There are lots of theories about participatory democracy, but rather few examples of how to create it in practice. In the 1930´s, scientists at the Chicago School, implemented some projects within the Chicago Area Project, with the aim to decrease the youth delinquency in the socio disadvantaged areas surrounding Chicago. In this thesis, I assess wether these projects, and in particular the one at the Russell Square Area, have some common features with the thoughts of two of the most famous participatory democrats, Carole Pateman and Benjamin Barber. My question is if the Chicago Area Project could be seen as an experiment in participatory democracy. I find that participatory democrats could benefit from the experiences of the Chicago Area Project.

The Swedish public inquiries and most of the political science advocate reforms in the spirit of participatory democracy to strengthen the democracy. Although it is striking how limited and narrow the scientific documentation is in analysing the effects of participatory democratic reforms. Still, many of the local governments in Sweden are reshaping their organisations according to the participatory democracy model. Is it a trend and a symbolic action or a veritable action of good-will of the politicians?The paper argues that the idea of participatory democracy has become popular and widely spread.

Syftet med denna uppsats är att undersöka Venezuelas möjligheter att bygga en deltagande demokrati genom att jämföra situationen och processen i Venezuela med statsvetenskapliga teorier om deltagande demokrati.Den venezolanska regeringens mål är ett fullständigt avskaffande av valdemokratin och ett införande av en allomfattande deltagande demokrati. För att uppnå detta byggs en Deltagardemokratisk struktur upp vid sidan av den traditionella.Det som talar för en utveckling av den deltagande demokratin är de medborgarförsamlingar som byggts upp, och förändringar i landets ekonomiska system. Det främsta hindret är maktdelningen mellan nya och gamla strukturer. Många av de traditionella problemen med deltagande demokrati har övervunnits, mycket eftersom övergången till Deltagardemokrati är planerad att vara mer djupgående och fullständig än vad de flesta statsvetenskapliga teorier utgår ifrån.Slutsatsen är att det finns goda möjligheter att utveckla en deltagande demokrati i Venezuela, men att utvecklingen på många sätt är osäker..

I västerländska samhällen lyfts demokratiteorier som direkt deltagande, deliberativ och Deltagardemokrati lyfts allt oftare fram som en möjlig åtgärd på problemet med medborgarnas minskade politiska deltagande. Syftet med uppsatsen är att ta reda på om kommunernas satsningar på ökad medborgardemokrati leder till ett ökat medborgerligt deltagande i det politiska livet, samt om deltagandet påverkas av hur kommunerna valt att satsa på demokratiåtgär. Uppsatsen är en triangulering av kvalitativ och kvantitativ metod.Slutsatserna visar att fördelningen för antalet traditionella gentemot medborgardemokratiska åtgärder är relativt jämn, något högre andel medborgardemokratiska åtgärder. Vidare visade resultatet att vilka eller hur många demokratiåtgärder en kommun satsar på inte leder till ökat valdeltagande. Slutligen visade resultatet att vissa demokratiåtgärder är väl fungerande och genererar ett stort medborgerligt deltagande, medan andra inte lockar särskilt många medborgare att delta alls..

This thesis is using the theory of participatory democracy to show how one can work to increase the participation in the society, between elections as well as during elections. For a couple of years now many traditional democratic countries have been struggling with low voting rates. Hence this, I find it interesting to study what has been done to cope with this problem. The government in Sweden had a project working on how to make more people involved in the democratic process, especially people that to a lesser extent participate in this process. In this thesis two projects will be studied, Möllevångsgruppen and Unga väljer Miljö i Malmö.

According to the Swedish curriculum the education should establish respect for human rights and democratic values (Skolverket, 2011, s.7). The purpose of this study is to investigate how five first grade teachers understand the democracy education and how they practice it in reality. I have, based on the purpose of this study issued following questions:What is the teachers interpretation of the democracy education? How does the teachers work with democracy in practice?What difficulties does the teachers see with the democracy education?This study is made through a qualitative method based on interviews with five teachers. The results show that the teachers at both schools, despite the different definitions of the concept of democracy, yet interprets democracy education relatively equal.

This thesis compares political participation by the public through the Swedish Parliamentary Ombudsman (PO) and the German Petitions Committee of the Bundestag (PC). Through studies of literature and statistics I examine how citizens can participate through the institutions, how frequently they do and the likelihood of sparking a debate while participating.Using media theories as well as theories of participatory and representative democracy I study how citizens can use these institutions for purposes of control and proposition.Both institutions deal with complaints but the PC also deals with propositions for legislation, making the institution more versatile. The PO deals with more cases than the PC and has more far-reaching competences and areas of inspection, although neither institution has binding decisions. Thus the direct advantage for citizens using the institutions is the chance of reaching out to media and the public through freedom of information laws and the German online petition forum.The PC to a larger extent fits the representative model while the PO in some respects is more a legal than a political institution, being managed by lawyers instead of MPs. Neither institution meets the ideals of participatory politics although the German official petition is closer to it..

