Författarna utreder i denna uppsats medelst empirisk analys huruvida ålder, anställningstid och personalansvar inverkar på graden av deltagande i budgetprocessen samt i vilken utsträckning dessa individuella karaktärsegenskaper påverkar uppfattningen av budgetmålens svårighetsgrad. För att definiera, mäta och samla in data har författarna distribuerat 103 stycken enkäter med direktriktade frågor till kostnadsansvariga chefer vid en av Sveriges ledande verkstadskoncerner. Resultatet har därefter sammanställts och analyserats utefter koncernens organisatoriska struktur.  Sammanfattningsvis gav uppsatsens empiriska resultat ? i strid med tidigare empirisk forskning ? tillräckligt med statistiskt belägg för att författarna skulle kunna konstatera att individuella karaktärsegenskaper som ålder och personalansvar särskilt bör beaktas vi en effektivisering av deltagandegraden i budgetprocessen..

Ständigt tillkommer det uppgifter om att en organisations ledarskap är i sig av största betydelse för dess överlevnad. Organisationens struktur påverkar ledare på varierande sätt. Det finns cirka 1700 ledare i Göteborgs Stad. Med ledare menas den som har personal-, verksamhets- och budgetansvar. Göteborgs Stad är uppdelad i stadsdelar.

Syftet med studien var att beskriva förändringsarbetet utifrån ledarens synvinkel. Vi inriktade oss på förändringsledarens roll, och hur förändringsledaren bör agera för att lyckas. Vi undersökte även vanliga fel som görs vid ett förändringsarbete. För att få svar på våra frågor gjorde vi en litteraturundersökning samt intervjuer med tre företagschefer. Undersökningen visade att det är svårt och säga hur en framgångsrik förändringsledare bör vara.

The purpose of this study is to describe the motivations of women to participate in politics and to examine whether women feel that they are held back by something in their political participation. The questions of this study are:How do women motivate their participation in different fields in politics?Are there any obstacles that are holding women back in their political participation? Interviews have been used as the method to gather the empirical data. When applying the theoretical framework on the empirical material the main conclusion is that women tend to participate more frequently in political activities that are less time consuming and more sporadic in comparison to more traditional forms of political participation. Women are also more inclined to participate in political activities on a lower level that makes up part of their everyday life, one example of this is women?s increasing participating in political consumerism. Keywords: Politiskt deltagande, kvinnor, motivation, politik, politisk jämlikhet, politiska sfärer.

Syftet med studien var att undersöka medarbetares inställning till organisationsförändring och sina chefers ledarskap. Undersökningsgruppen bestod av 322 personer. Enkät innehållande mätinstrumenten MLQ, LOT-R, PANAS och S/E användes. De anställda fick ta ställning till påståenden gällande ledarskapet på arbetsplatsen, inställning till förändring och hur de hade känt sig som en konsekvens av en omorganisation. Denna kunskap ses som viktig för att förstå hur chefer bör förhålla sig till de anställda för att lyckas i sina roller.

Studien ?Att skapa innovation? är en kvalitativ studie med syfte att undersöka organisatoriska faktorers påverkan för främjandet av innovativa processer samt att besvara frågeställningen ?Hur skapas framgångsrika innovativa processer??. Med organisatoriska faktorer avses främst ledarskap och organisationskultur i kreativa miljöer. Med ett tvåstegsurval genererades sammanlagt tolv respondenter till studien. Genom ett strategiskt samt ett snöbollsurval identifierades fem framgångsrika reklam- och kommunikationsbyråer genom Regi och Dagens Industris rankning ?Årets byrå?.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka och analysera vilka faktorer som motiverar elever i årskurs 9 under deras deltagande i idrottslektionerna. Syftet är även att resonera kring lärarens arbete med motivation och idrottslektioners innehåll med studiens resultat som bakgrund.Frågeställningar1. Vad upplever elever som motiverande med att delta på lektionerna i idrott och hälsa?2. Vilken roll spelar den inre respektive den yttre motivationen för elevers deltagande på idrottslektionerna?3.

Syftet med uppsatsen är öka förståelsen för hur en svensk upplever skillnader och likheter i det danska ledarskapet. Den empiriska undersökningen grundar sig på tio semistrukturerade intervjuer med svenskar som har gedigen erfarenhet av ledarskap i både Sverige och Danmark. Resultatet visar att det finns skillnader och likheter i ledarskapet mellan Sverige och Danmark. Studien visar, att för att bli framgångsrik med att leda och arbeta i Danmark är det centralt att lära känna och förstå den danska kulturen. För att underlätta förståelsen för skillnaderna och likheterna har vi utifrån studiens resultat sammanställt en modell, tio teser när du som svensk ska leda och arbeta i Danmark, som visar på resultatets mest centrala resonemang..

Syftet med denna uppsats är att studera hur och varför två lärare i årskurs ett på en mindre skola i Halmstad, väljer att arbeta utan lärobok i sin matematikundervisning. Vårt syfte är även att fördjupa oss i lärarnas tankesätt och upplevelser kring denna process. Vi har gjort en fallstudie, där vi gjort vår datainsamling genom kvalitativa intervjuer med de två lärare samt genom deltagande och icke-deltagande observationer i lärarnas klasser. Vi har genom vår studie uppmärksammat hur man kan variera sin undervisning i matematik så att samtliga elever ges möjlighet att utveckla en förståelse för matematiken. Enligt lärarna själva är det i en undervisning som är präglad av kommunikation och problematiserande som ett lärande kan ske.

