Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av interventioner till närstående i vården av Dementa personer i hemmet. En kvalitativ metod valdes med öppna intervjufrågor. Informanterna bestod av åtta arbetsterapeuter inom primärvården. Intervjuutskrifterna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i fyra kategorier ?Att vara informationskälla?, ?Att möjliggöra aktivitet?, ?Att vara vägvisare? samt ?Att vara tillgängligt stöd?.

Inom prehospital omvårdnad ställs krav på att sjuksköterskan som är patientens första länk i vårdkedjan vet vad som ska göras i respektive situation samt känner till vilka hjälpmedel som kan användas i mötet med personer som har nedsatt förmåga till verbal kommunikation. Studiens syfte var att beskriva hur ambulanssjuksköterskan inom prehospital vård kan bedöma och lindra smärta hos personer med demens. Metoden var en systematisk litteraturstudie som gjordes i Cinahl, Medline, ELIN och Science direct samt genom manuell litteratursökning. Resultatet visade att smärtlindring av Dementa är starkt eftersatt men som vårdare (ambulanssjuksköterska) ska man alltid utgå från att Dementa känner samma smärta som icke Dementa trots att smärtuttrycket kan se annorlunda ut hos dessa patienter. Till hjälp för att försöka skatta smärtan hos Dementa patienter finns ett stort antal smärtskattningsverktyg med varierande användbarhet.

I vår studie, Föreställningar om äldre Dementa - ur vårdpersonal och kulturarbetares perspektiv, undersöker vi föreställningar om äldre Dementa samt föreställningar om kultur för äldre Dementa. Vi har intervjuat två kulturarbetare och två vårdpersonal för att kunna belysa deras föreställningar. Vi har även undersökt föreställningar som förekommer i litteratur. Vi har belyst kopplingar mellan vårt litteraturresultat samt vårt intervjuresultat då vissa föreställningar förekommer i båda. Vi har även diskuterat och analyserat resultaten utifrån delar av teorier som socialgerontologi samt kategorisering.

Föreliggande systematiska litteraturstudie syftade till att kartlägga vad som fanns beskrivet i litteraturen om effekter av massage/beröring hos Dementa respektive icke Dementa äldre personer. Syftet var även att kartlägga personalens inställning till massage/beröring och denna omvårdnads- åtgärds effekter empiriskt. Artiklarna har sökts i Högskolan Dalarnas fulltextdatabas ELIN för vidare granskning. Artiklarna som valdes var från åren 1999-2009. Sökorden som användes var massage, older, elder, old*, geriatric, demen*, touch, effects, tactil.

Bakgrund: Demenssjukdom är ett syndrom med ålder som främsta riskfaktor.Smärta är ett tillstånd som är vanligare hos den äldre befolkningen.Smärtbedömningen av Dementa är idag ett problem inom vården. Antaletsmärtindicerade klagomål minskar med demensens utveckling. Syfte: Syftet var attbeskriva orsaker till att Dementa inte får rätt smärtlindring och hur vårdpersonal kangå tillväga för att bedöma smärta hos Dementa. Metod: Litteratursökninggenomfördes i referensdatabaserna PubMed och Cinahl. Nitton artiklar inkluderades,tio kvantitativa, sju kvalitativa och två mixed metod.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att se vilka effekter taktil massage ger hos personer med demens. Sökning av artiklar har gjorts på databaserna CINAHL, ELIN@Dalarna och PubMed där sökorden dementia, massage, nursing, older people, Therapeutic touch och touch användes i olika kombinationer. Litteraturstudien består av kvantitativa och kvalitativa artiklar. Artiklarna skulle vara vetenskapliga och inte publicerade före 1995, de skulle även svara på syfte och frågeställning. För att säkerställa att kvalitén på artiklarna var hög granskades de med en granskningsmall.

Det ingår i sjuksköterskans uppgift att bedöma smärta hos demenssjuka. Det kan dock vara svårt för sjuksköterskor att bedöma smärta hos dessa personer på grund av deras kognitiva hinder. Syftet med denna litteraturstudie var därför att få kunskap om hur sjuksköterskor bedömde smärta hos personer med demenssjukdom. Tolv artiklar med olika metodologisk bakgrund analyserades med hjälp av integrerad litteraturöversikt, i syfte att beskriva det samlade kunskapsläget över det valda området. Resultatet visade att det fanns tre sätt att bedöma smärta på hos Dementa: Att använda sig av beteenden; Att använda sig av smärtinstrument och Att använda sig av anhöriga och övrig personal.

