadsåtgärd påverkar välbefinnandet och symtombilden hos personer som lever med demenssjukdom. I Sverige finns det ca 140 000 människor med demenssjukdom och 65 000 av dessa bodde i särskilda boendeformer. De vanligaste demenssjukdomarna är Alzheimers sjukdom, frontallobsdemens, vaskulär demens samt sekundär demens som kan orsakas av infektioner. Att leva med sjukdomen demens innebär i de flesta fall att ens funktionella kapacitet försämras successivt. Uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie inom ämnet omvårdnad ochbaserades på 12 vetenskapliga artiklar, med både kvantitativ och kvalitativ ansats, som har publicerats under de senaste 14 åren.

Bakgrund: Äldre personer med en demensdiagnos är en växande patientgrupp som ställer högre krav på sjuksköterskans förmågor. Demenssjuka personer kräver ett annorlunda synsätt och andra typer av observationer vid bedömning av smärta och smärtlindring, än personer med intakt kognitivt medvetande. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa sjuksköterskans erfarenhet av att smärtbedöma och smärtlindra personer med demenssjukdom. Metod: En litteraturstudie där 10 vetenskapliga artiklar granskats, analyserats och tematiserats utifrån valt syfte. Resultat: Fem olika teman identifierades: Sjuksköterskans upplevelser i mötet med den demenssjuka, sjuksköterskans smärtbedömning av demenssjuka personer, sjuksköterskans erfarenhet av att använda bedömningsinstrument, farmakologisk smärtlindring och icke-farmakologisk smärtlindring.

Alzheimers sjukdom påverkar både patienten och den som vårdar honom eller henne. En anhörig vårdar ofta patienten och det har visat sig att de är utsatta för olika svårigheter.  Syftet med denna studie var att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda en familjemed­lem med Alzheimers sjukdom. Metoden som användes för att besvara syftet var att göra en litteraturstudie enligt Polit och Becks (2004) beskrivning av genomförandet av en litteratur­studie. Dataanalysen skedde med kvalitativ ansats genom att artiklarna lästes igenom nog­grant och gemensamheter och mönster bland anhörigvårdares upplevelser söktes. Studiens resultat baserades på åtta veten­skapliga artiklar från vilka fem teman framkom.

Syfte: Studiens syfte var att jämföra en ny extubationsalgoritm med sedvanligtextubationsförfarande. Gruppen som studerades var patienter som genomgått en HIPEC-operationoch vårdats på Centrala intensivvårdsavdelningen.Metod: I En randomiserad kontrollerad klinisk pilotstudie randomiserades patienterna till en av tvågrupper. Därefter extuberades patienten enligt en studiealgoritm eller post-operativ standard.Resultat: Syresättningen var väsentligen oförändrad för studiegruppen (37,5 kPa till 36,6 kPa)medan den sjönk för kontrollgruppen (50,1 kPa till 40,6 kPa) vid jämförelse mellan 10 minuter efterankomst och 15 minuter efter extubation. Efter 13 till 18 timmars kontroll strax innan patienternalämnade intensivvårdsavdelningen var syresättningen på samma nivå som 15 minuter efterextubation för både studiegruppen och kontrollgrupp. Således kvarstod en försämrad syresättninghos kontrollgruppen vid utskrivning jämfört med 10 minuter efter ankomst.Slutsats: Studien visar att det skulle kunna vara fördelaktigt att extubera patienter enligt denstudiealgoritm som testats jämfört med dagens kliniska standard.

Bakgrund: Djur har under väldigt många år varit en del av människans vardag från början i form av vakt och jaktdjur. Idag används djuren mer som sällskap och familjemedlemmar. Hundar och människor har genom århundradena tillsammans utvecklat ett samspel som gör att de kan kommunicera. Många äldre personer har idag husdjur som enda sällskap när barnen flyttat ut och make/maka gått bort. När personen måste flytta till ett vårdboende kan de bli tvungna att göra sig av med sitt djur för att många vårdboende idag inte tillåter djur där.

Bakgrund: Mycket i litteraturen tyder på att ouppmärksammad och underbehandlad smärta hos äldre demenssjuka är vanligt förekommande. Detta strider mot principerna om människors lika värde, den enskildes värdighet och det humana i att lindra. Det finns många typer av demenssjukdom och attityden förekommer att demenssjuka inte känner smärta. Demenssjuka har ofta problem med att kommunicera eller lokalisera smärtan. Observations- och självsmärtskattningsinstrument används inte i större utsträckning.

Bakgrund: Personer med demenssjukdom känner ofta ett utanförskap på grund av svårigheter att kommunicera. Vårdare som möter dessa personer har en viktig roll i att stödja välbefinnande, livskvalitet och möjlighet att delta i den dagliga omvårdnaden. Om kommunikationen och bemötandet inte anpassas efter den demenssjukes förmåga och han/hon inte ses som unik individ kan det leda till att personens kapacitet minskar.Syfte: Syftet var att beskriva hur vårdpersonal genom kommunikation och bemötande kan skapa förutsättningar för personer med demenssjukdom att delta i sin dagliga omvårdnad.Metod: Litteraturstudie baserad på 12 artiklar.Resultat: Det framkom att vårdare genom att kommunicera och bemöta med närvaro i mötet och förmedla glädje, kunde skapa förutsättningar för personer med demenssjukdom att delta i omvårdnaden. Att närvara i mötet innebar att vara lyhörd, tydlig och bekräfta personen. Bekräftelsen kunde ske genom att visa intresse, respekt, förtroende, stödja minnet och sträva efter jämställdhet och gemenskap.Diskussion: Det viktigaste fyndet var betydelsen av att bekräfta personen med demenssjukdom vilket får stöd i teorin bakom personcentrerad vård och bekräftande omvårdnad.

Demenssjukdom drabbar var femte person över 80 år i Sverige och befolkningsmängden ökar ständigt, vilket betyder att demensvård är av betydelse för framtida forskning och har stor utvecklingspotential. Demens innebär att den kognitiva förmågan; minne, orientering till tid och rum, personlighetsförändring och förmåga att ta hand om sig själv, försämras steg för steg. Att leva i en stimulerad vardag är av stor vikt för denna patientgrupp. Syftet med litteraturöversikten är att kartlägga hur vårdhundar på olika sätt kan påverka livskvaliteten för patienter med demens. Studien är en litteraturöversikt där en induktiv metod har använts.