Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse sällskapsdjur har för den äldre människans livskvalité och omvårdnad. Metod: En systematisk litteraturstudie med femton studier med kvantitativ ansats. Datainsamlingen gjordes i databasen ELIN och PubMed och genom manuell sökning av tidsskrifter. Huvudresultat: På ett äldreboende visade en studie att kanariefågel ökade livskvalitén, den självupplevda psykiska statusen och känslan av autonomi. Sociala interaktioner ökade i samband med Animal Assisted Activity och gav andra diskussionsämnen än de egna sjukdomarna.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva olika former av beröring samt dess effekt för personer med sjukdomen demens. Sökningarna har gjorts i databaserna Pubmed, Cinahl och sökmotorn ELIN@du.se med sökorden: massage, dementia, nursing, home, touch, older, patients, therapeutic touch, care och therapy. Artiklarna var utförda mellan år 2000 till 2009 och var kvalitativa och kvantitativa och utgjorde urvalet. För att värdera de utvalda artiklarna användes granskningsmallar. Resultat visade att beröring gav positiva effekter på stress och agiterat beteende såsom skrikbeteende och fysiskt upprört beteende.

Bakgrund: Mycket i litteraturen tyder på att ouppmärksammad och underbehandlad smärta hos äldre demenssjuka är vanligt förekommande. Detta strider mot principerna om människors lika värde, den enskildes värdighet och det humana i att lindra. Det finns många typer av demenssjukdom och attityden förekommer att demenssjuka inte känner smärta. Demenssjuka har ofta problem med att kommunicera eller lokalisera smärtan. Observations- och självsmärtskattningsinstrument används inte i större utsträckning.

Demenssjukdom drabbar var femte person över 80 år i Sverige och befolkningsmängden ökar ständigt, vilket betyder att demensvård är av betydelse för framtida forskning och har stor utvecklingspotential. Demens innebär att den kognitiva förmågan; minne, orientering till tid och rum, personlighetsförändring och förmåga att ta hand om sig själv, försämras steg för steg. Att leva i en stimulerad vardag är av stor vikt för denna patientgrupp. Syftet med litteraturöversikten är att kartlägga hur vårdhundar på olika sätt kan påverka livskvaliteten för patienter med demens. Studien är en litteraturöversikt där en induktiv metod har använts.

AbstraktI introduktionen visar litteraturen att det är viktigt att ge handledning och utbildning till vårdpersonal som vårdar demenssjuka. Oro, irritabilitet och aggressivitet det vill säga agitation, är en del av BPSD (Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia) som är vanligt förekommande hos demenssjuka. I omvårdnaden om demenssjuka personer som har agiterat beteende behöver vårdpersonal bemästra olika omvårdnadshandlingar för att underlätta mötet och lugna den demenssjuke. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva omvårdnadshandlingar som kan användas av vårdpersonal för att lugna agiterade Dementa. Den metod som valdes var en litteraturstudie som omfattade 19 vetenskapliga artiklar.

Demenssjukdom är en skada som påverkar hjärnans olika funktioner, beroende på vad skadan sitter. Då den ökande befolkningen ger allt fler Dementa och det i sig ökar samtidigt behovet av åtgärder i den fysiska miljön. Den fysiska miljön kan hindra eller ge möjligheter i dagliga aktiviteter. Personer med demens har minskad förmåga att förstå och tolka sin omgivning och får därmed lätt en känsla av otrygghet vilket kan leda till inaktivitet och negativa hälsoeffekter. En kvalitativ forskningsmetod med intervjuer av åtta informanter och en innehållsanalys som analysmetod valdes.

Syftet med denna deskriptiva litteraturstudie var att beskriva vilken inverkan sällskapsdjur har på äldre personers hälsa och välbefinnande. Totalt 18 vetenskapliga artiklar inkluderades dessa återfanns i databaserna Cinahl, Science Direct och Academic Search Elite samt via andra artiklars referenslistor. Studierna som gjorts om djurens inverkan på äldre personer som bor i det egna hemmet genomfördes med enkäter och intervjuer. Resultatet visade att djurägarna var mindre missnöjda med sin sociala och emotionella situation än de som inte ägde djur. Hos hemmaboende personer med Alzheimers sjukdom visade det sig att interaktioner med sällskapsdjur minskade humör- och psykomotoriska störningar såsom aggression, hyperaktivitet, hallucinationer och känslor av oro.

Demenssjukdomar är mycket utbrett och hör till de stora folksjukdomarna i Sverige. Den mest vanliga är Alzheimers sjukdom. Ofta då vi tänker på sådana tragiska livsöden är det lätt att relatera dem till människor som är i åldern sextiofem år eller äldre. Dessvärre finns det även personer som drabbas i ett tidigare skede i livet vilket kan vara redan vid femtio års ålder. Syftet med denna studie är att studera livssituationen för dessa ?yngre? personer med demens eller demensliknande symptom boende på en gruppbostad.

