Patienten med Demens behöver vårdas av personal med erforderlig utbildning. Omvårdnaden av dess patienter är i högsta grad lika viktig som den medicinska vården. I syfte att belysa omvårdnad som förebygger och åtgärdar oro och agitation hos patienter med Demenssjukdom användes en systematisk litteraturstudie. Intresseområdet definierades och en fråga ställdes till litteraturen relaterad till syftet, kriterier för avgränsning av artiklar, fastställdes, sökningar genomfördes i databaser och genom manuell sökning i tidskrifter. Relevanta artiklar granskades utifrån kvalitet och bevisvärde.

Oavsett i vilket sammanhang vi befinner oss i så är ett gott bemötande av betydelse. Har vi dessutom en nedsatt kognitiv förmåga, såsom vid Demenssjukdom, är bemötandet av ännu större betydelse. Sett ur ett vårdarperspektiv ligger olika fenomen till grund för ett gott bemötande. Bakgrund: Tidigare studier visar att bemötande har betydelse inom Demensvården och bemötandet har beskrivits utifrån olika aspekter/perspektiv där bemötandets möjligheter och svårigheter diskuteras. Syfte: Studiens syfte vara tt belysa det goda bemötandet i Demensvården.

BAKGRUND: Det finns idag ungefär 148 000 personer med Demenssjukdom i Sverige. Under sjukdomsförloppet drabbas nio av tio någon gång av någon form av beteendemässiga eller psykiska symtom (BPSD). Dessa symtom skapar ett stort lidande för personen med Demens och dess närstående och är ofta en bidragande orsak till flytt till särskilt boende. På det särskilda boendet är det viktigt att personalen har kunskap och intresse för att kunna hantera krävande situationer som kan uppstå vid BPSD SYFTE: Studiens syfte var att belysa hur vårdmiljön kan påverka förekomsten av beteendemässiga och psykiska symtom vid Demenssjukdom hos personer som bor på särskilt boende. METOD: En allmän litteraturstudie baserad på 20 vetenskapliga artiklar genomfördes.

Demens är en degenerativ sjukdom som angriper den drabbade personens nervsystem på så vis att personen gradvis blir mentalt och socialt handikappad, innan sjukdomen slutligen leder till döden. Orsakerna till sjukdomen är ännu okänd, men det finns kunskap om hur vården av dessa människor kan bli så lämplig som möjligt. Sämre minne, aggressivt beteende och ångest är några av de sätt som sjukdomen yttrar sig på. Sjukdomen kan medföra svårigheter för vårdtagaren att fungera självständigt i det vardagliga livet, vilket gör att professionell vård ofta behövs. Tidigare studier har påvisat att estetik kan spela en viktig roll för att öka livskvaliteten.

Närstående är en viktig resurs i omhändertagandet av Demenssjuka personer och utgör en majoritet av vården. De fortsätter att ge vård och omsorg av sin partner i hemmet till långt framskridet stadium av sjukdomen tills orken inte längre finns. Att vara en närstående till en person med Demens är något som kan vara svårt att förstå om man inte själv upplevt en sådan situation. Syftet med denna studie var att beskriva närståendes upplevelser vid överlämnade av en anhörig med Demenssjukdom till särskilt boende. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt.

Bakgrund: Studier visar att smärta är vanligt förekommande hos äldre personer som bor på särskilt boende. Dock kan det vara svårupptäckt speciellt hos personer med Demenssjukdom som har svårt att uttrycka sig genom ord. Demens är ett samlingsnamn på olika symtom som beror på att hjärnans funktion är skadad. Sjukdomen kan ge minnessvårigheter, språkliga svårigheter samt påverkan på beteendet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur vårdpersonalen kan identifiera smärta hos personer med Demenssjukdom som har svårt att uttrycka sig genom ord.

Sammanfattning Syfte: Denna selektiva kunskapsöversikts syfte var att upptäcka vilken betydelse miljö och bemötande kan ha i omsorgen gällande personer med Demenssjukdom. Metod: Kunskapsöversikten innehåller tio stycken forskningsdokument publicerade mellan år 2000-2011 som söktes i samlingsdatabasen EbscoDiscoveryService (EDS). Vid studerandet av de valda forskningsdokumenten utgicks det från två valda teman: bemötande och miljö. Materialet behandlades utifrån den hermeneutiska vetenskapsfilosofiska positionen. Resultatet tolkades sedan genom de valda teorierna, KASAM (Känsla av Sammanhang) och personcentrerad omvårdnadsteori.

This retrospective study reviews and investigates type of dementia, related to co morbidity, symptoms of dementia, previus anaesthesia/surgery, intraoperative events and postoperative cognitive symptoms. The patient co morbidity was compared to occurrence in an age-matched population of 1095 individuals. Fifty-two patients with different types of dementia participated. Data was collected from patient journals.Compared to population, heredity for dementia, heart insufficiency, hypertension, depression and B12- deficiency was more frequent in the patients. B12- deficiency was common in vascular dementias and "burn-out syndrome" in early-onset AD.