Idag betonas medborgarnas möjlighet, rättighet och ansvar att delta i samhällslivet och ha inflytande över frågor som rör vardagslivet. Detta kan ses som en fördjupning av demokratin mot en Deltagardemokrati. Antologin syftar till att problematisera diskussionen om vikten av medborgares delaktighet genom att titta på hur delaktighet konstrueras i olika sociala sammanhang. Utifrån kommunala tjänstemän som arbetar med samhällsplanering, medlemmar i en pensionärsorganisation, föräldrar i skolan, ungdomar i politiska ungdomsförbund och ideellt arbetande eldsjälar i ett bostadsområde har vi belyst delaktighetens variationer. Antologin baseras på kvalitativa studier med intervjuer och observationer.

On the 17th of January 2002 the Swedish government presented a bill to theSwedish parliament, proposing ways of strengthening the Swedish democracythrough reforms for increased elements of participatory democracy. A publicreport on the state of the Swedish democracy had been released two years earlierwith similar enthusiasm for participatory democracy. However, the participatoryideals of these two documents were strongly criticised by a group of scholars.The aim of this thesis is to analyze and compare the arguments articulatedbetween the years 2000 and 2002 by the actors mentioned above, and to examinetheir relation to arguments concerning political participation, articulated bythinkers from previous times. By classifying the arguments into different groupsdepending on their content I find that both parties in the Swedish argumentationfocus on the effects of participatory democracy on political equality, on theefficiency of the political decision-making and the quality of the decisions beingmade, and finally on the personal character of the citizens. Among the argumentsarticulated by thinkers from previous times, similarities with the Swedishargumentation can be seen as well as important differences.

En intensiv förändringsprocess har kunnat identifieras runt om i Sveriges kommuner där en rad reformer genomförts i syfte att skapa forum för ökat medborgerligt deltagande. Syftet är att på så vis stärka demokratin på lokal nivå. I Halmstads kommun arbetar man med medborgerligt deltagande i flera projekt, Framtid Oskarström är ett av dem. Det finns dock en spänning i debatten kring om den lokala demokratin stärks genom att arbeta med medborgerligt deltagande. Omfattande kritik har riktats mot det Deltagardemokratiska idealet, ändå arbetar Sveriges kommuner intensivt med att öka det medborgerliga deltagandet i politiska projekt och processer mellan de allmänna valen.Denna uppsats har två stycken syften.

Deltagandet i organisationer och föreningar sjunker och det ses som ett hot mot demokratin. Det finns några få undantag och det är pensionärsorganisationerna. De är representerade i pensionärsråd som finns i varje svensk kommun med syfte att bevaka äldrefrågor i kommunen. Studien belyser ledamöternas syn på pensionärsrådens demokratiska möjligheter till inflytande, hur ledamöterna ser på sitt uppdrag och vad de anser att syftet med pensionärsrådet är eller bör vara. Valet föll på Stockholms stadsdelsnämnders pensionärsråd.

This thesis examines the democracy theories that can be found in the internet websites of Region Skåne and Stockholm county council. Within the framework of deliberative democracy, participatory democracy and electoral democracy, the author tries to distinguish democratic aspects by empirically studying these websites and their communicative effect on the internet users.This research shows that Region Skåne is slightly better in implementing democratic aspects at their home page, which is probably due to an active work with these issues carried out by the politicians and the report on the democratic development from 2004. However, a great deal of work regarding democracy and the possibility of civic participation in the decision- making process is still to be done.The problems and challenges in using internet as a democratic tool shows that citizens run a risk of being neglected, due to their uneven participation in using internet in daily life. The conclusion of this thesis is that the politicians have to make an active choice in deciding to what extent the internet is allowed to be used when it comes to developing democracy. This work has to be done in cooperation with political scientists and IT experts, in order to assure a correct democratic model..

The question of direct citizen participation in politics and administration is a contestable one. Its proponents claim that it has positive consequences even for the more "traditional", representative democracy, since participation leads to an increased political knowledge and increased political interest, and thus creates a revitalised democracy. Critical voices have however been raised to the validity of this claim. Critics have also pointed out direct participation as problematic, because it leads to problems of political inequality: a difference of political influence between ? on the one hand, the citizens participating directly and those that restrict their political participation to voting, and ? on the one the other hand ? between the institutions, for example schools, that employ, and don?t employ this method of direct citizen influence.In this essay, these two points of criticisms are tested in the context of user-boards in elementary and secondary schools.

The purpose of this thesis is to evaluate the extent of the civil rights political participation on a municipality level. The starting-point is the participatory democratic theory. I have chosen to make a case study of the extent of participation among KPR ? the board of the pensioners in the municipality of Skara. KPR is represented by fourteen members from the seven existing associations for pensioners.

För andra gången startar nu det kommunala bostadsbolaget i Halmstad (HFAB) upp ett lokalt utvecklingsarbete för att förbättra ett bostadsområde. Med de boendes deltagande vill man skapa tankar kring hur man kan göra stadsdelen Vallås till en mer attraktiv stadsdel.Syftet med den här uppsatsen är att, ur ett Deltagardemokratiskt perspektiv, undersöka hur bred samverkan kring stadsdelsförnyelse fungerar. För att kunna göra detta avser jag att genomföra en kvalitativ processutvärdering. Jag kommer att använda mig av Nils Herttings teorier om Deltagardemokratier och analysmodell gällande förhoppningar och risker i den samverkansintensiva politiken.Min uppsats visar att projekt har en Deltagardemokratisk grund och att man lyckats få med gräsrötter och ökat den demokratiska kompetensen. Samtligt finns det vissa tendenser på att man främst attraherar redan engagerade medborgare.