IntroduktionAntalet äldre i samhället ökar och därmed också antalet personer med demenssjukdom. Demenssjukdom kan medföra krävande beteenden som kan vara svåra att bemöta för dem som vårdar.SyfteSyftet med litteraturstudien var att belysa aktuell forskning om omvårdnad av personer med krävande beteende vid demenssjukdom utifrån Jean Watsons karativa omvårdnadsfaktorer.MetodLitteraturstudie av vetenskapliga artiklar inom ämnesområdet omvårdnad.ResultatAtt vårda personer med demenssjukdom innebar bland annat att se det unika hos varje individ och att tolka och bekräfta patientens handlingar. Vårdarna hade behov av att förstå patienten och sina egna reaktioner och av att se en mening med det krävande beteendet. Att bygga upp en nära och sann relation och att kommunikationen mellan patient och vårdare var effektiv var också viktiga faktorer för en god omvårdnad.DiskussionVårdprocessen, vårdarnas möjlighet att tolka krävande beteende och omvårdnadshandledning var viktiga redskap för att vårda personer med demens och krävande beteende. Detta sätt att arbeta på behöver läras ut och belysas för att stötta de vårdare som arbetar med patientgruppen..

Inom demensvård är en trygg miljö av betydelse för människor med demens. Det används både medicinsk och terapeutisk behandling för att öka välbefinnande hos personer med demens. För att tillämpa musik och musikterapi i vården är det viktigt att ha kunskap om dess betydelse för personer med demens. När en person insjuknar i demens förändras dennes liv och det medför ett växande behov av omvårdnad. Personer med demens förmåga att kommunicera försämras och samspelet med omgivningen minskar.

Bakgrund:I takt med att antalet äldre i Sverige ökar, ökar också antalet insjuknade i demens. Nio av tio personer som drabbas av demenssjukdom kommer att uppvisa beteendemässiga eller psykiska symtom någon gång under sjukdomsförloppet. Dessa symtom har visat minska livskvalitén och utgör den vanligaste orsaken till att personer med demenssjukdom flyttar till ett särskilt boende då belastningen på anhöriga och omgivningen blir alltför stor.Syfte:Att beskriva omvårdnadsåtgärder i arbetet med patienter som uppvisarbeteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom.Metod:Studien är en litteraturstudie baserad på niovetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats som sökts fram via databasen Cinahl. Artiklarna har analyserats med fokus på att finna likheter och skillnader i resultatet av de valda studierna.. Analysarbetet resulterade i fyra huvudkategorier som visade sig vara viktiga faktorer som påverkar omvårdnadsåtgärder för denna patientgrupp: utbildning, personcentrerad omvårdnad, musik, dans och beröring.

Inom demensvård är en trygg miljö av betydelse för människor med demens. Det används både medicinsk och terapeutisk behandling för att öka välbefinnande hos personer med demens. För att tillämpa musik och musikterapi i vården är det viktigt att ha kunskap om dess betydelse för personer med demens. När en person insjuknar i demens förändras dennes liv och det medför ett växande behov av omvårdnad. Personer med demens förmåga att kommunicera försämras och samspelet med omgivningen minskar.

Demens är en progressiv sjukdom som påverkar olika kognitiva förmågor för personen som drabbas av demens. Sjukdomen påverkar livet för personen med demens och dennes närstående i hög grad. Med demens i tidig ålder menas personer under ålder 65 år. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelser av att vara närstående till personer som drabbats av demens i tidig ålder. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Kommunikationen mellan vårdgivare och personer med demens som är tvåspråkiga är ett omvårdnadsproblem om vårdgivaren inte vet hur hon/han ska kommunicera med personer med demens. Den verbala kommunikationen är i dessa situationer av stor betydelse men viktigast av allt kanske den icke verbala kommunikationen är. Studiens syfte har varit att belysa hur vårdare kan kommunicera med tvåspråkiga personer med demens. Studien gjordes baserad på litteratur med en kvalitativ ansats. De faktorer som framkom i resultatet var, vårdare ge mening i kommunikationen, fysisk närhet, verbala kommunikation och icke verbala kommunikationen.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Trädgårdens hantverk och design, 21 hp, 2012.