Syftet med denna uppsats var att klargöra vilka omvårdnadsbehov anhörigvårdare till Demenssjuka patienter hade. Vidare avsågs att evidensgradera dessa omvårdnadsbehov hos anhörigvårdare för dementa. Denna undersökning genomfördes som en systematisk litteraturstudie och omfattade en sammanställning av 16 kvalitativa och kvantitativa artiklar. Samtliga artiklar granskades efter två granskningsmönster modifierade efter förlagor av Forsberg och Wangström (2003) och Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006), en modell för kvalitativa och en för kvantitativa artiklar, om 28 bedömningskriterier vardera.Av 16 artiklar låg 4 till underlag för evidensbedömning av fynd vilande på starkt vetenskapligt underlag, 7 utgjorde stöd för måttligt vetenskapligt underlag och 5 befanns ha otillräcklig vetenskaplig grund för att bidra till bevisvärde för resultatet i denna studie. För att evidensbestämma resultaten användes graderingskriterier enligt Bahtsevani (2008).Huvudresultatet manifesterade anhörigvårdares omvårdnadsbehov inom 3 områden: avlastning för anhörigvårdare, stöd från sjukvårdspersonalens sida samt information om Demens.

Bakgrund: Demenssjukdomar innebär en allvarlig förlust av kognitiv förmåga hos en tidigare frisk person, utöver vad som kan förväntas av normalt åldrande. Symtomen vid Demenssjukdom kan vara psykiska, fysiska och/eller beteendemässiga och försvårar allmän daglig livsföring. Vid omvårdnaden av personer med Demenssjukdom kan olika problem uppstå till följd av sjukdomens reducering av den kognitiva förmågan hos individen. En lugn och trygg miljö ger bäst förutsättningar för en god funktion hos Demenssjuka. Enligt Nightingale har musik helande krafter, dels då det påminner om vinden och luftens positiva effekt på de sjuka och dels då det bidrar till en positiv omsorgsatmosfär.

Bakgrund:Inom Demensvården är undernäring en vanlig företeelse som personalen måste handskas med. Detta på grund av alla de svårigheter dementa patienter drabbas av. Syfte: Syftet med uppsatsen är belysa omvårdnadsåtgärder som syftar till att anpassa måltidsmiljön för dementa och stödja dessa vid närings- och vätskeintag. Metod: I litteraturstudien har artiklar söks i databaserna Pubmed och Cinahl, samt att vissa artiklar togs fram med hjälp av manuell sökning. Resultat: Resultatet redovisas i olika subkategorier och kategorier.

Magnusson, C. Vårdpersonalens upplevelser av att arbeta med en vårdhund. Examensarbete i socialt arbete 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för socialt arbete, 2015. Denna uppsats syftar till att beskriva hur vårdpersonalen upplever arbetet tillsammans med vårdhunden samt vilka effekter vårdpersonalen upplever att vårdhunden kan medföra för vårdtagare med en Demenssjukdom. Vårdhunden är ett relativ nytt fenomen i Sverige och av 300 kommuner antas 20 av dessa implementerat hunden i vården. Tidigare forskning visar att vårdhunden kan lindra depression, öka den fysiska aktiviteten, förstärka minnet, öka förmågan till socialt samspel samt stärka självförtroendet för den äldre med en Demenssjukdom.

Demenssjukdomen tillhör en av våra stora folksjukdomar och är ett samlingsnamn på sjukdomar som i första hand angriper centrala nervsystemet. Symtom som minnesförlust, agnosi, apraxi och dysfasi är övergripande för Demenssjukdomar. Vårdrelationen mellan vårdare och personer med Demens är därför komplicerad. Denna studie syftade till att belysa vad som kännetecknar en god vårdrelation mellan vårdare och personer med Demenssjukdom på vårdboende. Metoden som använts var en litteraturstudie där kvalitativa studier sammanställts.

Syftet med denna studie är att undersöka hur en social robot kan användas inom svensk Demensvård och vilka effekter den har på patienterna. Roboten som används är Paro, en japansk sälrobot som har tagits fram för att kunna ge samma effekter som levande djur i djurterapi. Kontakt med djur medför ofta aktivitet och vardagsglädje vilket även är viktiga begrepp i vård av människor med Demens.Studien genomfördes som en fem veckors fallstudie på ett vårdhem. Det empiriska materialet utgjordes av direkta observationer av de boendes interaktion med Paro samt halvstrukturerade intervjuer med personalen. Observationerna nedtecknades som fältanteckningar.Resultatet pekar på att sälen, i likhet med riktiga djur, kan tillföra aktivitet och välmående för vissa individer samt stimulera en grupp till samtal och ökad social kontakt.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utsträckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vården. Dessutom var syftet att få en uppfattning om betydelsen av komplementär och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrån olika bedömningsformulär. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvården samt den information de fick hade stora brister.