Vid palliativ vård bör, enligt WHO, organiserat stöd erbjudas närstående såväl under patientens sjukdomstid som efter dödsfallet. Syftet med föreliggande arbete var att kvantitativt mäta effekterna av deltagande alternativt icke deltagande i efterlevandegrupp. Efterlevande (n=84) till patienter som vårdats hemma med hjälp av en palliativ enhet fick svara på enkätfrågor av likert-typ som mäter sorg, nedstämdhet och depression. Mätningarna skedde vid två tillfällen, före start av efterlevandegrupp och 10 veckor senare. Svar lämnades av 75 personer vid första mättillfället och 61 vid det andra.

Den här studien utforskar deltagande kring det populärkulturella fenomenetThe Twilight Saga. Ett fenomen som både utgörs av fandom och kommersiell franchise. Fokus ligger på hur praktiker utvecklats fördeltagande på Internet. Materialet är både fansidor ägda och administreradeav enskilda fans och webbsidor som representerar aktörer inom franchise.Syftet är att undersöka relationen mellan fandom och franchise. Det för attundersöka karaktären av deltagande när fans har sina egna kanaler för attpublicera och producera material.

Syftet med vårt examensarbete är att utreda akademiska experters inflytande i normbildningsprocessen med fokus på SOU 2008:80. Vidare syftar examensarbetet till att analysera varför endast ett fåtal akademiska experter deltar i normbildningsprocessen och undersöka bakomliggande faktorer till det låga deltagandet. Vi har främst använt oss av ett deduktivt tillvägagångssätt, men även induktivt i liten utsträckning. Vår metodansats har varit kvalitativ och vid intervjuförfarandet har vi använt öppna frågor. Vi har använt ett flertal olika studier rörande akademiska experters deltagande i normbildningsprocesser, vilka vi sedan har synkroniserat till sammanhängande texter.

Bakgrunden till den här studien är att tidigare studier har visat att det sociala och kulturella deltagandet är lägre hos kvinnor med utländsk bakgrund än för kvinnor födda i Sverige. Studier har visat att kvinnor med utländsk bakgrund har också oftast sämre hälsa än till exempel personer födda i Sverige. Syftet är att undersöka vilka sociala och kulturella aktiviteter kvinnor med utländsk bakgrund utför, vilken betydelse för det egna välbefinnandet det har och hur kvinnorna själva beskriver erfarenheter som har betydelse för deras upplevelse av deras deltagande. En kvalitativ metod användes där datainsamlingen skedde genom 8 halvstrukturerade intervjuer med kvinnor som var över 18 år och födda utanför Europa. Materialet analyserades sedan med hjälp av en innehållsanalys.

SAMMANFATTNING Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) har stor betydelse för studenternas lärande och kräver samordning mellan universitet och vårdenheter. Förklaringsgrunder och problematisering av praktiskt lärande är inte lika vanligt förekommande som att studera teoretisk förståelse . Det finns behov av pedagogisk utveckling av VFU. Syfte: Syftet med denna studie var att studera sjuksköterskestudenters uppfattning om måluppfyllelse gällande hälsofrämjande arbete, vid VFU i primärvården. Metod: En deskriptiv, kvalitativ design användes med fenomenografisk ansats.

Studien handlar om lek och lärande, hur pedagoger förhåller sig till de två begreppen samt hur de ser på deltagande i barnets lek. Vi har även tagit upp lekbegreppet sett ur olika lärandeteoretiska perspektiv, men främst tänkt och skrivit utifrån Vygotskijs sociokulturella lärandeteori. Vi har valt en kvalitativ intervjumetod till vår empiriska undersökning, detta för att få en djupare förståelse för hur verksamma pedagoger ser på begreppen lek och lärande. Resultaten som framkommit visar att lek och lärande inte behöver vara två åtskiljda begrepp utan kan ses som en samspelande helhet..

Bakgrunden till denna uppsats är intresset för varför det finns klasskillnader utbildningsnivå och i skolbarns utbildningsaspirationer i Sverige. Med utgångspunkt i Bourdieus teorier om utbildningssystemet och teorier om rationella val, samt med longitudinella data från Levnadsnivåundersökningarna, har två delsyften undersökts: (1) betydelsen av skolbarns utbildningsaspirationer, kulturella kapital och självförtroende för deltagande i högre studier, samt om klasskillnader i dessa faktorer delvis kan förklara klasskillnader i deltagande i högre studier, och (2) om klasskillnader i utbildningsaspirationer delvis kan förklaras av klasskillnader i kulturellt kapital och/eller i självförtroende, samt vilka faktorer som kan påverka utbildningsaspirationer.Med logistisk regressionsanalys på utfallen; Deltagande i högre studier och Utbildningsaspirationer, har vi visat att höga utbildningsaspirationer, ett högt kulturellt kapital och ett gott självförtroende under uppväxten har oberoende positiva samband med deltagande i högre studier. Förutom självförtroende, som inte varierar med klass, har klasskillnader i utbildningsaspirationer och kulturellt kapital visats kunna förklara delar av klasskillnaderna i deltagandet. Vidare kan inte klasskillnader i kulturellt kapital förklara klasskillnader i aspirationer. Utöver detta visar resultaten att klasskillnader i utbildningsaspirationer och självförtroende är som störst i gymnasieålder, och att skolelever med ett högt självförtroende, oavsett social bakgrund, generellt sett har högre aspirationer på högre utbildning..

