En procent av alla barn i Sverige föds extremt eller mycket för tidigt (före vecka 33). Dessa barn löper ökad risk för att drabbas av olika sjukdomar och funktionsnedsättningar. Föräldrar som upplever att få ett barn fött för tidigt möter många utmaningar både under barnets första kritiska tid, liksom senare. Forskning visar på ett särskilt behov av att stödja dessa föräldrar, så att de i sin tur klarar av att tillgodose sina barns behov.Syftet med studien var att få en förståelse för familjernas situation , liksom deras uppfattning av samhällets stöd till dem. En kvalitativ intervjustudie med elva föräldrar till extremt eller mycket för tidigt födda barn genomfördes.

Bakgrund: Under graviditeten målar föräldrarna upp en bild upp av barnet som de väntar, denna bild kan förändras när barnet föds för tidigt och kan behöva vårdas på en neonatalavdelning. Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelser av att få ett för tidigt fött barn. Metod: En litteraturstudie utfördes med artikelsökningar i olika databaser. Femton artiklar granskades varav 13 bearbetades i resultatet. Resultatet mynnade ut i tre kategorier, vilka var;i samband med förlossningen, upplevelsen av första tiden med det nyfödda barnet och tiden vid hemgången.

Syftet med studien var att belysa de professionellas (behandlares/socialarbetares) arbete med familjehemsplacerade barn och unga. Hur man kan förebygga psykisk ohälsa hos familjehemsplacerade barn och unga samt vilka insatser som erbjuds var centrala frågeställningar i studien. Studien utgick ifrån en hermeneutisk utgångspunkt och var av kvalitativ karaktär. Metoden som användes för att besvara frågorna är semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att förebyggande arbete börjar redan när barnet föds.

Bakgrund: Idag lever minst 150 000 personer med demens i Sverige, år 2050 beräknas antalet ha fyrdubblats. Insatserna för personer med demens ska ge dem den hjälp de behöver i det sociala samspelet och ge dem en känsla av trygghet. Att som människa bli sedd och bekräftad ökar chansen för god hälsa, och eftersom hunden är expert på att tolka kroppsspråk och subtila signaler som människor lätt missar erbjuder den ett speciellt sällskap.Syfte: Beskriva hundens roll inom demenssjukvård.Frågeställningar: Hur kan hunden användas i omvårdnaden av personer med demenssjukdom? Vilka effekter har interventioner med hund på personer med demenssjukdom?Metod: Systematisk litteraturstudie.Resultat: Det finns i huvudsak två olika sätt att använda intervention med hund inom demenssjukvård, Animal Assisted Activity (AAA) och Animal Assisted Therapy (AAT). AAA fokuserar på trivsel och social samvaro medan AAT har fokus på individuell behandling.

Barnmisshandel kan förekomma i alla samhällsklasser, trots att det enligt lag är förbjudet att slå sitt barn. Barnmisshandel brukar delas in i fysisk-, psykisk- och sexuell misshandel. För att kunna identifiera barnmisshandel måste skolsköterskan ha kunskap inom området, vilket saknas idag. Syftet med studien är att beskriva skolsköterskors kunskap och roll i att identifiera barnmisshandel. Studien utfördes som en litteraturgranskning och belyser flera tecken som skolsköterskan bör observera vid misstänkt barnmisshandel.

Utskrivning inom 48 timmar efter födseln har blivit allt vanligare både i Sverige och internationellt. Regler och rutiner för tidig hemgång varierar mellan olika sjukhus i landet. Distriktssköterskan möter nyblivna föräldrar och barn i ett tidigt skede efter förlossningen, vilket innebär att denne blir en länk mellan förlossningsklinik och BVC. I arbetsuppgifterna ingår att se till att föräldrar får det stöd och den hjälp som de är i behov av. Nio semistrukturerade intervjuer utfördes i syfte att beskriva nyblivna föräldrars upplevelse av tidig hemgång i glesbygd.

Vårt syfte med det här arbetet är att undersöka vilka hjälpmedel det finns och vilka metoder som är lämpliga att använda i olika situationer som främjar språkutveckling hos barn på förskolan. Vi vill även undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar med språkutveckling för att tillgodose varje enskilt barns behov. Våra frågeställningar är: Varför är det viktigt att barn utvecklar språket i ett tidigt skede i förskolan? Hur förhåller sig pedagoger och hur skapas förutsättningar för språkutveckling? Hur kan man tillmötesgå varje enskilt barn som har svårigheter med språkutveckling? Metoden i den här undersökningen baserades på kvalitativ ansats. Genomförandet av intervjuer skedde på fem olika förskolor med fem olika pedagoger.