Mot bakgrund av att det finns forskning som visar på samband mellan arbetstillfredsställelse, hälsa och effektivitet, blir det angeläget för organisationer att beakta hur chefer arbetar kring psykosociala faktorer i medarbetares arbetsmiljö, samt vilka konsekvenser olika typer av ledarskap får för medarbetares psykosociala arbetsmiljö. Min avsikt är därför att undersöka hur medarbetare upplever sin psykosociala arbetsmiljö samt hur de uppfattar att deras närmaste chef agerar för att den psykosociala arbetsmiljön ska bli tillfredsställande. För att få en större förståelse betraktas problemet även ur chefernas perspektiv, d.v.s. hur de verkar för att få till stånd en god psykosocial arbetsmiljö för sin personal. Syftet med studien är således att undersöka vilken påverkan ledarskapet har för medarbetares psykosociala arbetsmiljö.Den empiriska undersökningen bygger på kvalitativa halvstrukturerade intervjuer, som genomfördes på ett stort tillverkande skånskt företag, med sju medarbetare samt tre av deras chefer från tre olika avdelningar.I analysen framkom det att medarbetarnas upplevelser av sin psykosociala arbetsmiljö varierade på de tre avdelningarna, bl.a.

Syftet med denna studie var att undersöka hur det är att vara hemtjänstpersonal med arbetsledaruppgifter samt hur hemtjänstpersonalen uppfattar denna kombinerade yrkesroll. De referenser som har varit centrala i denna studie är bland annat Granér (1994), Drakenberg (1997) samt Berg (2000). Den metod som använts för att få svar på syftet var personliga intervjuer med hemtjänstpersonal med arbetsledaruppgifter samt med hemtjänstpersonal utan arbetsledaruppgifter. Även en telefonintervju har genomförts med den dåvarande socialchefen. Utifrån intervjuerna framkom det att hemtjänstpersonalen med arbetsledaruppgifter ansåg att detta är en bra organisationsmodell som ger möjlighet till ett omväxlande arbete.

Vi avser studera operativa team inom poliskåren, vad som gör dessa effektiva samt den kontext i vilken de existerar. Vi vill också undersöka huruvida eventuell diskrepans föreligger mellan teori och praktik inom området teameffektivitet. För insamlandet av empirisk data för denna uppsats har vi tillämpat en kvalitativ ansats. Vår huvudsakliga metod för datainhämtning är personliga intervjuer. Vår teoretiska referensram utgörs av Maslows hierarki, McGregors gruppteori, Belbins rollstrukturer för effektiva team, Kotters åtta steg för strategiska förändringsarbete samt Golemans teori kring emotionellt ledarskap och emotionell intelligens.

Det går att kartlägga små skillnader som finns i ledarskapsutövandet mellan en chef i ett tjänsteintensivt- och kunskapsintensivt företag, men samtidigt tenderar ledarskapet att gå mot en och samma utveckling, det vill säga, ett coachande ledarskap. Skillnaderna i första linjens chefskap i de två olika organisationerna, anser vi bero mer på företagsstrukturerna än att de är verksamma i skilda branscher. It is possible to survey small differences in how to practice leadership between a service intensive and a knowledge intensive company. The leadership tends on the other hand to go towards the same development, towards a coaching leadership. We do believe that the differences in the first line managers, in the two separate companies, depend more on the business structures than that they are active in different branches of trade..

Syfte och frågeställningarSyftet med denna uppsats är att undersöka vilka föreställningar flickor och pojkar har om boxning, om kön och om varandras fysiska förmåga.Vilken är synen på boxning i ämnet idrott och hälsa hos några pojkar och flickor i en årskurs 5?Vad kan flickors och pojkars deltagande i en boxningslektion och utsagor om sitt deltagande säga om deras syn på flickors och pojkars föreställningar om kön?Vad kan flickors och pojkars deltagande i en boxningslektion och utsagor om sitt deltagande säga om flickors och pojkars fysiska förmåga?Metod Undersökningen är kvalitativ och baserad på teoretiska undersökningar om genus, idrott och idrottshistoria. Undersökningen innefattar åtta kvalitativa intervjuer och ett boxningspass med barn i en årskurs 5. Samtliga intervjupersoner kommer från en och samma skola. Intervjuerna med barnen spelades in och transkriberades ordagrant.

Under de senaste åren har kulturpolitiken i Sverige blivit allt hårdare och de ekonomiska anslagen till kulturinstitutionerna från stat och kommun har minskat. En ekonomisering av kulturen har skett, det vill säga att organisationer inom kultursektorn i allt större utsträckning drivs som företag och det ekonomiska perspektivet har fått större utrymme. Kungliga Dramatiska Teatern, Kungliga Operan och Stockholms Stadsteater är tre scenkonstinstitutioner som alla vittnar om ändrade ekonomiska förhållanden. I och med de nya kraven på kulturinstitutioner ställer vi oss frågan om det i framtiden skulle underlätta med ett delat ledarskap. Skulle institutioner stå starkare och bättre kunna möta den nya situationen genom att ha en ekonomisk VD och en teaterchef som delar lika på ansvaret för verksamheten och som båda rapporterar till styrelsen?Genom intervjuer med Operans teaterchef/VD Anders Franzén, Dramatens tidigare teaterchef/VD Staffan Valdemar Holm, Stadsteaterns vice VD Christina Olsson och Dramatens vice VD Mikael Brännvall har vi studerat dagens ledarskap på dessa organisationer och deras tankar kring ett delat ledarskap.