Det finns inga publicerade studier angående vad personer som handhar hund har för uppfattning om sjukgymnastik på hundar eller om de anser att det finns ett behov av sjukgymnaster för hundar. Syftet med studien var att undersöka om hundägare och/eller fodervärdar till hund ansåg att det finns ett behov av sjukgymnaster för hundar. En enkätundersökning genomfördes på 169 Deltagare som besökt djuraffärer i Boden/Luleå respektive Lidköping/Skövde. Totalt ansåg 60 % av deltagarna att det finns ett behov av sjukgymnaster för hundar. Nästan samtliga Deltagare ansåg att det är rätt att använda sjukgymnastiska resurser på hundar.

Syftet med föreliggande uppsats var undersöka sambanden mellan motivationsklimat, målinriktning och självkänsla inom CrossFit jämfört med konditionsbaserad gruppträning. Vidare undersöktes om Modellen för sambandet mellan motivationsklimat, individuella skillnader, och känsla och motivation kunde appliceras inom CrossFit. I studien deltog sammanlagt 95 Deltagare, både CrossFitutövare (N=45) och Deltagare inom konditionsbaserad gruppträning (N=50) från sydvästra Sverige. I studien användes Perceived Motivational Climate in Sports Questionnaire-2 (PMCSQ-2), Achievement Goals Questionnaire for Sports (AGQ-S) samt Physical Self Perception Profile-R (PSPP-R). Resultatet visade en signifikant skillnad i uppgiftsorienterat klimat och självkänsla mellan CrossFitutövare och Deltagare i konditionsbaserad gruppträning.

SammanfattningLångvarig smärta orsakar stort lidande för individen och belastar samhället ekonomiskt. Syftet med denna uppsats var att undersöka om en exponering in vivo-behandling inspirerad av Dialektisk beteendeterapi (DBT) för människor med långvarig ländryggssmärta var görbar samt om behandlingen gav effekt på smärtrelaterad problematik. Designen var en single case experimental design vilket är en beprövad design för att testa nya terapimetoder. Studien bestod av sex Deltagare, alla med hög grad av smärtrelaterade katastroftankar, något som litteraturen visat predicera sämre behandlingsutfall. Behandlingen var DBT-inspirerad och indelad i tre faser; en första valideringsfas, en andra färdighetsfas och en tredje exponeringsfas.

Forskning behövs för att öka kunskap om nya och befintliga användningsområden samt utveckla eller förbättra befintliga metoder, produkter samt system. Den forskningsetik som är styrande idag har sin grund i Nürnbergrättegången. Rättegången hölls efter andra världskriget där läkare ställdes inför rätta för att utfört oetiska experiment på fångar i nazityska koncentrationsläger. Idag finns det ett antal etiska deklarationer som skall följas när människan ingår i forskningsprojekt. Syftet med denna studie var att undersöka hur Deltagare upplever sitt deltagande i forskningsprojekt vid en klinisk forskningsenhet. Intervjuer genomfördes med fyra respondenter som var Deltagare vid en klinisk forskningsenhet i södra Sverige.

Bakgrund: Många patienter i palliativ vård rapporterar en minskad, eller förändrad, förmåga att känna smak och lukt. Smak-och luktförändringar (SoL-förändringar) kan innebära lidanden för den enskilde patienten, men kan även påverka näringsintag samt få negativa följder i det dagliga livet.Syfte: Syftet var att rapportera om cancerpatienters erfarenheter av smak- och luktförändringar och påverkan och hantering av dessa i det dagliga livet när de är i palliativ fas. Metod: Kvantitativ data samlades in från åtta Deltagare, under tre mättillfällen per Deltagare, via ett frågeformulär. Kvalitativ data beståendes av kommentarer till frågorna, redovisades som citat. Resultat: Det var fem huvudfynd som framkom i resultatet.

