Kommunikation är ett viktigt redskap som vi människor använder oss av i samspelet med andra. Genom att kommunicera förmedlar vi våra tankar, känslor och önskningar. Men personer som lider av demens har en begränsad förmåga att kommunicera med omgivningen. Demens är en sjukdom som karaktäriseras av intellektuella och känslomässiga förluster. Under demenssjukdomens förlopp utvecklas både verbala och ickeverbala svårigheter som leder till problem i det kommunikativa omsorgsmötet.

Att drabbas av demens är idag den vanligaste sjukdomen bland äldre och innebär en fortskridande och permanent nedbrytning av hjärnans funktioner. Demens är en sjukdom som innefattar många kognitiva brister där minnesnedsättning är den allra vanligaste. En konsekvens av demens är även att det påverkar personens förmåga till kommunikation vilket gör det extra viktigt att som sjuksköterska anpassa sig till individens nivå. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa kommunikationsmöjligheter vid omvårdnaden av personer med demens. I studien ingick tolv artiklar och den metod som användes var systematisk litteraturstudie.

Patienter med demens är en växande grupp inom vården. Demenssjukdomens symtom bidrar till att patienten får svårigheter och behöver hjälp för att klara av sitt dagliga liv, exempelvis stöd vid måltiden. Vårdpersonal beskriver att de har svårt att tolka patientens signaler och veta hur de ska handla i matsituationen. Syftet med litteraturstudien är att beskriva vårdpersonalens omvårdnadsarbete, med fokus på matning av patienter med demens, vilka faktorer underlättar och försvårar matningen? Metoden som användes var litteraturstudie.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur boendemiljön är utformad och se till vad personal tänker angående detta, för att kunna bedriva en god omsorg om personer med demens. Metoden som använts har en kvalitativ ansats där det gjorts intervjuer med en omfattning av totalt sju personer. De frågeställningar vi utgick från i studien var: vilken syn har personalen på en bra boendemiljö för personer med en demens, och vilka kunskaper har personalen i sitt arbete med demenssjuka personer. Studien visar att en bra boendemiljö är en hemlik miljö. De demensboenden som ingår i denna studie är mer eller mindre anpassade för att kunna bedriva en god omsorg om personer med demens.

Demens är en allmän benämning på olika sjukdomstillstånd i hjärnan. Några symtom vid svår demens är minnesstörning, oförmåga att tala, oro och aggressivitet. Musik är en naturlig ingrediens i livet. Studier visar att svårt dementa personer med ett oroligt och aggressivt beteende lugnar ner sig signifikant med hjälp av musik. Syftet med studien var att beskriva musikens positiva effekter i omvårdnaden för personer med svår demens.

Då demografiska förändringar sker i samhället där fler blir äldre och allt fler drabbas av demenssjukdom kommer vårdpersonal i större grad vårda personer med demens där det är av stor vikt som vårdpersonal att inte låta värdigheten negligeras. Syftet var att belysa upplevelser av värdighet i omvårdnad av personer med demens. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 12 kvalitativa artiklar användes till resultatet. Artiklarna granskades och analyserades och fyra teman framkom som innehöll omvårdnad av personer med demens relaterat till värdighet. Upplevelser av delaktighet, sociala interaktioner, tid samt kunskap och säkerhet relaterat till värdighet upplevdes viktigt i omvårdnad av personer med demens vid bevarande av värdighet.

Vardagliga aktiviteter för personer med demens är ett viktigt område att beakta. Levnadsberättelsen består av information från personer med demens och deras tidigare intressen, som kan ligga till grund för att förbättra innehållet i vardagen. Syftet med denna studie var att undersöka hur personer med demens, arbetsterapeuter och planeringsansvarig personal upplever aktivitet för personer med demens. En kvalitativ ansats valdes med egenkonstruerade intervjufrågor. Vi intervjuade två personer med demens, två planeringsansvariga och två arbetsterapeuter som alla var kvinnor.

Introduktion: När en person drabbas av demens börjar den kognitiva förmågan att svikta. Detta leder till att kommunikationsförmågan kan bli försämrad vilket kan skapa missförstånd i omvårdnaden. Som sjuksköterska är det viktigt att ha kunskap om sjukdomen samt hur en konversation med en person som har demens ska genomföras för att missförstånd inte ska uppstå. Syfte: Beskriva olika kommunikationsformer för personer med demens. Metod: Litteraturstudien var grundad på vetenskapliga artiklar.