Denna uppsats syftar till att beskriva olika idéer om demokratiskt deltagande som förekommer i läroböcker i samhällskunskap för gymnasiet. De tre läroböckerna som undersökts har varit gällande under tre olika läroplaner för svensk gymnasieskolan. Undersökningens teoretiska ramverk bygger på Thomas Englunds utbildningskonceptioner. Med hjälp av idealtyper baserade på dessa olika utbildningskonceptioner har en textanalys genomförts. Undersökningens resultat visar att de identifierade utbildningskonceptionerna skiljer sig åt bland de tre undersöka böckerna.  .

Detta examensarbete ger en beskrivning av musikterapin fo?ljt av hur Funktionsinriktad Musikterapi ? FMT va?xte fram. Jag har praktiserat mina teoretiska kunskaper genom att sedan sommaren 2012 fram till idag ha haft FMT-sessioner med tva? adepter som jag valt att kalla Mikael och Malin. Jag redogo?r fo?r den teoretiska beskrivningen av FMT-metoden och det praktiska arbetet med Mikael och Malin.Fo?r att beskriva resultatet har jag valt att anva?nda mig av s.k.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur riktlinjer inom traditionella open source-projekt beskriver att användare utan programmeringskunskaper, icke-utvecklare, kan delta i utvecklingsprocessen. Undersökningen har gjorts i form av en fallstudie av projektet Freeplane, ett projekt som har för avsikt att göra alla röster hörda i utvecklingsprocessen samt öka användbarheten hos den mjukvara projektet utvecklar. Den metod som valts är kvalitativ textanalys av projektets wiki.Studien kommer fram till att projektet har för avsikt att göra icke-utvecklarna delaktiga i utvecklingsprocessen och att öka användbarheten i projektets mjukvara, men att det i projektet finns ett utvecklarperspektiv där utvecklaren ges större utrymme i utvecklingsprocessen. Inom traditionell open source-utveckling har utvecklaren ofta varit central och de mjukvaror som utvecklats påbörjats som lösningar av utvecklarnas egna problem. Studien föreslår därför att icke-utvecklarna inkluderas tidigare i utvecklingsprocessen..

Syfte: Att analysera anv?ndningen av l?nord i japanska genom en studie av utvalda ord i Sanseid?s ?rliga lista ?ver nya ord mellan 2015 och 2024. Fokus ligger p? att analysera varf?r och hur dessa l?nord anv?nds. Teori: Trendande l?nord i det japanska spr?ket reflekterar aktuella samh?llsfr?gor och v?rderingar, vilket g?r dem till en indikator p? hur dessa fenomen p?verkar spr?ket och det japanska samh?llet. Metod: Kvantitativ analys anv?nds f?r att identifiera trender i l?nordens f?rekomst och ursprung i Sanseid?s listor. Kvalitativ analys unders?ker l?nordens samh?lleliga och kulturella funktion, med hj?lp av nyhetsartiklar. Resultat: L?norden som analyserades djupare gav en unik bild som ger en b?ttre f?rst?else av hur Japan ser ut och fungerar..

Syftet med vår aktionsforskning är att främja elevernas läsförståelse och deltagande i läsundervisningen genom boksamtal. Alltså hur deltar elever i boksamtal utifrån både ett passivt och aktivt perspektiv. Tidigare forskning påpekar hur viktigt det är att inte bara ?mängd läsa? utan att också diskutera böcker och texter. Forskning pekar också på vikten av att boksamtal är en möjlig och bra väg att nå bättre läsförståelse.

Syftet med uppsatsen var att beskriva och bedöma om TBA var en bra metod för att arbeta med beteendeproblem hos barn inom barnomsorg och skola. Studien gav kunskap om beteendeterapi och behavioristerna genom historik, fakta om tillämpad beteendeanalys samt TBA, som var den metod jag använde mig av. Studien byggde på deltagande observationer. Tre utvalda elever med olika beteendeproblem observerades och analyserades enligt TBA. Sammanfattningsvis pekade resultatet av studien på att TBA var en väl fungerande analysmetod för fastställande av beteendeproblemets typ och art. Som arbetsmetod för beteendeproblem var TBA väl fungerande vid enklare beteendeproblem, men behövde komplitteras vid svårare beteendeproblem med flera bakomliggande faktorer..

The aim is first to identify concept of citizenship and the dimensions of the same, in the political science theory, which can be crucial, to that a citizenship may be found available for people who have a cognitive delay. Thereafter examine the prevalence and significance of these, in policy documents from two different organizational forms, through an analysis, in the form of a discussion, on the basis of political science theories in the field. The study's aim in a reflective way, highlighting key requirements for an accessible citizenship for the target audience, and thereby clarify the priorities in daily activities that can support an emancipatory citizenship process for people who have a cognitive delay..

Personer ställer upp i kliniska prövningar av olika anledningar och förväntningar. Svårigheter att rekrytera och hålla kvar deltagare till studieslut är ett problem inom forskningen. Syftet var att undersöka motiv för deltagande i kliniska studier. Studien gjordes som en litteraturstudie med systematisk granskning av vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att individer väljer att delta i kliniska forskningsstudier främst av hälsorelaterade skäl.