Denna studies syfte är att få fram lärares uppfattningar av vad en tyst elev kan vara, detta för att kunna få fatt på lärares uppfattningar kring hur tysta elever kan stödjas för att deras muntliga deltagande i klassen ska öka. Vi har utefter vårt syfte utformat följande frågeställningar som studien vilat på: -         Vilka uppfattningar finns hos lärare om tysta elever?-         På vilka sätt uppfattar lärare att tysta elever kan stödjas gällande sitt muntliga deltagande? Den tidigare forskning samt litteratur vi tagit del av har haft sin utgångspunkt ur de tysta elevernas perspektiv, fokus har således varit att visa på hur de tysta eleverna upplever, tänker och känner om sin tystnad. I vår studie vill vi istället få fram hur läraren uppfattar de tysta eleverna. Det har även funnits tidigare studier som fokuserat på hur ett visst arbetssätt kan stödja de tysta eleverna, vilket inte givit en bredare bild av hur de tysta eleverna kan stödjas.

Denna rapport har undersökt hur interaktivitet, genom interaktiva barnböcker på mobila enheter med pekskärm, kan påverka engagemanget för läsande hos barn i tre till fem års ålder. Detta har gjorts genom att en interaktiv barnbok skapades och deltagande observationer sedan utfördes vid sex tillfällen på tre förskolor där barnen fick testa den utvecklade produkten. De deltagande observationerna kompletterades sedan med åsikter om digitalt lärande från förskollärare på respektive förskola genom semistrukturerade intervjuer.Resultatet från undersökningen visar på en tendens till att engagemanget hos barnen kan ökas genom att införa interaktivitet i barnböcker genom att leverera dessa på mobila enheter med pekskärm. Undersökningen är dock gjord i för liten skala samt att produkten och undersökningen innehåller för många brister för att kunna ställa upp en faktisk teori. Istället ställs en hypotes upp som skulle behöva testas vidare under längre tid och i en mer rigorös undersökning..

Det svenska välfärdssystemet har på senare tid fått kritik för att inte vara anpassat till det allt mer komplexa samhället. Den statliga styrningen anses inte längre kunna erbjuda de tjänster som samhället behöver, varav olika förändringar skett. Samverkan, horisontellt mellan organisationer och myndigheter som berörs av varandra har setts som en lösning, bland annat inom säkerhetspolitiken för att öka säkerheten i samhället. Samverkan mellan kommuner i det förberedande arbetet med kriser är ett sätt som framhålls leda till en effektivare hantering av kriser. Men vad ger denna samverkan för upplevd effekt? Uppsatsens syfte är att bidra med ökad kunskap om hur aktörer uppfattar att samverkan fungerar gällande krisberedskap i förebyggande syfte, och om de anser att samverkan leder till en effektivare hantering av kriser, i praktiken.

Abstract/Sammanfattning Problemområde För elever med funktionsnedsättningar är behovet av informations- och kommunikationsteknik många gånger störst och ibland även en förutsättning för att eleverna ska nå målen i sin utbildning. Lärare i grundsärskolan arbetar mycket med att finna lämpliga redskap och metoder som leder till lärande och utveckling. Forskning visar att digitala redskap som surfplattan gör undervisningen tillgänglig. Surfplattan har fått ett genombrott i den svenska skolan. Då den anses ge eleverna nya förutsättningar till lärande och utveckling, medför detta att elever inom grundsärskolan får nya möjligheter att utforska och utmana sitt lärande.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka förekomst och hantering av rädsla inom kvinnlig truppgymnastik samt föreslå och testa möjliga fysiska övningar och träningssätt.- Hur vanligt förekommande är känslan av rädsla hos gymnasterna?- Hur visar sig rädslan enligt gymnasterna själva?- Har de selekterade fysiska övningarna positiv inverkan i hantering och övervinnande av rädsla?MetodInledningsvis söktes information från tidigare forskning. För att sedan kartlägga studiens deltagande gymnaster gjordes en enkätundersökning. Genom observationer och med hjälp av enkäten studerades sedan vilka övningar gymnasterna känner rädsla inför och även hur ofta de upplever rädsla som en del av träningen.Utifrån dessa enkäter och observationer utformades ett antal möjliga åtgärder och träningssätt som sedan testades. Slutligen gjordes en utvärderingsenkät med samtliga deltagande gymnaster för att undersöka om de testade övningarna gett något positivt resultat.ResultatTidigt i studien konstaterades att rädsla är ett vanligt förekommande problem inom truppgymnastiken.

