Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka om en kortare period av motiverande samtal (MI) kunde påverka livskvaliteten positivt hos en arbetande population. De tre frågeställningarna var: Kan en kort period av MI förändra livskvaliteten positivt? Vilka eventuella effekter har en kortare period av MI på livskvaliteten? Finns det några skillnader i eventuell förändring av livskvalitet mellan kön, ålder samt utbildningsnivå?MetodStudien bestod av två MI-samtal med tre veckors mellanrum, samt en enkätundersökning som genomfördes före och efter samtalsperioden. Ett företag kontaktades och deltagarna rekryterades genom information på företagets intranät. 25 anmälda bildade MI-gruppen och därefter efterfrågades kontrollgruppsDeltagare via mail, 23 anställda bildade kontrollgruppen.

Melodifestivalen är en svensk musiktävling där vinnaren av tävlingen representerar Sveriges bidrag på Eurovision Song Contest. Melodifestivalen nådde uppemot 3,770 miljoner tittare år 2015. Många som tittade på Melodifestivalen använde sig av deras applikation till att rösta och följa programmet.Denna studie är skriven i syfte att undersöka samt analysera hur medietekniker upplever kombinationen av att titta på Melodifestivalen, samtidigt som de använder sig av Melodifestivalens applikation. Metoden som använts för att samla data och information har varit kvalitativa och kvantitativa intervjuer. All material har tagits fram i syfte att ge djupare svar/förståelse på? de frågor som ställts.En annan viktig aspekt i denna studie är att undersöka hur Melodifestivalens applikation är uppbyggd samt vilka krav som ställts på den.

Syfte:Syftet med föreliggande studie är att bidra med en fördjupad kunskap om barns perspektiv på äventyrspedagogik som en del av skolans arbetsformer. Elevernas upplevelser och tankar bidrar till ökad kunskap som är värdefull för en god utveckling av verksamheten.Metod:Undersökningen vi gjort är en kvalitativ studie där vi använt oss av fokusgruppsintervjuer. Fyra fokusgrupper är intervjuade i undersökningen och antalet Deltagare i varje intervju är mellan tre och fem stycken.Resultat:I vårt resultat har vi fått svar på våra frågeställningar om hur eleverna upplever äventyrspedagogiken och hur samarbetet har fungerat under projektets gång. Det framkommer av studien att eleverna ser på äventyrspedagogiken som ett positivt arbetssätt där samarbete är ett bra redskap för att lyckas..

Mycket vanlig inom sluten hälso- och sjukvård är vård av barn som är utsatta för smärta orsakad av ingrepp och procedurer. Smärta i samband med sjukdom eller medicinisk vård kan leda till betydande och livslånga fysiologiska och psykologiska konsekvenser. Därför är det viktig med adekvat smärtbedömning och behandling. Detta är en utmaning och kräver mycket erfarenhet av sjukvårdspersonal. Särskilt hos prematura barn, spädbarn och barn i åldern upp till sex år vilka inte än har förmåga att uttrycka sig verbalt är detta av vikt.

Vi har gjort en användbarhetsanalys på MiniQ, ett webbaserat datorprogram som är ett beslutsstöd för läkare och sjuksköterskor gällande medicinering. Vi utförde en användbarhetstest där 6 Deltagare utförde förutbestämda uppgifter i programmet. Vi upptäckte en del problem, och påstår att orsaken för det flesta av problemen är en lucka mellan användarens mentala modell av programmet och hur programmet och gränssnittet är uppbyggt. Min egen mer detaljerade forskningsstudie var att tillämpa färgteorier för att göra gränssnittet mer attraktivt samt göra programmets färgkod mer intuitiv. Vi presenterade för företaget QPMedtech ett designförslag som vi skapat genom att följa en användarfokuserad designprocess..

Sammanfattning (MB och AA)Distriktssköterskor och sjuksköterskor arbetar med varierande arbetsuppgifter och inom olika verksamheter bland annat med hemsjukvård. Patientens hem blir en arbetsplats, som på olika sätt kan påverka arbetsmiljön. Syftet med studien var att beskriva erfarenheter om och upplevelser av arbetsmiljön i kommunaliserad hemsjukvård hos distriktssköterskor/sjuksköterskor med kort respektive lång yrkeserfarenhet. En empirisk studie med deskriptiv design och kvalitativ ansats gjordes. Fem Deltagare med kort yrkeserfarenhet intervjuades samt sex Deltagare med lång yrkeserfarenhet.

I Sverige är det lag på att myndigheter ska kommunicera vårdat, enkelt och begripligt. Arbetet med att utifrån dessa kriterier göra samspelet mellan myndigheter och medborgare så effektivt som möjligt kallas för klarspråksarbete. Kritiker av klarspråksarbete menar att sådant språkbruk riskerar att försämra myndighetstexter så att de inte kan kommunicera effektivt. Denna uppsats undersöker vilka effekter ett klarspråksarbete kan få i myndighetskommunikation utifrån en beslutstext från Centrala studiestödsnämnden (CSN). Materialet utgörs av två varianter av samma beslutstext.

De flesta företag använder sig av något slags system för att kontrollera arbetsflödet. Dessa system används av alla på företaget och därmed är det viktigt att undersöka, hur medarbetarna upplever detta system. Med en explorativ utgångspunkt gjordes en enkätstudie på ett företag i Västsverige. Resultatet visade att deltagarna, förutom några få procent i stort sett hade liknande positiva upplevelser. Ingen skillnad fanns heller mellan grupperingarna ung/gammal eller antal år de arbetat på företaget.

