Syftet med denna studie var att belysa hur anhöriga till demenssjuka personer upplever sina dagliga aktiviteter. Intervjuer gjordes med fyra personer som levde tillsammans med en demenssjuk partner. Intervjumaterialet analyserades med en fenomenologisk hermeneutisk metod. Resultatet visade på en komplexitet där den anhöriges egna aktiviteter är sammanvävda med den demenssjukes aktiviteter. De anhörigas aktivitetssituation är förändrad och det sker en ständig anpassning till den förändrade livssituationen.

Övervikt och fetma hos barn och unga är idag ett stort internationellt folkhälso- samt vårdvetenskapligt problem. Detta ämne har valts att belysas på grund av att det är viktigt ur ett folkhälsoperspektiv, att titta närmare på hur det hälsopreventiva arbetet bedrivs till våra barn och unga idag. Vi har valt att undersöka hur skolsköterskorna arbetar med att ge barn och unga hälsosamma levnadsvanor, då vi idag vet att livsstilen grundläggs tidigt i livet. Vi väljer att fokusera på skolsköterskans perspektiv, då hon har utbildning inom hälsofrämjande arbete samt befinner sig dagligen i skolmiljö, där barnen tillbringar stor del av sin tid. En förutsättning för ett hälsofrämjande arbete med barn och unga är att hela familjen berörs och stor vikt läggs vid att detta arbete påbörjas tidigt.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka användbarheten i FriendlyReader Web. Programmet är en e-tjänst som underlättar förståelse och överblick av digital materialet som textdokument, PDF m.m. Användbarheten har att testas genom att mäta ögonrörelser på 10 dyslektiker och 20 icke-dyslektiker. Vid ögonrörelsemätningar fick användarna utföra tre olika uppgifter i FriendlyReader Web. Användarna fick också ta fram en egen gränssnittprofil.

Vårdpersonals sätt att bemöta personer med demenssjukdom har betydelse för välbefinnandet hos dessa personer och även för vilken omvårdnad de får. Syftet med denna studie var att beskriva vilka faktorer som främjar eller hindrar ett gott bemötande mellan vårdpersonal och personer med demenssjukdom. Metod som har använts var systematisk litteraturöversikt. Studien resulterade i fem kategorier: Förstå personers värld: Tillgodose önskningar och behov: Relationer och samarbete: Respekt och delaktighet: Utbildning och kunskap. Det framkom i resultatet att beröring var ett bra alternativ till kommunikation och skapade trygghet för personer med demenssjukdom.

Syftet med denna studie är att studera utvecklingstendenser för det framtida ledarskapet som en konsekvens av den omfattande generationsväxlingen mellan 40- och 80-talister, som sker i svenskt arbetsliv idag. Studien har sökt svar på hur dagens chefer uppfattar de nya medarbetarna och hur de tar tillvara och utvecklar sitt humankapital för att hantera en sådan förändring. Metod: Denna studie är baserad på en kvalitativ metod. Vi har under insamlingen av det empiriska materialet parallellt arbetat med att samla in teori och därmed har vi använt oss av en abduktiv metodSlutsats: Med utgångspunkt i vårt teoretiska ramverk och vårt empiriska material kan vi utläsa att generationsväxlingen kommer att ställa krav på ett förändrat ledarskap. Det svenska ledarskapet har sedan länge präglats av medbestämmande och delaktighet.

Syftet med denna uppsats är att beskriva hur psykologer upplever sin könstillhörighet i klientmötet. Sammantaget har tio psykologer (fem kvinnor och fem män) intervjuats med avseende på hur de upplever sin könstillhörighet och vilka erfarenheter de har av dess betydelse i olika situationer i klientarbetet. De kvalitativa intervjuerna har analyserats med hjälp av tolkande fenomenologisk analys (IPA). I resultatet framkommer att psykologernas könstillhörighet upplevs ha betydelse i klientmötet och då särskilt i kontaktens inledande skede. Könstillhörigheten visar sig också ha betydelse i arbetet utanför terapirummet, i förhållande till kollegor och till de organisationer där psykologerna är verksamma.

I vår studie, Föreställningar om äldre dementa - ur vårdpersonal och kulturarbetares perspektiv, undersöker vi föreställningar om äldre dementa samt föreställningar om kultur för äldre dementa. Vi har intervjuat två kulturarbetare och två vårdpersonal för att kunna belysa deras föreställningar. Vi har även undersökt föreställningar som förekommer i litteratur. Vi har belyst kopplingar mellan vårt litteraturresultat samt vårt intervjuresultat då vissa föreställningar förekommer i båda. Vi har även diskuterat och analyserat resultaten utifrån delar av teorier som socialgerontologi samt kategorisering.