Arbetet ger en översikt av litteratur kring kunskapsuttnyttjande, forskning och skolutveckling samt kring handledning, profession, tidsbrist och bemötande. Vi har intervjuat blivande specialpedagoger. Med hjälp av svaren har vi fått reda på vilka önskemål om skolutveckling de har, nu och i framtiden och vilka hinder och svårigheter de har sett i sin verksamhet. Vi har inriktat frågorna på forskning och kunskapsuttnyttjande..

Titel: Kärt barn har många namn ? en studie om mikrokommunikation med kundpinnen ifokusFörfattare: Anna Friman & Sofie NilssonUppdragsgivare: Invision Media Group ABKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen förjournalistik, medier och kommunikationTermin: Vårterminen 2011Handledare: Marie GrusellSidantal: 55Antal ord: 18164Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur människor uppfattar och förhåller sig tillmikrokommunikation.Metod: Deltagande observationer, fokusgrupp och experiment.Material: Anteckningar från deltagande observationer vid fyra tillfällen, enfokusgruppssession och 500 enkäter.Huvudresultat: Våra resultat visar på att det finns ett flertal olika faktorer som påverkar hurmänniskor uppfattar och förhåller sig till mikrokommunikation. Våra resultat visar attmänniskor har en förhållandevis negativ inställning till reklam generellt och ?stör? sig påreklamen i matvarubutiker. Observationerna visar att det finns ett flertal föremål vid kassansom ?stjäl? uppmärksamhet från kundpinnen.

Denna studie handlar om hur personal och föräldrar uppfattar hur och vad barn lär sig i projektet Sinnenas mat i förskolan. Två förskollärare, en barnskötare, en måltidspersonal, en kock, en skådespelare och två föräldrar blir intervjuade i syfte att undersöka den deltagande personalens och föräldrarnas uppfattning om vad och hur barnen lärde sig i projektet. Perspektiv och teorier som rör barns lärande och matvanor, hur idén till projektet väcktes och en beskrivning av projektet Sinnenas mat i förskolan presenteras.Tanken är att man börjar med hem- och konsumentkunskap i tidigare åldrar, redan på förskolan, med mål att kunna förbättra barns matvanor. Man utgår från ett praktiskt-estetiskt ämne såsom hem- och konsumentkunskap och till det naturligt knyter andra teoretiska ämnen. Projektidén är att arbeta med maten som mål och medel i förskolan.

Syftet med uppsatsen är att göra en jämförande studie mellan en församling från Svenska kyrkan och en från Pingstkyrkan med hänsyn till hur de anpassar sin religiösa praktik utifrån dagens sekulariserande samhälle. Detta med utgångspunkt i gudstjänst, dop, konfirmation, vigsel och begravning. Vidare läggs det en extra betoning på gudstjänsten i form av deltagande observation, detta för att gudstjänsten har en central roll i kyrkan. Teorierna som används i studien är socialisering och sekularisering som kopplas till resultatet. Metoden som studien bygger på är kvalitativa intervjuer och deltagande observationer.

I ett samhällsperspektiv är organiserad Gynekologisk cellprovtagning (GCK) en kostnadseffektiv metod för att förebygga samt minska dödligheten i livmoderhalscancer, vilken är den näst vanligaste cancerformen hos kvinnor världen över. Genom GCK kan förstadium till livmodershalscancer upptäckas. Dödligheten i livmoderhalscancer har minskat i Sverige sedan organiserad GCK infördes och tidigare studier visar att denna cancerform förekommer oftare hos kvinnor som inte deltar i organiserad GCK. Många kvinnor väljer dock att avstå från att delta. Syftet med denna studie är att beskriva kvinnors tankar om organiserad gynekologisk cellprovtagningskontroll när de valt att avstå från deltagande i sådan.