Egentlig depression är en folksjukdom, men i dagsläget är kognitiv beteendeterapi, som fått mest stöd i depressionsforskning, en bristvara. Därav finns ett behov av att med begränsade resurser kunna hjälpa så många patienter som möjligt och då är Internetbaserad självhjälpsbehandling i ett alternativ vid mild till måttlig depression. Denna behandlingsform kan dock inte hjälpa alla, varför de som inte svarat på den inledande behandlingen som ett andra steg bör erbjudas mer intensiv och individualiserad vård; så kallad. stepped care. Vid depression uppvisar vissa patienter sudden gains, det vill säga relativt stora, snabba och stabila minskningar av symptom, som ofta bibehålls på lång sikt.Syftet med studien var att undersöka effekten av stepped care vid mild till måttlig depression, vinna ökade kunskaper om sudden gains samt se om överlappningar mellan sudden gains och stepped care fanns.85 Deltagare inkluderades i studien, varav 69 randomiserades till Internetbaserad självhjälpsbehandling eller live gruppbehandling.

Syftet med föreliggande studie var att studera om det fanns något samband mellan stress och personlighet, upplevd kontroll, samt socialt stöd. I studien deltog 135 Deltagare, 58 män, 71 kvinnor, och 6 Deltagare besvarade inte vilket kön de tillhör. Samtliga Deltagare fyllde i frågeformulär om variablerna upplevd stress, personlighet, upplevd kontroll, samt socialt stöd. Resultatet visade att det finns ett positivt samband mellan stress och neuroticism. Det fanns negativa samband mellan stress och extroversion, stress och vänlighet, samt stress och samvetsgrannhet.

Upplevd likhet med målpersonen har ansetts vara viktig för empati och viss forskning har visat att empatin ökar med upplevd etnisk sam-hörighet. Denna studies primära syfte var att experimentellt undersöka om svenska och icke-svenska Deltagare kände olika mycket empati beroende på målpersonens etnicitet samt upplevd likhet med mål-personen. Majoriteten av de 160 deltagarna rekryterades från Mälar-dalens högskola, varav 102 var svenska och 84 var kvinnliga. Resultatet visade två signifikanta disordinala interaktioner där svenska Deltagare kände signifikant mer empati och upplevd likhet med en svensk än icke-svensk målperson, medan icke-svenska inte visade signifikant mer empati eller upplevd likhet med en icke-svensk än svensk målperson. Ingen signifikant skillnad i empati fanns mellan äldre och yngre Deltagare.

Studien handlar om arbetsförmedlarnas uppfattning om det omtalade fas 3, där långtidsarbetslösa tvingas ut i sysselsättning mot en låg ersättning, och dess Deltagare. Då det är påtagligt svårare för äldre att ta sig ur fas 3 har det legat i mitt intresse att fokusera på Deltagare över 55. Syftet med studien har varit att undersöka hur arbetsförmedlingen hanterar och arbetar med personer över 55. Syftet har också varit att studera vilka uppfattningar de har om gruppen som helhet, deras villkor, psykiska välbefinnande och motivation. Frågeställningarna som är tre till antalet har blivit utformade för att besvarade uppnå syftet.

Studien syftar till att undersöka om det finns skillnader mellan hur Deltagare av utländskt- och svenskt ursprung i AMA arbetsmarknads verksamhet Utvecklingscentrum definierar sin arbetslöshet och vad de anser är de bakomligganden orsakerna till deras arbetslöshet. Tidigare forskning inom området belyser arbetslösheten som ett samhälligt dilemma och menar att den grupp av människor som drabbas värst är grupper av utländskt ursprung. Valet av undersökningens metod föll på Grundad teori där 6 djupintervjuer genomfördes. Från resultatet utkristalliserades kärnkategorin; utstötta från arbetsmarknaden. Resultatet visar att de utländska deltagarna har angett flera aspekter som de upplever dem bakomliggande orsakerna till deras arbetslöshet, som dock inte igenkänns av de svenska deltagarna då de uppger helt andra orsaker.