Studien syftar till att belysa och skapa en större förståelse för hur spelberoende män uppfattar fenomenet nätkasinoreklam på TV. Vem bör bära ansvaret och hur upplever man sig påverkas av den typen av reklam, är centrala frågor i uppsatsen.Den metod som används i studien är kvalitativ intervju med bildstöd och detta sker utifrån en fenomenografisk ansats. Resultatet visar att många spelberoende personer uppfattar nätkasinoreklam på TV som ett fenomen som borde tas mer på allvar. Att reklamfilmerna upplevs vara missvisande och skapa obehag är gemensamt hos alla Deltagare.En gemensam uppfattning är att en tydligare lagstiftning samt ett mer framträdande ansvarstagande är av vikt..

Syftet med uppsatsen är att undersöka om, och i så fall hur, postkoloniala tankestrukturer kommer till uttryck i Nå Målets verksamhet under en begränsad period. Undersökningsperioden sträcker sig från den 14 mars till den 12 maj 2011. Avsikten med undersökningen är att analysera de eventuella postkoloniala tankestrukturer som kommer till uttryck. Empirin utgörs av intervjuer med, och observationer av, Nå Målets personal och Deltagare samt övriga aktörer i projektet. Resultatet visar att postkoloniala tankestrukturer gör sig gällande i Nå Målets verksamhet.

Då vi har ett stort intresse för fysisk aktivitet på recept (FaR) fick vi en möjlighet att genomföra en intervention i form av viktminskningskurs för en grupp långtidssjukskrivna FaR-patienter. Syftet med arbetet var att planera, genomföra och utvärdera en viktminskningskurs för FaR-patienter. Vi valde att i en enkät utvärdera kortsiktiga mål såsom förändrad motivation, attityder, self-efficacy och vanor beträffande kost och motion hos deltagarna samt genom fysiska mätningar utvärdera långsiktiga mål som mindre midjemått och lägre BMI. Distriktsläkaren Ingrid Bertilsson vid Samverkansteamet i Västra Frölunda valde ut tio lämpliga Deltagare, det vill säga motiverade personer som skulle kunna fungera i grupp, varav sex av dessa tio formade gruppen.För att få information om gruppdeltagarna och deras matvanor genomfördes personliga samtal i kombination med en kostintervju (24-h-recall). Ytterligare information som bland annat deltagarnas ålder, ursprung, ekonomi, livsstil och familjeförhållanden erhölls från läkaren och Samverkansteamet.

Syftet med denna uppsats är att få en ökad förståelse för hur en organisation kan arbeta med sin rekryteringsprocess, sitt ledarskap och sin organisationskultur för att främja de fyra ledstjärnorna laganda, handlingskraft, sunt förnuft och kundfokus. Uppsatsen är genomförd på Gekås Ullared AB och inriktar sig på rekrytering, ledarskap och organisationskultur. Data samlades in genom intervjuer och enkäter. Totalt har tio intervjuer utförts samt en enkätundersökning med 142 Deltagare. Resultatet i relation till tidigare forskning och teorier visade att utvecklingsmöjligheter finns inom de undersökta områdena, till exempel framtagning av en för Gekås gemensam kompetensmodell, utbildning i transformativt ledarskap samt fortsätta att utveckla en stödjande och öppen organisationskultur..

Syftet var att undersöka högkänslighet och stress hos studenter. Metoden var en kvantitativ jämförande studie mellan grupper (kvinnor och män). Undersökningen genomfördes genom en elektronisk enkät. Urvalet var ett tillfällighetsurval av kvinnor och män i åldrarna 19 ? 56 som studerade vid ett universitet, totalt 122 stycken Deltagare, 31 män och 91 kvinnor.

I denna studie tittade vi på arbetstagarnas upplevelse av sin arbetssituation under och efter varsel, utifrån olika arbetsmiljöaspekter och vi antog att det fanns ett samband mellan dessa. Deltagare i studien var anställda på två industriföretag i Jämtlands glesbygd och undersökningarna genomfördes i enkätform. Resultatet vi kan se i denna studie är att företagen skiljer sig åt i upplevelsen av arbetssituationen, samt att det fanns vissa samband mellan de olika aspekterna. Resultatet kan ha påverkats av lågt antal undersökningsDeltagare, men för att kunna undersöka denna typ av situation så finns det få alternativ. Det unika i denna studie och även dess styrka, är att vi fick möjlighet att delta vid varsel i glesbygd..

Idag har vi helt annan syn på utbildning och arbete än tidigare, människan förväntas att vara aktiv inom utbildning, lärande och färdighetsutveckling under hela sitt liv. Individer utvecklar social kompetens i samvaro med andra människor, olika människor bidrar på olika sätt till omvandling av individens identitet. Mitt syfte med denna uppsats är att undersöka hur vuxenutbildning bidrar till utveckling av individens sociala kompetens och förmågan till reflexivitet. Frågeställningar som besvarades är: · Hur gestaltar sig medvetenhet om social kompetens hos lärare och elever vid vuxenutbildningen? · Hur arbetar man med utveckling av social kompetens och förmågan till reflexivitet hos Deltagare inom vuxenutbildningen? · Hur utvecklas individens identitet av deltagande i utbildningen? · På vilket sätt kan man förbättra vuxenutbildning, så att den i större omfattning medverkar till utveckling av social kompetens? För att besvara frågeställningar har jag använt mig av den kvalitativa metoden.