Vår studies syfte var att undersöka hur ledare inom den offentliga sektorns sociala område förvaltar sin makt i möten med sina medarbetare. Vi bestämde oss därför för att följa med tre ledare inom en kommuns sociala område, under möten med deras medarbetare. Vi ville därigenom få en fördjupad kunskap och förståelse om fenomenet makt. Våra forskningsfrågor var följande; Hur manifesteras makten i mötena? Vad händer i maktrelationerna? Vilka medel och resurser kommer där till användning? I denna undersökning valde vi att använda oss av metoden deltagande observation då vi bedömde att den var lämpligast för att kunna nå fram till vårt syfte.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka tidshantering hos personer med lindrig utvecklingsstörning som bor i kommunalt boende med särskilt service. Frågeställningar; Hur hanterar denna målgrupp sin tid? Om målgruppen hanterar sin tid självständigt gör de det med säkerhet eller osäkerhet?Metod: En kvantitativ studie genomfördes i form av en enkätundersökning. Studien genomfördes i ett län i Mellansverige och riktades sig direkt till personer med lindrig utvecklingsstörning som bor i kommunalt boende med särskild service. Enkäten bestod av fem frågor med fem svarsalternativ.

Bakgrund: Forskning har visat att det finns ett samband mellan psykisk och fysisk hälsa och affekter och att affektmedvetenhet och affektreglering har betydelse för upplevelsen av negativa affekter och psykiska symtom. Få som söker vård för psykisk ohälsa erbjuds psykoterapi och det är intressant att undersöka andra psykologiska behandlingsmodeller för affektintegrering. Känsloskola är en något modifierad variant av Affektskola, som är en manualbaserad pedagogisk gruppbehandlingsmetod för affektintegrering. Mycket lite är känt hur den metoden fungerar i ett psykiatriskt sammanhang. Syfte: Att undersöka om psykiatriska öppenvårdspatienters deltagande i Känsloskola hade en positiv effekt på psykiska symtom (SCL-90), alexityma drag (TAS-20) och funktionsförmåga (GAF-självskattning), direkt efter avslutad Känsloskola och sex månader senare, samt om den subjektiva upplevelsen av Känsloskola var ökad affektmedvetenhet och förmåga att uppfatta och uttrycka affekter och förbättrad affektreglering. Metod: 37 psykiatriska öppenvårdspatienter inkluderades för deltagande i Känsloskola. Patienterna fyllde i självskattningsformulär SCL-90, TAS-20 och GAF-självskattning före, direkt efter och sex månader efter avslut.

SammanfattningI denna uppsats har vi använt oss av en kvalitativ metod. Data har samlats in genom intervjuer som har behandlat aspekter inom området integration. I dessa intervjuer har vi använt en semistrukturerad intervjuguide. Vi valde fyra personer (två män och två kvinnor) med invandrarbakgrund som vistats i Sverige under minst femton år. Syftet var att ta reda på vilka sociala processer som ligger bakom de faktorer som kan påskynda eller förhindra integration.

Denna uppsats hade till syfte att undersöka hur attityder inför en hälsointervention ser ut hos anställda på ett företag där de anställda stod inför en kommande hälsointervention. Genom arbetet har författarna använt sig av tolkningar lutade på hermeneutiska principer. Författarna till denna uppsats skaffade sig ett kunskapsunderlag genom att genomföra kvalitativa intervjuer med fem stycken anställda på ett företag som stod inför en hälsointervention. I uppsatsens resultat och analysdel redovisar författarna bland annat intervjudeltagarnas kognitiva, intentionella samt affektiva attityder och tolkar kring dessa. Vidare behandlas informanternas kunskap om den kommande interventionen, samt eventuella bakomliggande faktorer till de uppvisade attityderna.