Möjligheten att utveckla demenssjukdom är den verklighet som äldre personer lever i, då bekymmer angående glömska är gemensamt bland äldre. Syftet med vår litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med Alzheimers sjukdom i ett tidigt skede. De elva vetenskapliga artiklarna som låg till grund för studien analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Svårighet att acceptera och oro inför framtiden, En skrämmande främmande inre värld som präglas av tomhet, Glida iväg från världen och få hjälp med att bevara självkänslan, Vara socialt utesluten och ignorerad men sträva efter att upprätthålla fasaden samt Fokusera på det goda i livet och utveckla kämparanda. Då personerna fick sin demensdiagnos blev de förkrossade och upplevde identiteten som splittrad och främmande för dem.

Med åldern ökar risken att insjukna i demenssjukdom. En ökad utmaning för vården är att identifiera smärta hos personer med demens. Smärta kan vara svårt att identifiera hos personer med demens eftersom dessa personer har svårare att uttrycka sig. Syftet i denna studie var att sammanställa befintlig kunskap om identifiering och bedömning av smärta hos personer med demens. Litteraturstudien var en integrerad kunskapsöversikt och genom en systematisk sökning valdes både kvantitativa och kvalitativa ut för att ingå i analysen.

Ett beteende är resultat av samspelet mellan individen och omgivningen. Ett visst beteende hos en person som lider av demens kan vara symtom på själva sjukdomen men också ett sätt att uttrycka sig. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka om vårdpersonal med sitt förhållningssätt kan framkalla förändringar i beteende hos en person som lider av demens. Författarna gjorde en litteraturstudie utifrån tio vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att om vårdpersonal ställer för höga krav på en person med demens, använder makt utifrån sin position och har ett bristfälligt sätt att kommunicera med patienten uppkommer störande beteende i olika form.

Agitationstillstånd är mycket vanligt förekommande hos personer med demens och ger upphov till försämrad livskvalitet. Andra negativa konsekvenser är ökad användning av neuroleptika och ökad arbetsbelastning för personalen, som upplever att de inte har verktyg för att kunna förebygga agitation på ett effektivt sätt. Syftet med studien är att beskriva interventioner för att förebygga agitation hos personer med demens, för att göra detta användes metod för systematisk litteraturöversikt. Fyra databaser genomsöktes, Academic, Pubmed, Medline och Cinahl. Totalt inkluderades 19 artiklar i studien.

Syftet med denna studie var att belysa metoder som vårdpersonal kan använda sig av för att bedöma smärta hos personer med demens och vilka konsekvenser som detta medför. En litteraturstudie gjordes där 16 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visade att det finns smärtbedömningsinstrument tillgängliga som kan identifiera smärta hos personer med demens som inte själva verbalt kan beskriva sin smärta. Instrumenten innehöll beskrivningar av beteenden som kunde vara tecken på smärta. En del instrument innehöll förslag till interventioner som kunde utföras och utvärderas.

Lindrig kognitiv sto?rning (eng. mild cognitive impairment, MCI) a?r en term som bo?rjade anva?ndas pa? 1990-talet fo?r att bena?mna personer med kognitiva tillsta?nd i gra?nsomra?det mellan normalt fungerande och demens. Syftet med MCI-forskningen a?r att identifiera individer med demenssjukdom i ett mycket tidigt skede av sjukdomen fo?r att i framtiden kunna sa?tta in behandling tidigare a?n idag.

Bakgrund: Under år 2012 ökade anmälningarna av barnmisshandel. Barnmisshandel oavsett art innebär alltid en kränkning för barnet och om det dessutom sker av en anhörig har barnet förlorat den person som ska stå för den fasta tryggheten. Både fysisk misshandel, psykisk misshandel eller omsorgsvikt skadar barnet allvarligt och innebär stora hälsoproblem för barnet. Därför var det av stor vikt att identifiera barnet i ett tidigt skede för att kunna ge stöd och agera utefter behov. Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskans erfarenhet av att se och identifiera kännetecken på ett misshandlat barn.