Personer med demenssjukdom och krävande beteende utgör en grupp av vårdtagare som är omvårdnadskrävande och som kräver kunskap hos personalen. Ett vanligt sätt att möta krävande beteende är att använda olika former av begränsningsåtgärder. Studiens syfte var att beskriva personalens användning av begränsningsåtgärder inom vården av äldre med demensproblematik med krävande beteende. Studien genomfördes med en kvantitativ ansats som en enkätstudie. Enkäten har tidigare använts för att mäta krävande beteende bland äldre personer samt användning av begränsningsåtgärder inom institutionell äldrevård.

SyfteStudiens syfte var att undersöka ifall det fanns en skillnad av kontrastseendet mellan icke-Dementa människor över 65 år jämförelsevis med människor som var diagnostiserade med demens. Även denna grupp hade nått en ålder över 65 år.MetodStudien genomfördes på olika demensboenden eller hemma hos deltagarna. Först fick alla deltagare genomgå en kontroll av närvisus för att se om de kunde läsa 8 punkter eller bättre på en närvisustavla. Om det visade sig att de klarade detta fick de delta i studien. Därefter fick de, binokulärt, läsa så långt de kunde på Mars letter kontrast sensitivity test.

AbstraktSyfte: Att beskriva hur sömnstörningar hos patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning (IVA-patienter) uppstår och vilka omvårdnadsåtgärder som kan förbättra IVA-patienternas sömn.Bakgrund: Tidigare forskning visar att IVA-patienter frekvent drabbas av sömnbrist vilket kan leda till fysiska samt psykiska konsekvenser i form av cirkulatorisk påverkan, försämrad sårläkning eller förvirring med ångesttillstånd. Dessa i sig kan leda till förlängd vårdtid. Det är sjuksköterskans uppgift att upptäcka sömnproblem hos IVA-patienter samt att inleda adekvata omvårdnadsåtgärder.Metod: Denna studie är en systematisk litteraturstudie. Databassökning i sex databaser genomfördes och nyckelord identifierades. Begränsningar gjordes till åren 2003?2013 då en sökning begränsad på fem år gav för lite utfall.

AbstraktSyfte: Att beskriva hur sömnstörningar hos patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning (IVA-patienter) uppstår och vilka omvårdnadsåtgärder som kan förbättra IVA-patienternas sömn.Bakgrund: Tidigare forskning visar att IVA-patienter frekvent drabbas av sömnbrist vilket kan leda till fysiska samt psykiska konsekvenser i form av cirkulatorisk påverkan, försämrad sårläkning eller förvirring med ångesttillstånd. Dessa i sig kan leda till förlängd vårdtid. Det är sjuksköterskans uppgift att upptäcka sömnproblem hos IVA-patienter samt att inleda adekvata omvårdnadsåtgärder.Metod: Denna studie är en systematisk litteraturstudie. Databassökning i sex databaser genomfördes och nyckelord identifierades. Begränsningar gjordes till åren 2003?2013 då en sökning begränsad på fem år gav för lite utfall.

Socialförvaltningens enhet för vård och omsorgsboenden i Luleå står inför omfattande utmaningar. Under våren år 2015 förväntas Socialstyrelsens nya riktlinjer för bemanning och hemtjänstinsatser mot kund vid särskilt boende för äldre och Dementa träda i kraft. Samtidigt som den allmänna utvecklingen av verksamheten har lett de ansvariga fram till ett vägskäl. Verksamhetens bemanningssystem som idag utgår från en vårdtyngdsmätning har enligt många inom verksamhetens ledning börjat tjäna ut sin rätt då den lokala ?äldre strategin? och den allmänna utvecklingen av en allt äldre befolkning medfört att den spridning av vårdtyngd som existerade när systemet infördes nu mera förvandlats till en enhetlig massa.

I denna uppsats har studerats huruvida svensk författning reglerar möjligheterna att företa tvångsåtgärder inom demensvården på särskilda boenden. Fokus har legat på att undersöka huruvida vård- och omsorgspersonal har befogenhet att vidta tvångsåtgärder i sitt arbete mot den demenssjuke och i sådana fall vilken grund denna befogenhet vilar på. Det har även undersökts i fall vårdpersonal inte har stöd i lag att vidta tvångsåtgärder om detta då innebär att rättssäkerheten hotas för den demenssjuke. Vidare har ett försök gjorts att utreda vem som ansvarar för lagbrott om en otillåten tvångsåtgärd vidtagits.Metoden som använts är den rättsdogmatiska metoden för att söka fastställa gällande rätt på området. Fokus har legat på svenska rättsregler och att försöka tolka och systematisera gällande rätt.