Bakgrund:Inom demensvården är undernäring en vanlig företeelse som personalen måste handskas med. Detta på grund av alla de svårigheter Dementa patienter drabbas av. Syfte: Syftet med uppsatsen är belysa omvårdnadsåtgärder som syftar till att anpassa måltidsmiljön för Dementa och stödja dessa vid närings- och vätskeintag. Metod: I litteraturstudien har artiklar söks i databaserna Pubmed och Cinahl, samt att vissa artiklar togs fram med hjälp av manuell sökning. Resultat: Resultatet redovisas i olika subkategorier och kategorier.

Syftet med denna litteraturöversikt var att granska sällskapsdjurs inverkan på Dementa personer boende på äldreboende hälsa och välbefinnande. Många människor har demenssjukdom, ca 140 000 personer i Sverige lever med demens varav ungefär hälften bor på äldreboende. Personer med demenssjukdom får ofta kognitiva nedsättningar och svårighet med att klara dagliga aktiviteter. Redan under 1700-talet började användningen av sällskapsdjur generellt inom vården. Detta har utvecklats genom åren och idag har ett 20-tal kommuner i Sverige börjat använda sig av bland annat hundar i vårdande syfte inom äldrevården.

Larsson, J & Svensson, E. Effekter av vårdhund i demensvården. Intervjuer med personal på ett demensboende. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2010. Demens är en vanlig sjukdom hos äldre människor och vården av Dementa kräver stora vårdinsatser.

Andelen individer med demenshandikapp kommer att öka som en följd av den ökande andelen äldre i vårt land. Den största gruppen vårdgivare till individer med demenssjukdom utgörs av makar. Denna informella vård sker ofta mer eller mindre osynligt och genomförs i tystnad. Att vara anhörig till en individ med demenssjukdom förknippas ofta med fysiska, emotionella, sociala och finansiella bördor. Syftet med denna studie var att undersöka i vilken utsträckning arbetsterapeuter i Skånes mindre kommuner, med invånarantal under 30 000, kommer i kontakt med anhöriga till Dementa i sitt yrke.

Malnutrition är vanligt förekommande hos personer med demenssjukdomar och för denna utsatta grupp är det av vikt att fokusera på nutrition och omvårdnadsåtgärder. Syftet med ddenna litteraturstudie är att belysa malnutrition och riskfaktorer ho Dementa personer samt beskriva vad sjuksköterskan bör vara uppmärksam på i sitt arbete för att förebygga malnutrition och hur bättre nutritionsstatus kan uppnås. Metoden i arbetet är en litteraturstudie i vilken 9 kvantitativa artiklar och 1 kantitativ/kvalitativ studie granskats ur ett vetenskapligt perspektiv. Resultatet presenteras utifrån tre huvudområden: nutritionsproblem och tillhörande faktorer,utbildning samt interventioner. Tillsammans visar de på förekomst av malnutrition och att det via utbildning och åtgärder går att påverka nutritionsstatus hos Dementa personer.

Syftet med studien var att beskriva anhörigas erfarenheter av arbetsterapeutiska insatser i vården av Dementa personer i hemmet. En kvalitativ metod valdes med öppna intervjufrågor och undersökningsgruppen bestod av elva anhöriga. Intervjuutskrifterna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Det slutliga resultatet presenteras i tre kategorier ?Förskrivning av hjälpmedel och bedömningar?, ?Personligt stöd till anhöriga? samt ?Informatör och samordnare?.

Bakgrund:Inom demensvården är undernäring en vanlig företeelse som personalen måste handskas med. Detta på grund av alla de svårigheter Dementa patienter drabbas av. Syfte: Syftet med uppsatsen är belysa omvårdnadsåtgärder som syftar till att anpassa måltidsmiljön för Dementa och stödja dessa vid närings- och vätskeintag. Metod: I litteraturstudien har artiklar söks i databaserna Pubmed och Cinahl, samt att vissa artiklar togs fram med hjälp av manuell sökning. Resultat: Resultatet redovisas i olika subkategorier och kategorier.

Bakgrund:Inom demensvården är undernäring en vanlig företeelse som personalen måste handskas med. Detta på grund av alla de svårigheter Dementa patienter drabbas av. Syfte: Syftet med uppsatsen är belysa omvårdnadsåtgärder som syftar till att anpassa måltidsmiljön för Dementa och stödja dessa vid närings- och vätskeintag. Metod: I litteraturstudien har artiklar söks i databaserna Pubmed och Cinahl, samt att vissa artiklar togs fram med hjälp av manuell sökning. Resultat: Resultatet redovisas i olika subkategorier och kategorier.