Bakgrund: Dysfagi innebär avvikelser i den normala sväljningsfunktionen och är en vanlig funktionsnedsättning till följd av stroke. Tidigare studier har påvisat att incidensen av dysfagi i det akuta skedet efter stroke är 41-68 %. Kliniskt sett upplevs incidensen ha minskat de senaste tio åren. Syfte: Syftet med denna studie var därför att (1) undersöka den nuvarande incidensen av orofaryngeal dysfagi hos nyinsjuknade strokepatienter, (2) undersöka hur många av deltagarna som upplever svårigheter att äta och svälja samt bedöms lida av dysfagi enligt vårdpersonal. Metod: Sextiotre patienter inkluderades i studien, av dessa fick 42,9 % diagnosen stroke. Samtliga Deltagare genomgick en dysfagibedömning inom tre dygn efter inskrivning på vårdavdelning. Denna bestod av testerna the Standardized Swallowing Assessment ? Svensk översättning (SSA-S) och sväljkapacitetstest (SCT).

Bakgrund: Sjukskrivningsstatistiken för nack- och ryggsmärta är hög både i Sverige och andra västländer. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om personer som har statiska och eller stillasittande arbeten eller utför tunga lyft upplever att de känner mindre smärta i rygg och nacke efter att de deltagit i ett styrketräningsprogram jämfört med hur de kände sig innan träningen startade. Metod: Vi använde oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem Deltagare. Vi valde kvalitativ metod för att deltagarna skulle få berätta om sina upplevelser med egna ord och tala fritt kring ämnet.Resultat: Nästan alla deltagarna upplevde positiva effekter av styrketräningen såsom minskad smärta och mer ork. Diskussion: En del Deltagare märkte skillnad i minskad smärta väldigt snabbt. Anmärkningsvärt var också att nästan alla dessa unga Deltagare i studien hade upplevt rygg- och nacksmärta.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är globalt sett den vanligaste dödsorsaken och medför stora påfrestningar på sjukvården. Ett problem inom den kirurgiska hjärtsjukvården är postoperativa komplikationer. Ett preoperativt informationssamtal är ett sätt att förebygga dessa vilket ställer höga krav på sjuksköterskans kompetens.Syfte: Syftet är att undersöka om patienterna anser sig få tillräckligt med information angående postoperativa komplikationer i samband med en hjärtoperation och hur de använder sig av informationen för att undvika postoperativa komplikationer.Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie i form av en postenkät. Studiedeltagarna var alla patienter som hade genomgått en hjärtoperation på en thoraxkirurgisk avdelning vid ett sjukhus i Mellansverige mellan veckorna 26 och 43 år 2013.Resultat: Fjorton av 15 svarande ansåg sig vara väl informerade gällande postoperativa komplikationer men det skiljde sig åt en del mellan könen i vilken information de upplevde att de fick. Cirka hälften av de svarande sökte information på egen hand.

Studien ?Vägen till arbetet ? en kvalitativ studie om hur en ideell organisation driver fram sina Deltagare in i den svenska arbetsmarknaden? syftar till att lyfta fram på vilket sätt en Deltagare med stöd av en ideell organisation kan påverka sitt sociala- och humankapital, och hur stor påverkan den har för att Deltagaren ska kunna effektivisera sin väg in i den svenska arbetsmarknaden. De centrala begreppen som kommer att användas i studien är det sociala-och humankapital begreppet. Det har gjorts en kvalitativ studie baserad på åtta semistrukturerade intervjuer. Urvalsgruppen är män mellan 25 till 50 år och samtliga respondenter är aktiva arbetssökare inom byggsektorn i Stockholm.

För att få en ökad kunskap, förförståelse och skapa möjligheter till att bryta eller minska ensamheten, var syftet med denna studie att beskriva äldre personers upplevelse av ensamhet. Denna kvalitativa litteraturstudie utgick ifrån ett inifrånperspektiv och omfattade tolv kvalitativa vetenskapliga studier, som kvalitetsgranskades och analyserades. Samtliga Deltagare som ingick i studierna var 65 år och äldre och svarade på frågor om sin subjektiva upplevelse av ensamhet. Analysen av studierna resulterade i fyra kategorier: Att känna utanförskap trots gemenskap; Att relationer har betydelse; Att uppleva begränsningar i det dagliga livet; Att ha strategier. Många Deltagare beskrev att de kunde känna sig ensam trots gemenskap och att relationer till nära anhörig och vänner hade stor betydelse.