Kommunikationen mellan vårdgivare och personer med demens som är tvåspråkiga är ett omvårdnadsproblem om vårdgivaren inte vet hur hon/han ska kommunicera med personer med demens. Den verbala kommunikationen är i dessa situationer av stor betydelse men viktigast av allt kanske den icke verbala kommunikationen är. Studiens syfte har varit att belysa hur vårdare kan kommunicera med tvåspråkiga personer med demens. Studien gjordes baserad på litteratur med en kvalitativ ansats. De faktorer som framkom i resultatet var, vårdare ge mening i kommunikationen, fysisk närhet, verbala kommunikation och icke verbala kommunikationen. Från dessa faktorer har man till exempelvis kunnat dra slutsatsen att tvåspråkiga personer med demens kan kommunicera till sina vårdare genom att använda sig av den icke verbala kommunikationen..

Sammanfattning Bakgrund: Demenssjukdomar är vanligt förekommande hos äldre, vid 90 års ålder är cirka 50 procent drabbade av demenssjukdomar. Demenssjukdomar leder till beteende- och kommunikations svårigheter, vilket kan försvåra omvårdnadsarbetet och interaktionen mellan vårdpersonal och personer med demens. Syfte: Belysa faktorer som främjar respektive hindrar en god interaktion mellan vårdpersonal och personer med demens. Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Omvårdnaden av personer med demens påverkas av interaktionen mellan dem och vårdpersonalen.

Trycksår orsakar lidande för patienter och höga kostnader för sjukvården. För att förhindra uppkomst av trycksår är det viktigt att identifiera patienter med ökad risk för trycksår samt att aktivt arbeta med preventiva omvårdnadsåtgärder. Ett strukturerat arbetssätt kan göras utifrån kvalitetsregistret Senior Alerts rekommendationer. Senior Alert är inriktat på förebyggande vård av äldre över 65 år och i registret registreras bland annat risk för trycksår, planerade åtgärder samt sjuksköterskans utvärdering av de insatta åtgärderna. Syftet med studien var att kartlägga täckningsgrad, utförda riskbedömningar och planerade åtgärder avseende risk för trycksår i kvalitetsregistret Senior Alert.

Demens är en allmän benämning på olika sjukdomstillstånd i hjärnan. Några symtom vid svår demens är minnesstörning, oförmåga att tala, oro och aggressivitet. Musik är en naturlig ingrediens i livet. Studier visar att svårt dementa personer med ett oroligt och aggressivt beteende lugnar ner sig signifikant med hjälp av musik. Syftet med studien var att beskriva musikens positiva effekter i omvårdnaden för personer med svår demens.

Kommunikation är ett viktigt redskap som vi människor använder oss av i samspelet med andra. Genom att kommunicera förmedlar vi våra tankar, känslor och önskningar. Men personer som lider av demens har en begränsad förmåga att kommunicera med omgivningen. Demens är en sjukdom som karaktäriseras av intellektuella och känslomässiga förluster. Under demenssjukdomens förlopp utvecklas både verbala och ickeverbala svårigheter som leder till problem i det kommunikativa omsorgsmötet.

Att drabbas av demens är idag den vanligaste sjukdomen bland äldre och innebär en fortskridande och permanent nedbrytning av hjärnans funktioner. Demens är en sjukdom som innefattar många kognitiva brister där minnesnedsättning är den allra vanligaste. En konsekvens av demens är även att det påverkar personens förmåga till kommunikation vilket gör det extra viktigt att som sjuksköterska anpassa sig till individens nivå. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa kommunikationsmöjligheter vid omvårdnaden av personer med demens. I studien ingick tolv artiklar och den metod som användes var systematisk litteraturstudie.

Patienter med demens är en växande grupp inom vården. Demenssjukdomens symtom bidrar till att patienten får svårigheter och behöver hjälp för att klara av sitt dagliga liv, exempelvis stöd vid måltiden. Vårdpersonal beskriver att de har svårt att tolka patientens signaler och veta hur de ska handla i matsituationen. Syftet med litteraturstudien är att beskriva vårdpersonalens omvårdnadsarbete, med fokus på matning av patienter med demens, vilka faktorer underlättar och försvårar matningen? Metoden som användes var litteraturstudie.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur boendemiljön är utformad och se till vad personal tänker angående detta, för att kunna bedriva en god omsorg om personer med demens. Metoden som använts har en kvalitativ ansats där det gjorts intervjuer med en omfattning av totalt sju personer. De frågeställningar vi utgick från i studien var: vilken syn har personalen på en bra boendemiljö för personer med en demens, och vilka kunskaper har personalen i sitt arbete med demenssjuka personer. Studien visar att en bra boendemiljö är en hemlik miljö. De demensboenden som ingår i denna studie är mer eller mindre anpassade för att kunna bedriva en god omsorg om personer med demens.