Syftet med denna forskningsöversikt var att med the Model of Human Occupation som analysredskap undersöka hur arbetsterapeuter tillvaratar aktivitetsmönster hos individer med Alzheimers sjukdom, för främjandet av aktivitet. Metoden som användes var kvalitativ innehållsanalys. Genom elektronisk och manuell sökning har nio vetenskapliga studier inkluderats i forskningsöversikten. Materialet har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys. Analysen utgick från bärande begrepp inom the Model of Human Occupation och resulterade i fem kategorier: patientens delaktighet i valet av aktivitet, etablerade vanor guidar i aktivitet, miljön plockar fram färdigheter, en stödjande miljö, hjälp till självhjälp och stöd från andra.

Demenssjukdomar hör till de vanligaste sjukdomarna i Sverige. Symtom är minnesstörningar och försämrat logiskt tänkande. Demenssjuka patienter behöver hjälp att planera och genomför aktiviteter i vardagen. Det är viktigt för vårdpersonalen att tänka på den demenssjukes förmåga att utföra olika aktiviteter begränsas i takt med att sjukdomen försämras. Musik utgör en stor del av vardagen, med bakgrundsmusik skapas en bra atmosfär i t.ex.

This essay is about needs assessors within public elder care. The method is a quantitative vignette study. The aim of the study is to find out whether there is an existing consensus among the needs assessors when a relative to a client with reduced cognitive functions wants to make an application even though the client does not want to. We also wanted to find out whether there are any underlying circumstances which have influence on the needs assessors? reactions to this specific situation.

Bröstcancer/juvertumörer hör till de vanligast förekommande tumörsjukdomarna hos människa, hund och katt, men vad som orsakar uppkomsten av sjukdomen är till största delen okänt. Hos möss har man funnit ett virus ? MMTV ? som orsakande faktor. MMTV, Murine Mammary Tumor Virus, är ett retrovirus som kan verka som ett endogent virus eller som exogent agens med möjlighet att nedärvas till avkomman, bland annat via modersmjölk. Infektion sker via aktivering av B-celler, T-celler och andra lymfocyter som tar sig till juvervävnaden och infekterar denna.

Examensarbetet syftar till att redovisa hur fyra olika kommuner i Stockholmsområdet, Huddinge, Nacka, Sollentuna och Vallentuna, arbetar med prioriteringar och initiala tidsplaner för samhällsbyggnadsprojekt. Syftet är även att göra en studie över hur väl initiala uppskattningar i samband med planuppdrag för detaljplanearbetets tidsåtgång stämmer överens med verkligt utfall.Sveriges kommuner ansvarar för fysisk planering och ska se till att kommunen tillfredsställer behovet av bostäder och allmänna funktioner. Rutinerna för hur prioriteringar för samhällsbyggnadsprojekt utförs och redovisas varierar stort mellan kommunerna. Huddinge framställer årligen ett av kommunfullmäktige antaget styrdokument som avser tre år och omfattar både prioriteringar projekten sinsemellan och tidsplaner för respektive projekt. Både aktiva och framtida projekt redovisas i dokumentet.

ABSTRACT The persons whom the authorized nurse encounters in hospital wards and nursing homes are in great extent elderly persons. According to Wasserman (2000), about 30 to 40 percent among these, show signs of depression. To be aware of the signs of depression, and how an authorized nurse can support the patient is therefore of great value. The introduction to this study describes the symptoms of depression and how depression in elders is expressed. It also describes treatment possibilities and nursing aspects of concern.

Bakgrund: Människan har omgivit sig med husdjur sedan lång tid tillbaka, och är än idag en del av många människors vardag. Tidigare forskning har antytt att husdjur i vårdsammanhang har genererat positiva effekter. Syfte: Syftet med denna studie var att, ur vårdarens synpunkt, undersöka hur husdjur påverkar äldre demenssjuka människor, på särskilt boende. Metod: En litteraturstudie baserad på sex vetenskapliga artiklar, som bearbetades med inspiration av Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Resultat som framkommit var bland annat att problembeteenden och otrygghetsyttringar minskade, puls - och blodtrycksvärden sjönk, samt sömn och sociala funktioner förbättrades.

SammanfattningInledning: Bipolär sjukdom är en svårhanterlig sjukdom som påverkar alla aspekter av livet. Uppskattningsvis lider ca 2-4 % av Sveriges befolkning av denna sjukdom. Bipolär sjukdom drabbar i stor utsträckning även närstående och då i synnerhet barn som växer upp med föräldrar med denna sjukdom. Hur dessa barn upplever sina uppväxtförhållanden och vad det innebär för deras liv är inte tillräckligt utforskat. Detta ligger till grund för undersökningen i denna pilotstudie.