En detaljerad landformkartering av ett högfjällsområde i Vindelälvens källområde har utförts med syfte att öka kunskapen om inlandsisens dynamik och karaktär (iskantens reträtt, isens aktivitet och rörelseriktningar och isens basala temperatur) under deglaciationen i denna del av den Svenska fjällkedjan.Undersökningsområdet antas ha varit beläget inom det, för inlandsisen, bottenfrusna kärnområde som karaktäriserade det senaste istidsmaximat (LGM). Trots avsaknaden av subglacial smältning under de kallbottnade subglaciala temperaturförhållandena fanns det tillgång på smältvatten. Spår efter forna issjöar och det glacifluviala landformsystemet är därför de enda data som finns för att rekonstruera isens reträttmönster där den varit kallbottnad eller där det är brist på andra landformer.Den flygbildstolkning som genomfördes fokuserade på glaciolakustrina, glaciofluviala och subglaciala landformer. Rekonstruktionen av isreträttmönstet bygger på fördelningen av glacialmorfologin, de dämda issjöarna och den iskant som krävdes för att en dämning av dessa issjöar skulle uppstå. En teoretisk modell för beräkning av isprofilen användes för att öka detaljgraden i rekonstruktionen av isavsmältningen och som kontroll av den landformbaserade rekonstruktionen.

Oavsett i vilket sammanhang vi befinner oss i så är ett gott bemötande av betydelse. Har vi dessutom en nedsatt kognitiv förmåga, såsom vid demenssjukdom, är bemötandet av ännu större betydelse. Sett ur ett vårdarperspektiv ligger olika fenomen till grund för ett gott bemötande. Bakgrund: Tidigare studier visar att bemötande har betydelse inom demensvården och bemötandet har beskrivits utifrån olika aspekter/perspektiv där bemötandets möjligheter och svårigheter diskuteras. Syfte: Studiens syfte vara tt belysa det goda bemötandet i demensvården.

Personer med kronisk sjukdom som bor hemma behöver ofta stöd och hjälp. Hälsa för den sjuke kan vara att få vistas i sin hemmiljö så länge det är möjligt. Ett sätt att stödja sjuka personer i hemmet kan vara att tillämpa informations och kommunikations teknologi. En systematisk litteraturöversikt utfördes baserat på nio vetenskapliga artiklar. Syftet med denna studie var att beskriva hur E-hälsa, det vill säga kommunikation via text och/eller bild, kan vara ett stödverktyg till hälsa för människor som lever med kronisk sjukdom i hemmet.

Demens är en degenerativ sjukdom som angriper den drabbade personens nervsystem på så vis att personen gradvis blir mentalt och socialt handikappad, innan sjukdomen slutligen leder till döden. Orsakerna till sjukdomen är ännu okänd, men det finns kunskap om hur vården av dessa människor kan bli så lämplig som möjligt. Sämre minne, aggressivt beteende och ångest är några av de sätt som sjukdomen yttrar sig på. Sjukdomen kan medföra svårigheter för vårdtagaren att fungera självständigt i det vardagliga livet, vilket gör att professionell vård ofta behövs. Tidigare studier har påvisat att estetik kan spela en viktig roll för att öka livskvaliteten.

Bakgrund: Antalet personer med demenssjukdom ökar ständigt i hela världen och eftersom åldrandet är förknippat med smärttillstånd kommer sannolikt även antalet personer med demenssjukdom som har smärta att öka. Demens är ett samlingsnamn för sjukdomar och skador i hjärnan som innebär försämrad minnesförmåga. Personer med demenssjukdom har på grund av minnesstörning och kommunikationsproblem svårigheter att beskriva smärta. Detta kan leda till en smärtbehandling som inte är optimal och personerna utsätts för onödigt lidande. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva förutsättningar som påverkar sjuksköterskans bedömning av smärta hos personer med demenssjukdom.

Patienten med demens behöver vårdas av personal med erforderlig utbildning. Omvårdnaden av dess patienter är i högsta grad lika viktig som den medicinska vården. I syfte att belysa omvårdnad som förebygger och åtgärdar oro och agitation hos patienter med demenssjukdom användes en systematisk litteraturstudie. Intresseområdet definierades och en fråga ställdes till litteraturen relaterad till syftet, kriterier för avgränsning av artiklar, fastställdes, sökningar genomfördes i databaser och genom manuell sökning i tidskrifter. Relevanta artiklar granskades utifrån kvalitet och bevisvärde.

Denna uppsats handlar om integration och integrationsarbetet på landsbygden. Syftet med denna studie är att ta reda på hur aktörer i tre olika integrationsprojekt har upplevt samarbetet. Detta för att sedan se om det är möjligt att skapa en metod för hur man kan arbeta med integrationsprojekt i framtiden. Studien har sin utgångspunkt i en sammanställning av lyckade integrationsprojekt som finansierats av landsbygdsprogrammet. Tre projekt valdes ut för en djupare studie där kvalitativa intervjuer genomfördes med berörda aktörer. Detta för att få en så tydlig bild av hur de har uppfattat arbetet i de olika projekten. Resultatet av studien visar att man i ett tidigt skede identifierat vika kompetenser som behövs i projekten och därefter upprättat samarbeten med aktörer som besitter de kompetenserna.

Detaljplaneprocessen anses ga? fo?r la?ngsamt i Sverige och bidra till en la?gre nybyggnation av bosta?der. Samtidigt uppger ma?nga av Sveriges kommuner att de har brist pa? bosta?der. Regeringen har pekat pa? att planeringen bedrivs mer effektivt i Tyskland och Storbritannien.I uppsatsen undersöks detaljplaneprocessen i dessa tva? la?nder genom fallstudier.